Detta arbete handlar om färdmedelsvalen som människor som verkar i Karlstads universitetsområde gör. Med anslutning till samhällsplaneringen har vi valt att göra detta utifrån tre olika livskategorier: ålder, kön och sysselsättning. Med underlag av bland annat Gottfridssons två avhandlingar, “Färdmedelsvalets komplexa förutsättningar: en studie av arbetspendling i småbarnshushåll med Kils kommun som exempel” och “Värmlänningar i rörelse”, samt Krantz avhandling “Rörlighetens mångfald och förändring: befolkningens dagliga resande i Sverige 1978 och 1996”, ska frågeställningen kunna besvaras, som lyder: “Vad påverkar valet av färdmedel hos studenter och anställda i Karlstads universitetsområde?”.   Denna studie genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod. Genom enkätundersökningar på 150 respondenter så gjordes det möjligt för detta arbete att utföras. Denna studie visade att i princip alla respondenter hade olika kunskaper, värderingar, förutsättningar och tankar angående deras färdmedelsval till Karlstads universitetsområde. Respondenterna uppgav många olika faktorer som var avgörande för deras färdval, bland dessa fanns tid, familje benägenheter, vädret och tillgången till kollektivtrafiken.

Detta arbete handlar om vad människor gör för färdmedelsval vid vardagspendling från Kristinehamn till Karlstad. Valen som behövs göras för att ta sig från Kristinehamn till Karlstad kan påverkas av flera olika faktorer. Idag finns det flera olika transportalternativ att använda sig av; pendlare mellan Kristinehamn och Karlstad kan välja mellan bland annat bil, tåg samt buss. Dessa färdmedel påverkar de sträckor som används men också slutdestinationens närområde på sina sätt. För att koppla arbetet till samhällsplanering har vi valt att undersöka tre aspekter: ekonomiskt, miljömässigt eller bekvämlighetsmässigt.