The goal of this study is to examine how small and medium-sized enterprises (SME) describe and model the part of Enterprise Architecture (EA) that is concerned with the business architecture by looking at four common modelling perspectives within business architecture – processes, information, IT systems and business capabilities. The study both examines if general models and descriptions have been created by the SMEs for the aforementioned perspectives, as well as if the SMEs have created target architectures for change management. Finally, this study also examines what the businesses consider that they need to be able to work more with business architecture, as well as if there are any differences between the small and the medium-sized enterprises in the study. The study was conducted by means of a survey, that was sent to around 1170 enterprises. 140 of them answered the survey, and the answers show that a clear majority of the SMEs have created some descriptions, completely or partly, of their business architecture for all the studied perspectives. In addition, around half of them have created target architectures, complete or partial ones, for all the perspectives. Process description was the most common type of business architecture description among the respondents, over 80 % of respondents have described them at least partly, whereas description of information was the least common one, around 50 % have described their information at least partly. The main things the SMEs say they need to be able to work more with business architecture are time and resources, some also request more knowledge about method, and some external support, and some are/were waiting for a major enterprise crisis to begin their business architecture work.  Medium-sized enterprises, as well as enterprises that have a certain position for a business architect, work more with all types of descriptions and models than smaller enterprises and those that do not have an architect. However, the differences were only found to be statistically significant for a few of the perspectives. / Målet med denna studie är att undersöka hur arbetet med verksamhetsarkitektur (som en del av enterprisearkitektur-arbete) ser ut i små och medelstora företag (SMF:er) genom att titta på fyra vanliga modelleringsperspektiv inom verksamhetsarkitekturen: processer, information, IT-miljö och verksamhetsförmågor. Studien undersöker både om generella modeller och beskrivningar skapats inom ovanstående områden, samt om verksamheterna skapat någon målarkitektur för förändringsarbete. Slutligen undersöks även vad SMF:erna anser sig behöva för att arbeta mer med verksamhetsarkitektur, samt om det finns skillnader mellan de små och de medelstora företagen. Undersökningen genomförs med hjälp av en enkät som skickades ut till runt 1170 företag. 140 företag besvarade enkäten och svaren visar att en majoritet av verksamheterna i studien arbetar med verksamhetens ingående delar helt eller delvis. De arbetar även med målarkitekturer inom de studerade områdena. Vanligast är att verksamheterna beskriver sina processer, över 80 % har tydligt beskrivit sina processer helt eller delvis, och minst vanligt är att de beskriver sin information, vilket runt 50 % helt eller delvis hade gjort. Det främsta verksamheterna anser sig behöva för att arbeta mer med verksamhetsarkitektur är tid och resurser, vissa efterfrågar även mer kunskap om tillvägagångssätt och yttre stöd, och några anser sig behöva en akut kris för att börja med verksamhetsarkitektur. Mellanstora företag, samt de företag som har en verksamhetsarkitekt, arbetar mer med beskrivning och modellering (helt eller delvis) för alla undersökta perspektiv än de mindre företagen och de som inte har någon arkitekt, men endast inom några områden var skillnaderna statistiskt signifikanta.

Network documentation is often a low-priority task at many companies. Despite this, there are many benefits that should be considered against the fact that it is a comprehensive job. Good network documentation can provide companies the opportunity to reduce dependence on individuals, take proactive decisions and save money. Network documentation mainly consist of physical and/or logical topology descriptions that describes the logical and/or physical layout of the network. These so-called architectural views focus on technology rather than the services and features that the company's network provides. To simplify communication between stakeholders with different areas of knowledge, e.g. between an engineers and corporate management, I propose a model that complement traditional visual description of a network. With the help of viewpoint frameworks such as Kruchten's "4+1" model, I want to visualize relationships between corporate services, business processes, applications and the underlying infrastructure. A qualitative case study at a company with needs of network documentation has resulted in a prototype, a viewpoint framework, based on concepts of enterprise architecture. Analyzing a use case together with the prototype demonstrated that the prototype can visualize relationships between different layers in an organization. The prototype can be used as a starting point or guidance for those who want to document architecture of an enterprise network. The prototype can serve as means of communication in order to justify the investment that in turn ensures a modern energy-efficient operating environment that creates conditions for sustainable information- and communication technology. / Nätverksdokumentation är ofta lågt prioriterat på många företag idag. Men det finns många fördelar som borde vägas mot det faktum att det är ett omfattande jobb. Bra nätverksdokumentation kan ge företag möjligheten att minska personberoende, ta proaktiva beslut och spara pengar. Nätverksdokumentation består huvudsakligen av fysiska och/eller logiska topologidiagram, som beskriver nätverkets utformning. Dessa så kallade vyer fokuserar mer på teknik än de tjänster och funktioner som företagets nätverk tillhandahåller. För att förenkla kommunikation mellan olika intressenter med olika kunskapsbakgrund, t.ex. mellan ingenjörer och ledningen på ett företag, föreslår jag en modell som kompletterar den traditionella visuella beskrivningen av ett nätverk. Med hjälp av ramverk för vyer som t.ex. Kruchtens "4+1" modell, vill jag synliggöra samband mellan företagets tjänster, affärsprocesser, applikationer och den underliggande infrastrukturen. En kvalitativ fallstudie hos ett företag med behov av nätverksdokumentation har resulterat i en prototyp, ett ramverk för vyer, som bygger på koncept inom verksamhetsarkitektur. Analys av ett användarfall med prototypen som underlag demonstrerade att modellen kan synliggöra samband mellan olika skikt i en organisation. Prototypen kan användas som utgångspunkt för den som vill dokumentera arkitekturen hos ett företagsnätverk. Min modell kan fungera som ett kommunikationsmedel för att kunna motivera investeringar i nätverket, som i sin tur säkerställer en modern driftmiljö som skapar förutsättningar för hållbar informations- och kommunikationsteknik.

