<p>I rapporten undersöks vilka möjligheter användarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda på vad en användare vill ha möjlighet att kunna visa eller påverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnås med hjälp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gå lättare att förändra och skapa rapporter som passar den enskilde användarens behov, det vill säga en mer lättläst och överskådlig version. Vad som framkommer av rapporten är vilka egenskaper som en användare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel visar också vilka av dessa som går att lösa. Som komplement framställdes en enkel prototyp som hanterar dynamiska vyer.</p>

I rapporten undersöks vilka möjligheter användarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda på vad en användare vill ha möjlighet att kunna visa eller påverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnås med hjälp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gå lättare att förändra och skapa rapporter som passar den enskilde användarens behov, det vill säga en mer lättläst och överskådlig version. Vad som framkommer av rapporten är vilka egenskaper som en användare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel visar också vilka av dessa som går att lösa. Som komplement framställdes en enkel prototyp som hanterar dynamiska vyer.

Nationalmuseum är ett statligt konstmuseum som ligger på Blasieholmen i centrala Stockholm i en byggnad från år 1866. Idag har en omfattande renovering och ombyggnation påbörjats, dels för att återställa byggnadens gamla arkitektoniska värden men också för att anpassa byggnaden till dagens högt ställda krav på utställningsmiljöer. Målet är att hela den gamla museibyggnaden ska användas till publika ändamål. På grund av detta behöver muséet byggas ut för att kunna inrymma den kontorspersonal och de verkstäder som verksamheten kräver. Detta projekt handlar om att utforma och gestalta den tillbyggnad som Nationalmuseum behöver. Förslag är en fristående byggnadsvolym som kopplas till Nationalmuseum under mark i det nordligaste hörnet. Tillbyggnaden sveper längs fastighetsgränsen för att inte skymma Nationalmuséets fasader samt för att undkomma muséets skuggning. Tillbyggnaden är tänkt att berika Blasieholmen genom att möjligöra en visuell koppling till de tre vackra omgivande strandlinjerna. Genom att på olika våningsplan arbeta med stereotomi och tektonik är byggnaden också tänkt att spegla den delning som finns i tillbyggnadens verksamhet. Tillbyggnaden som huvudsakligen är publik på utsidan är tänkt att förstås och upplevas successivt genom en regisserad exteriör vandring. / National Museum is an art museum of fine arts located on Blasieholmen in the central part of Stockholm in a building from 1866. Today an extensive renovation and refurbishment have started, partly to restore the building's old architectural values, but also to adapt the building to today's high standards for exhibition environments. The goal is that all of the old museum building will be used for public purposes. Therefor the museum needs to be expanded in order to accommodate the office staff and the workshops that the business requires. This project is about designing and illustrating the extension that the National Museum is in need of. The new proposal is a freestanding building volume that is connected to the National Museum below land surface in the northernmost corner. The extension sweeps along the boundary of the property to not obscure the façade of the National Museum and to escape the shading of the museum. The extension is meant to enrich Blasieholmen through enabling a visual connection to the three beautiful surrounding shorelines. By working with stereotomy and tectonics on different floors the building is meant to reflect the division of the building business. The extension is mainly public on the exterior and it is meant to be understood and experienced progressively through a directed exterior walk.

Information security is an essential part of all information systems; especially in large organizations and companies dealing with classified material. Every large information system has an architecture that includes many parts that together form an Enterprise Architecture. The aim of this thesis is to study how to describe several security functions in an Enterprise Architecture and also how to ensure accountability between requirements and the implementation of the security functions. The description is for stakeholders on a conceptual level rather than a technical level. The study has been carried out by comparing the theoretical framework that has been formed by a study of the literature, and the empirical framework that has been formed by a group discussion and interviews with Information Security Consultants from Combitech AB. The process of the study was to obtain a theoretical background about Enterprise Architectures and then generate prototypes that could be tested in the interviews. The tests gave suggestions regarding how to change the prototypes to find the optimal way to describe security functions on a conceptual level. The final result of this study is to use integrated views for each security function. The integrated view should include: an identifier, a brief description of the security function, the requirements and a picture or use case. For the accountability, the requirements are numbered and displayed in the picture, in this way the stakeholder can see how the requirements are fulfilled.

Network documentation is often a low-priority task at many companies. Despite this, there are many benefits that should be considered against the fact that it is a comprehensive job. Good network documentation can provide companies the opportunity to reduce dependence on individuals, take proactive decisions and save money. Network documentation mainly consist of physical and/or logical topology descriptions that describes the logical and/or physical layout of the network. These so-called architectural views focus on technology rather than the services and features that the company's network provides. To simplify communication between stakeholders with different areas of knowledge, e.g. between an engineers and corporate management, I propose a model that complement traditional visual description of a network. With the help of viewpoint frameworks such as Kruchten's "4+1" model, I want to visualize relationships between corporate services, business processes, applications and the underlying infrastructure. A qualitative case study at a company with needs of network documentation has resulted in a prototype, a viewpoint framework, based on concepts of enterprise architecture. Analyzing a use case together with the prototype demonstrated that the prototype can visualize relationships between different layers in an organization. The prototype can be used as a starting point or guidance for those who want to document architecture of an enterprise network. The prototype can serve as means of communication in order to justify the investment that in turn ensures a modern energy-efficient operating environment that creates conditions for sustainable information- and communication technology. / Nätverksdokumentation är ofta lågt prioriterat på många företag idag. Men det finns många fördelar som borde vägas mot det faktum att det är ett omfattande jobb. Bra nätverksdokumentation kan ge företag möjligheten att minska personberoende, ta proaktiva beslut och spara pengar. Nätverksdokumentation består huvudsakligen av fysiska och/eller logiska topologidiagram, som beskriver nätverkets utformning. Dessa så kallade vyer fokuserar mer på teknik än de tjänster och funktioner som företagets nätverk tillhandahåller. För att förenkla kommunikation mellan olika intressenter med olika kunskapsbakgrund, t.ex. mellan ingenjörer och ledningen på ett företag, föreslår jag en modell som kompletterar den traditionella visuella beskrivningen av ett nätverk. Med hjälp av ramverk för vyer som t.ex. Kruchtens "4+1" modell, vill jag synliggöra samband mellan företagets tjänster, affärsprocesser, applikationer och den underliggande infrastrukturen. En kvalitativ fallstudie hos ett företag med behov av nätverksdokumentation har resulterat i en prototyp, ett ramverk för vyer, som bygger på koncept inom verksamhetsarkitektur. Analys av ett användarfall med prototypen som underlag demonstrerade att modellen kan synliggöra samband mellan olika skikt i en organisation. Prototypen kan användas som utgångspunkt för den som vill dokumentera arkitekturen hos ett företagsnätverk. Min modell kan fungera som ett kommunikationsmedel för att kunna motivera investeringar i nätverket, som i sin tur säkerställer en modern driftmiljö som skapar förutsättningar för hållbar informations- och kommunikationsteknik.