I det här arbetet tar jag upp begreppet kultur och musik och vad det finns för olika kategorier inom kultur. I somras reste jag runt och träffade människor från hela världen som inspirerat mig till att göra det här arbetet. Många av personerna jag träffade spelade upp låtar för mig som alla från deras respektive land kunde sjunga med i och dansa. Min nyfikenhet gjorde att jag ville undersöka vad det är som gör att en låt blir folkkär och hur jag kan skriva liknande musikstycken på svenska. Jag har intervjuat personer från andra länder och bett dem ge musikexempel på kända låtar som alla från deras land känner till. Jag har valt två låtar att ta inspiration av till det här arbetet och de är hämtade från Mexico och Italien. Efter noggrann plankning av låtarna har jag försökt att skriva liknande texter och musik på svenska för att sedan spela in de i Logic Pro X. Resultatet av detta är inte så revolutionerande som jag hoppades på då jag insett att Sveriges gamla poeter och låtskrivare redan skrivit liknande sångskatter. / <p>Det finns två musikstycken jag har skrivit till detta arbete som finns att lyssna på.</p>

Studiens syfte är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ”kontextbyten”. Kontextbyte avser när en person flyttar från den kulturella och sociala plats personen är uppvuxen på till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande. För att uppfylla syftet undersöks informanternas förhållningssätt till musik i deras respektive hemland och Sverige. Dessa jämförs med varandra och utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv, för att upptäcka eventuella förändringar sedan de anlänt till Sverige. Metoden för insamlandet av empirin är kvalitativ intervju. De teoretiska perspektiven är kulturanalys och delar av Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar inledningsvis att informanterna har relativt liknande bakgrunder. Några teman som framkommer är t.ex. att föräldrar varit inblandade i musikintresset, disciplin kring musiken, musikgenrer används som distinktion och att musik kan utövas seriöst eller oseriöst. I Sverige synliggörs både individuella och gemensamma förändringar. Två huvudteman uppstår där de två männen är negativa och de två kvinnorna är positiva till upplevelsen av den svenska musikkulturen. Detta visar förändrade förhållningssätt. Bourdieus begrepp appliceras sedan på resultatet för att förklara de förändrade förhållningssätten till musik.

Den här uppsatsen handlar om bandet Daft Punk och deras inverkan på populärkulturen. Studien har utförts genom att samla in egen empiri från tidigare forskning, en enkätundersökning och en intervju som gjordes på distans. Det övervägande resultatet tyder på att det är fyra kriterier som korrelerar med varandra för att en musikalisk akt ska kunna göra ett intryck på populärkulturen, Daft Punk använde sig av dessa kriterier för att sticka ut från andra musiker som var populära under mitten av 1990-talet. Undersökningen bidrar till ytterligare kunskap om vilka förutsättningar som underlättar för en artist att uppnå hög popularitet och starkt kulturellt inflytande. Den bidrar även till kunskap om vilka kriterier som finns och hur dessa kan användas. Forskningen som presenteras är användbart både för personer som är aktiva inom musikindustrin, eller folk som endast lyssnar på musik till vardags.

No description available.

No description available.

No description available.

Volodymyr Ìvanovyc Sadovs’kyj trug zu seiner Zeit in Galizien eine der größten Musikbibliotheken zusammen. Der Inhalt dieser privaten Sammlung ist wichtig für viele Bereiche der Musikkultur im ost- und mitteleuropäischen Raum sowie für die Erforschung verschiedener Bereiche der Musik.

The history of music culture of Kharkiv – genesis and development of concert life and music education – has been the subject of my research for more than thirty years..

Die unterschiedlichen Erinnerungskulturen Mittel- und Osteuropas hinsichtlich des Zweiten Weltkriegs hat Stefan Troebst zusammenfassend in vier Gruppen eingeteilt. Die erste Gruppe bilden die baltischen Völker, die den sowjetischen Siegesmythos am stärksten in Frage stellen – Esten, Letten und Litauer. Sie wurden noch im Juli 1944 erneut von einer fremden Macht besetzt, die eine Politik des Völkermords verfolgte. In diesen Ländern herrschte das Sowjetregime, und Massenvertreibungen nahmen ihren Anfang. Zur zweiten Gruppe zählen die Völker, die sich noch nicht über die Kriegsfolgen und den Sinn des Siegesmythos einig geworden sind – Polen, Ungarn und Ukrainer. Der dritten Gruppe ordnet Troebst die Völker zu, in denen eine von Gegensätzen durchzogene Bewertung der Kriegsfolgen existiert (vom aufgezwungenen System der Fremdherrschaft bis zum modernen Kommunismus) – Rumänen, Bulgaren und andere Balkanvölker. Und letztendlich die Schöpfer und Anhänger des Siegesmythos – Russen, Moldauer, Belarussen, ethnische Gruppen der Republik Transnistrien, deren politische Elite immer noch die Sowjetideologie und die Praxis ihrer Kulturbildung verfolgt.

No description available.