En systemarkitekts praktik består till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete, oftast med stöd av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjörskonst. Men de problem jag ställs inför som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanmänsklig kommunikation i komplexa situationer. Vad händer om vi fokuserar på denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om språkets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt. Författaren använder sig av metaforer i en gestaltande skönlitterär kontext som kreativ metod för att visualisera och förmedla olika aspekter på systemarkitektens yrkesroll och praktik. På så vis utnyttjar uppsatsen den mer experimentella form som essän erbjuder för att även utforska sina egna uttrycksmöjligheter. Essäns teoretiska material baserar sig på den språkfilosofiska tradition som utvecklats av Ludwig Wittgenstein och Gilbert Ryle. Utifrån dessa båda tänkares verk förs ett resonemang runt språkets och den kontextuella förståelsens betydelse för systemarkitektens praktiska kunskap. Essän väver även in tankegångar från Thomas Kuhn, Peter Naur och Donald Schön i syfte att utforska just metaforens, improvisationens och den kreativa kommunikationens roll som verktyg i systemarkitektens praktik. / The system architect ́s practice is mainly about interpreting, describing and structuring the processes and information of an enterprise in order to create a foundation for change and development, often supported by IT systems. The profession is traditionally regarded as an art of technical engineering. But the problems I face as architect is not exclusively about designing technical systems and communication between machines, but just as much about handling challenges related to inter-subjective communi- cation between human beings in situations of complex interaction. What happens if we focus on this second aspect of the practical knowledge of the architect? This essay is about the role of language and communication in the context of a system development project. The author uses metaphors in fictional context as a creative method to visualize and mediate different aspects on the architect ́s professional role and practice. In that sense the text utilizes the more experimental form offered by the essay in order to explore its own expressive possibilities. The theoretical material of this essay is based on the language philosophical tradition developed by Ludwig Wittgenstein and Gilbert Ryle. Starting out from these two thinkers, the author reasons around the importance language and contextual understanding has for the practical knowledge of the system architect. Further on the essay weaves in thoughts from Thomas Kuhn, Peter Naur and Donald Schön with the purpose of exploring the role of the metaphor, improvisation and creative communication as tools in the practice of the system architect.

This paper investigates the contribution of enterprise modeling to the emergence and sustainability of the firm’s competitive advantage using the theoretical model developed by Chandra S. Mishra (2017). Agility, alertness, knowledge integration and business model mechanisms have been identified as the main sources of competitive advantage. Four semi-structured interviews were conducted with experts and senior enterprise modeling consultants with diverse national and international experiences, based on which a qualitative content analysis was done. The study shows that enterprise modeling has an enhancing effect on corporate agility stimulating collaboration and effective communication among organizational members as well as enabling the company to exploit turbulence in the business environment through systematizing and facilitating change management. Enterprise models were also found to be effective for strengthening the firm’s structural capital through stimulating constant problematization of the business model, streamlining the organizational processes and increasing alertness about the procedural inefficiencies and automation potential. However, the understandability of the business model is found to be increased through enterprise modeling at the expense of reducing tacitness. Therefore, more research is needed to confirm the influence of enterprise modeling on the firm’s isolating mechanisms to investigate to what extent enterprise models should be considered as company secrets.