I det här arbetet tar jag upp begreppet kultur och musik och vad det finns för olika kategorier inom kultur. I somras reste jag runt och träffade människor från hela världen som inspirerat mig till att göra det här arbetet. Många av personerna jag träffade spelade upp låtar för mig som alla från deras respektive land kunde sjunga med i och dansa. Min nyfikenhet gjorde att jag ville undersöka vad det är som gör att en låt blir folkkär och hur jag kan skriva liknande musikstycken på svenska. Jag har intervjuat personer från andra länder och bett dem ge musikexempel på kända låtar som alla från deras land känner till. Jag har valt två låtar att ta inspiration av till det här arbetet och de är hämtade från Mexico och Italien. Efter noggrann plankning av låtarna har jag försökt att skriva liknande texter och musik på svenska för att sedan spela in de i Logic Pro X. Resultatet av detta är inte så revolutionerande som jag hoppades på då jag insett att Sveriges gamla poeter och låtskrivare redan skrivit liknande sångskatter. / <p>Det finns två musikstycken jag har skrivit till detta arbete som finns att lyssna på.</p>

À la mémoire de Serge Prokofieff står högst upp på första sidan av Oboesonaten, FP 185 av Francis Poulenc. Stycket komponerades år 1962 och är Poulencs sista komposition, som han aldrig har fått möjligheten att höra innan han dog samma år. Under åren har Poulenc tillägnat sina verk till många vänner och bekanta. Sitt sista verk tillägnar han sin vän som han beundrar väldigt mycket, dvs. Prokofjev. Detta är en vinkel som jag länge har velat fördjupa mig i. Under studieåren har många lärare dragit kopplingar mellan oboesonaten och vissa verk av Prokofjev, som t.ex. baletten Romeo och Julia. Så jag har valt undersöka ämnet och se om det finns tydliga influenser av Prokofjevs musik i oboesonaten samt också att klargöra om huruvida stycket är karaktäristiskt för Poulencs stil som kommer från en fransk musiktradition. För att utöka mina kunskaper och för att bilda en större kontext om båda kompositörerna, har jag börjat med att läsa biografier om dessa. Även en utförlig analys av oboesonaten har genomförts. Genom att lyssna på verk av båda tonsättarna samt genom att titta i partitur har jag kunnat ta ut vissa ställen som kunde jämföras för att hjälpa mig vidare i min undersökning. Dessa ställen har jag lagt sida vid sida för en mer detaljerad analys och jämförelse. Jag upptäckte att det fanns en del likheter mellan oboesonaten och Prokofjevs musik, däremot mycket fler likheter mellan oboesonaten och andra verk av Poulenc. Det finns många närvarande kompositionsdrag som berättar att stycket är mycket karaktäristiskt för Poulencs sätt att skriva musik. Dock kan man också se en del kompositionsegenskaper som föredras av Prokofjev. Min slutsats är att det finns influenser av Prokofjev, men också att oboesonaten är Poulencs egen tillbakablick till ett rikt och händelsefullt liv samt en medryckande karriär. Att kunna känna igen dessa referenser till Prokofjev och till Poulencs tidigare musik bidrar till att man som musiker kan skapa en mer utförlig interpretation av stycket. Att förmedla kompositörens tankar är en stor del av en musikers jobb. Därför anser jag att det är viktigt att tolkningen av ett stycke stämmer överens i så stor utsträckning som möjligt med tonsättarens idéer. / <p>F Poulenc: Oboesonat, FP 185</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Gabriela Dogaru - oboe</p><p>Katarina Ström-Harg - piano</p>

No description available.