Bebyggelsens täthet i städerna har sedan 1800-talets andra hälft varit en omdiskuterad fråga inom stadsplaneringen både i Sverige och internationellt. Med sina olika åsikter om bebyggelsetätheten har arkitekter och stadsplanerare påverkat planeringen och byggnationen av världens städer. Idag förespråkas en förtätning av städer på många håll och denna utveckling går hand i hand med miljö- och hållbarhetsarbetet med argument om att tätare städer bland annat minskar transportbehovet. Framtidens byggnation av städer förväntas också följa samma linje med förtätning som mål. Städerna blir alltså tätare och tätare, men frågan är då var i städerna som framtidens förtätande byggnation ska ske. För att utreda detta är ett sätt att ta hjälp av den analysmodell som kallas för förtätningsrosen som ger en överblick av förtätningspotentialen i ett utvalt område utifrån temana förtätningsbehov, förtätningstryck, förtätningsutrymme och förtätningsfrihet. I Sverige finns det flera städer som kan antas ha ett särskilt stort förtätningsbehov varav Örebro är ett exempel utifrån att kommunens befolkningsökning mellan 2010 och 2015 var den femte största i landet mätt i antal personer. Utifrån det antagna förtätningsbehovet i Örebro är syftet med denna studie att med förtätningsrosen som metod ta fram ett möjligt underlag för stadsplaneringen och undersöka vilken potential det finns för förtätning i två av Örebros områden, närmare bestämt i Norrby och Tybble. Att testa förtätningsrosens användbarhet i en stad av Örebros storlek utgör ett delsyfte eftersom analysmodellen ursprungligen togs fram för att användas i Stockholm. Studien visar att förtätningsrosen, efter vissa modifieringar, är användbar i en stad som Örebro med slutsatsen att det i de båda analyserade områdena finns potential för förtätning, men att den är större i Norrby än i Tybble.

Jönköpings kommun har utformat en utbyggnadsstrategi för hur man ska nå en befolkning av 150 000 i seklets mitt. Utbyggnadsstrategin är utformat så att målet skall nå med hjälp av en hållbar utveckling. Kommunen beslutade att lägga ner skolan på området Kungsängen och omvandla det till ett bostadsområde. Projektet är i planeringsfas och några förslag på utformningen har ännu inte utförts av några byggherrar. Rapporten inriktar sig på att fastställa ett rimligt värde på bebyggelsetätheten i området kv. Kungsängen. För att kunna nå rimliga värden på områdets exploateringsgrad har en variation av analyser och beräkningar utförts. Analyserna av de olika områdena i Jönköping ger en bild av skillnaderna på utseendet och täthetsgraderna. Beräkningarna visar Kungsängens varierade exploateringsgrad beroende på valet av hustyper. Analyserna och beräkningarna har resulterat i att området kv. Kungsängen skall ha en hög exploateringsgrad. Exploateringsgraden skall vara så hög att den definieras som sluten stadsbebyggelse, det vill säga 60- 80 bostäder/hektar, enligt stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Helst ska värdet på exploateringen ligga i nedre delen av det spannet. Resultatet visar hänsyn till kommunens utbyggnadsstrategi och intervjuerna som gjort i rapporten. Användbarheten av nyckeltalen som använts vid framtagningen av exploateringsgraden har även utretts. Utredningen resulterade i att nyckeltalen är användbara vid planeringen av ett område men att hänsyn får tas till vissa värden så som antalet invånare/rumsenhet. / Jönköping’s municipality has developed an expansion strategy to reach the population of 150 000 residents in year 2050. The goal of the expansion strategy is to reach these numbers by using sustainable development. The municipality of Jönköping has (made the) decided to shut down the school in the Kungsängen area, in order to turn the area into a residential instead. The project is still in its planning phase and no suggested decisions on the area’s design have yet been made. This essay focuses on determining a reasonable value for the settlement density in the Kungsängen area. To reach these reasonable values, a variety of analysis and calculations have been made. The analysis provides a comparative view of the differences in the appearance and the settlement density between the areas in Jönköping. The calculations provide facts regarding the level of density depending on the choice of buildings. The analysis and the calculations show that the area of Kungsängen should be planned with a high settlement density value. The settlement density should have a value that is consistent with Jönköping’s city planning office, which is between the range of 60 – 80 houses/hectare. The results were determined by considering the expansion strategy and the interviews that have been carried out within this essay. The usefulness of the key figures that one uses when developing density values in an area, has been investigated. Conclusively, the investigation showed that the key values could be used but it should be taken into consideration that some of the values may be incorrect, e.g. residents/room unit.

Dagens stadsplanering handlar mycket om förtätning av städer. Täta städer kan idag ses som ett slags ideal och det finns flera strategier och dokument för hur man kan förtäta en stad. Det här arbetet handlar om vad som menas med en tät stad och utreder hur en stads täthet kan mätas. Detta görs dels genom en litteraturstudie, dels genom en fallstudie. Litteraturstudien utreder olika teorier och metoder kring begreppet tät stad och hur denna kan mätas utifrån tre dimensioner; fysisk täthet, flödestäthet samt upplevd täthet. Fallstudien studerar tätheten i tre stadsdelar i Stockholms innerstad utifrån dessa teorier och metoder. Rapporten visar att det finns flera olika sätt att se på och mäta en stads täthet, vilket indikerar att en tät stad inte har en klar definition.