Den 1 september 2020 trädde den konsoliderade versionen av Boverkets Byggregler BBR 29 i kraft. En stor del av skillnaden från föregående version var det ökade kravet på energihushållning. Det nya kravet som fastställts innebär att U-medelvärdet är sänkt från 0,4 W/m2K till 0,3 W/m2K. Detta är ett mått på hur väl en byggnad är isolerad. Företaget Kontio expanderade till Sverige från Finland för snart fyra år sedan. De säljer framförallt fritidsboende och småhus byggda av egentillverkade timmerstockar med korslimmad arktisk furu i olika dimensioner. Deras hus säljs på den finska marknaden, men i Sverige har endast vissa timmerdimensioner klarat det gamla kravet från BBR 28. Med det nya kravet måste klimatskärmen anpassas till den nya kravbilden. Tak och golv är färdigprojekterade med låga U-värden, därför finns den största möjligheten för anpassning i väggkonstruktionerna. Med hjälp av givna förutsättningar togs ett antal väggkonstruktioner fram för beräkning av U-värdet. Dessa gav upphov till olika typlösningar som varierar med, förutom väggkonstruktionen, fönstertyper och minskade fönsterareor. Framräknat U-värde för väggkonstruktion låg till grund för beräkning av U-medelvärde tillsammans med U-värde för fönster, golv och tak. Ändringar i väggkonstruktioner kan resultera i en förekomst av fuktproblem. Därför testas dessa med hjälp av en Glaser-tabell som undersöker genom stationära beräkningar huruvida det föreligger någon risk i framtagna väggkonstruktioner. Detta projekt analyserar även för- och nackdelar med timmer i furu och dess värmelagrande funktion som beror på en hög värmekapacitet. Med utgångspunkt i litteraturstudien analyseras och utreds var i konstruktionen man med störst fördel placerar den massiva timmerstrukturen i förhållande till värmeisolering. Alla väggkonstruktioner behövde göras om utom 275 där endast fönstertyp ändrades till de med lägre U-värde. Vid anpassning av väggkonstruktioner med timmerdimension 135 och 205 krävdes mer omfattande åtgärder. Genom att isolera väggarna, ändra fönstertyper och minska fönsterareor kunde kravet på U-medelvärde nås på olika sätt. Ingen av dessa vägguppbyggnader uppvisade tecken på fukttekniska problem. / On September 1, 2020, the consolidated version of the National Board of Housing, Building and Planning's Building Rules BBR 29 took effect. A large part of the difference from the previous version was the increased demand for energy management. The new requirement that has been established means that the mean U-value has been reduced from 0.4 W/m2K to 0.3 W/m2K. This is a measurement of how well a building is insulated. Almost four years ago, the company Kontio expanded to Sweden from Finland. They mainly sell holiday homes and living houses built from self-made logs with cross-laminated arctic pine in various dimensions. Their houses are sold on the Finnish market, but in Sweden only certain timber dimensions have met the old requirement from BBR 28. With the new BBR 29, the building shell must be adapted to the new requirement. Ceilings and floors are pre-designed with low U-values and for this reason further improvements are best made in the wall construction. Using the given conditions, a number of wall constructions were developed for calculating the U-value. These gave rise to different type solutions that vary with, in addition to the wall construction, window types and reduced window areas. Calculated U-value for wall construction was the basis for calculating the mean U-value together with the U-value for windows, floors and ceilings. Changes in wall constructions can result in the occurrence of moisture problems, therefore these walls are tested using a Glaser-table which examines, by stationary calculations, whether there is any risk in the adapted constructions. This project also analyzes the advantages and disadvantages of pine timber and its heat storage function due to its high heat capacity. Based on the literature study, it is analyzed and investigated where in the construction the massive timber structure is placed with the greatest advantage in relation to the thermal insulation. All wall constructions needed to be adapted except 275 where only the window type was changed to those with a lower U-value. When adapting wall constructions with timber dimensions 135 and 205, more extensive measures were required. By insulating the walls, changing window types and reducing window areas, the requirement for the mean U-value could be achieved in various ways. None of these wall constructions showed signs of moisture technical problems.

In earlier wood constructions, the method of joining the parts was by the carpenter joint. There are many different kinds of carpenter joints. The kind of carpenter joint that was used was partly due to the type of building, but also to local variations in building tradition.  The industrialization at the end of the 19thcentury led to new construction technology with new types of joints. It gradually became more difficult for the craftsmen to compete with mass-produced standard joints with screws and nails. During the latter half of the 20thcentury, it once again began to become popular with the carpenter joint. New technology in the wood industry began to make carpenter joints competitive.  Modern technology with modeling of geometries has made it possible to analyze and optimize structures and joints in a new way. Verification through tests has also led to increased understanding of wood joints.  Calculation of the load bearing capacity in carpenter joints is possible by applying calculation rules in Eurocode.   The purpose with this study is to verify strength calculations for a traditional carpenter joint.  An analysis of an imagined timber frame and roof truss was made in a calculation program to assess in a rough manner what section forces the structure was subjected to.   A dovetail joint in the roof truss shown in fig. 1 was chosen for further analysis.  Manual calculation of the load bearing capacity in the dovetail joint was made. Verification of the calculations was then done through strength tests in a lab.   The study shows that it is possible to calculate the load bearing capacity in a dovetail joint and that account must be taken to eccentricities in the joint and varying wood quality. / I äldre träbärverk var metoden för sammanfogning av virkesdelar hophuggningen. Det finns en mängd olika typer av hophuggningar. Vilken typ av hophuggning som användes berodde dels på byggnadstypen men även på lokala variationer i byggnadstradition. Industrialiseringen under slutet på 1800-talet bidrog till ny byggteknik med nya typer av förband. Det blev efter hand svårare för timmermännen att konkurrera med massproducerade standardförband med skruv och spik. Under senare halvan av 1900-talet började det åter bli populärt med hophuggningen. Ny teknik inom träindustrin började åter göra timmerförband konkurrenskraftiga. Modern teknik med modellering av geometrier har även gjort det möjligt att på ett nytt sätt analysera och optimera bärverk och förband. Verifiering genom tester har också lett till ökad förståelse av timmerförband. Beräkning av bärförmågan i hophuggningar är möjligt genom tillämpning av beräkningsregler i Eurokod. Syftet med detta arbete är att verifiera hållfasthetsberäkningar för ett traditionellt timmerförband.  En analys av en tänkt timmerram och takstol gjordes i ett beräkningsprogram för att på ett överslagsmässigt sätt bedöma vilka snittkrafter konstruktionen utsattes för. Ett laxförband i takstolen som visas i fig. 1 valdes ut för vidare analys. Manuell beräkning av bärförmågan i laxförbandet gjordes. Verifiering av beräkningarna gjordes därefter genom hållfasthetsprovning av förbandet i laborationslokal. Studien pekar mot att det går att med tillförlitlighet beräkna bärförmågan för ett traditionellt laxförband och att hänsyn skall tas till excentriciteter och varierande virkeskvalitet.

The oldest profane log timber houses in Sweden dates back to the 13th century. This study investigates 9 of them. All of the houses are built with interlocking joints and the chosen timber are pine or fir. They are rather modest in size. Two are storage houses on church grounds, the others have had different functions on rural farms. Several of them are still in use as none heated storage space. Originally, they often had the important function of storing the next year’s seed. They were well built with great craftmanship and was meant to be used over several generations. Additional features on the houses that have been beneficial for their longevity are their detachability. They can be moved to find new use, and also being sold away to new owners. Furthermore, they were one of the first generations of houses with a stone foundation. A local adaption in the Middle Sweden were foundation on stilts, another way to avoid contact with the humidity of the soil. Six of the houses are situated in the County of Dalarna and are an important part of the County heritage. With help of the archaeological record, it is possible to follow the development of the house building technology from the traditional Viking age long houses, to the emergence of the first surviving timber houses. This study investigates nine of the houses with the different factors that have contributed to their longevity. Important features have been the solid log timber construction with interlocking joints, together with the foundations which protected the timber from the humidity of the soil. The outer roof lining has been wood shavings or a layer of birch bark together with timber. These building components had developed to maturity in the early 13th century and combined they formed a sustainable house format. The houses have been useful for their owners over the centuries, hence been well maintained. The study also discusses the authenticity of the houses. / De äldsta bevarade profana trähusen i Sverige härrör ifrån 1200-talet och de är samtliga förhållandevis små förrådsbodar eller hus. Studien undersöker nio av dem. Åtta av dem finns i de tre mellansvenska landskapen; Dalarna, Hälsingland och Jämtland. Där kallas de ofta för härbren. En kyrkbod finns i Småland. De är alla knuttimrade hus byggda av virke ifrån furu eller gran. Fem står på en hel stengrund, medan tre står på stolpunderreden, som är en mellansvensk variant av husunderrede för bodar. Ytterligare ett står på stenplintar. Alla dessa typer av grunder har skyddat husen ifrån markfukt. Två är kyrkbodar och har inledningsvis fungerat som så kallade tiondebodar, de andra har haft olika uppgifter på allmogens gårdar som ouppvärmda förrådshus. En viktig uppgift var ofta att lagra nästa års utsäde. De är byggda med stor hantverksskicklighet och omsorg, då de var menade att stå i flera släktled. Som knuttimrade hus har de kunnat monteras ned för underhåll, eller flytt till en annan plats där de behövts bättre. De har också kunnat säljas. I Mellansverige ses de många medeltida bodarna som en viktig del av landskapens kulturarv. Den småländska kyrkboden i Ingatorp anses vara speciellt väl bevarad ifrån medeltiden och har nyligen genomgått en varsam restaurering. Dessa trähus ifrån 1200-talet lyfter frågan om hur husbyggnadstraditionen utvecklades ifrån de tidigare långhusen, som inte blivit bevarade, fram till dessa våra äldsta bevarade trähus. Man kan följa utvecklingen i det arkeologiska fyndmaterialet. Uppsatsen undersöker husen med frågeställningen om vad som bidragit till husens långa levnadstid, samt hur deras autenticitet påverkats genom åren. Bland flera närvarande förhållanden finns den stabila takbärande konstruktionen med knuttimrade timmerväggar, samt att husen har varit skyddade emot markfukt genom de isolerande grunder som valts. De två typerna av takytterskikt som använts är träspån samt näver/takved. Dessa byggnadskomponenter för väggar, grund och tak var vid tiden förhållandevis nya. I början av 1200-talet hade de på var sitt håll mognat teknisk. När de kombinerades bildade de ett hållbart husformat. Vidare har husen fyllt en funktion för ägarna genom århundradena och därför fått underhåll. Studien har gjorts genom litteratur- och fältstudier samt personlig kommunikation.