I takt med att allt större krav ställs på låg energiförbrukning hos byggnader, ökar även vikten av en lufttät konstruktion. I samband med detta ökar även behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttäta konstruktioner som klarar eventuella täthetskrav. Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB på en av deras arbetsplatser i Grebbestad där det för tillfället byggs bostads- och hyresrätter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har använts i Grebbestad är mycket tidskrävande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits. Syftet med detta projekt är att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som är tidseffektivare än den metod som används i Grebbestad men som samtidigt ger lågt luftläckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfälligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att få ett tidsperspektiv på arbetet och där varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttät respektive metod är. Risken för slarv och hur avancerad respektive metod är har även analyserats genom diskussioner med snickaren. Provtryckningarnas resultat har visat att fogskum som tätning kring fönstret ger lägst luftläckage av de testade montagemetoderna i detta projekt. Läckaget uppmättes till 0,4 l/s och fönster vilket kan jämföras med den montagemetod som användes i Grebbestad vars uppmätta läckage blev 1,2 l/s och fönster. Resultaten i detta projekt visar på varierat luftläckage kring fönstren och dess påverkan på husets totala läckage varierar mellan de olika montagemetoderna. Ur ett tidsperspektiv är montagemetoden med drev, bottningslist och fogmassa den metod som tar kortast tid att utföra. Resultaten visar att det framförallt är montagemetoderna med extra plastfolie som skall tejpas ihop som är minst tidseffektiva. Även risken för slarv ökar vid användande av plastfolie och montagemetoden med fogskum ansågs vara den metod där risken för slarv var minst då fogskummet sväller vid härdning. Vid en sammanvägning av resultaten i detta projekt så ger montagemetoden med fogskum bäst resultat men innan dess en rekommendation för fogskum kan göras bör materialets beständighet och täthetsfunktion över tid vara noggrannare kartlagd.

The swedish national board of housing, Building and Planning,recommends that all stakeholders in the construction industryperform a moisture control design to make sure that the buildingachieves good moisture resistance. Since June 1, 2006 there are nospecific requirements or quantitative values for air leakage.Although the swedish national board of housing does presentrequirement that the building envelope must be sealed so that theclient’s requirements for specific energy consumption and installedelectric power for heating purposes are met. Despite this, studiesfrom SP shows that few buildings meet the client’s requirements inspecific energy, which increases the risk of occurrence ofcondensation-related moisture damage.This study aims to evaluate curtain walls connections from airsecurity and moisture safety. Through a literature study, field trips,experiences and reflections from various sites a list of suggestions,for how various tasks should be performed in order to achieve goodair tightness and moisture control, was compiled. The work hasbeen performed in collaboration with Peab Bostad AB, Uppsala region.

Det finns flera kritiska punkter i en byggnad där luft kan ta sig in, exempelvis genomföringar i klimatskalet för elrör och vattenrör, anslutningar i klimatskalet i form av dörrar och fönster samt skarvar i byggandens tätskikt. Tätningen kring just fönster är en av de detaljer som det tilldelas mest resurser till. Två grundläggande moment är avgörande för hur stort luftläckage det kan bli; hur tätskiktet avslutas kring fönsteröppningen och vilken tätningsprincip som används. Med detta som en grund har syftet med den här studien varit att ta fram vilka fler parametrar kring en fönsterkonstruktion som är avgörande för dess lufttäthet samt vilka olika typer av tätningsmetoder det finns. Rapporten har tagits fram genom en litteratur- och fältstudie tillsammans med möten med personer i branschen.

Projektet energieffektivt byggande i kallt klimat är en fältstudie där 6 nybyggda lågenergihus i Umeåregionen utvärderats. Fyra byggnader är villor och två byggnader är flerbostadshus som är lokaliserade från Sikeå i norr till Nordmaling i söder. Byggnaderna har utrustats med trådlös mätutrustning för verifiering av energiprestanda för hela byggnaden ned till komponentnivå. Mätare för fukt och temperatur i luft och klimatskal har också installerats där de senare är placerade på olika djup i konstruktionen. Syftet med studien är att undersöka byggnadernas energiprestanda och vilka risker det finns med att bygga lågenergihus i kallt klimat. Genomförda fukt- och temperaturmätningar i konstruktionen visar idag inga tecken på röt- eller mögelangrepp, dock krävs längre mättid eftersom fukttransport är en långsam process. Baserat på energisignatur har uppmätt energianvändning i byggnaderna normalårskorrigerats och U-medelvärdet beräknats. Dessa värden har jämförts med projekterad energianvändning och U-medelvärde. Två av byggnaderna är utrustade med en markförlagd uteluftskanal, 36 respektive 10 m där den första lösningen visade sig eliminera behovet av eftervärmning av tilluften. Markförvärmning av uteluft är en enkel och effektiv metod för att höja temperaturen på inkomande uteluft, t.ex. vid -25°C värmdes inkommande luft till värmeväxlaren till +2°C. Mätningar av energianvändning visar att det går att bygga hus som använder betydligt mindre energi än boverkets krav på specifik energianvändning. Villorna uppvisar en specifik energianvändning enligt boverkets definition (energi för uppvärmning och tappvarmvatten dividerat med Atemp) från 59,7 till 91,8 kWh/m2, år och flerbostadshusen från 68 till 75,5 kWh/m2, år, vilket är lägre en gällande krav på 130 kWh/m2, år och vid elvärme 95 kWh/m2, år. / The project Energy efficient construction in cold climate is a study of six newly produced low energy buildings in the region of Umeå. Four buildings are houses and two residential buildings which are located from Sikeå up north to Nordmaling down south. The buildings have been equipped with wireless logger system for collecting data of energy performance for the entire building and for individual components of the energy system. Loggers for relative humidity and temperature have been placed in ventilation and the buildings construction shell. The later of the position of loggers have been placed in different depths of the constructions isolating shell. The purpose of this study is to investigate these buildings energy performance and what risks constructing energy efficient buildings in cold climate due to humidity. The relative humidity and temperature sensors located in the construction shell show no signs of risk for rotting and mold. Moisture migration is a slow process and to be certain longer measurements are required. With the method called energy signature the measured energy usage have been normal corrected by year and the average U-value calculated. Expected energy usage and average U-value is compared to our measured data in this report. Two buildings in the study are equipped with a buried pipe for supply air which is 36m and 10 m long. The longest (36m) shows a big increase of air temperature (from -25°C outside to +°2 at the inlet connecting to the heat exchanger). This by means no extra heat is required for the inlet air to reach comfortable temperature. The measurement of energy displays that constructing buildings with lower energy use then the Swedish Boverkets requirements are confirmed. The houses shows a specific energy usage as Boverkets definition (energy for heating and for domestic hot water per heated surface area) from 59.7 to 91.8 kWh/m2, year and the residential buildings from 68 to 75.5 kWh/m2, year which are lower than today regulations at 130 kWh/m2, year and 95 kWh/m2, year for electric heated.

Air tightness in new buildings has been discussed for several decades. But the knowledge in the subject is low. With tougher requirements from the Swedish government about energy consumption for a new building required competences how these shall be met. It's not only the thick mess of insulation that are important, it's also the air tightness. This report is about air leakage in Swedish houses. How these leaks can be measured/detected and what the consequences may be of them. Both theoretical and practical tips and advice will be given. The author wants to increase the knowledge in this subject for people in the Swedish building industry.

Svensk Standard ger ständigt ut nya versioner av sina standarder. I rapporten undersöks standarden EN 13829:2000 och den nyare versionen av samma standard, EN 9972:2015. Dessa innehåller båda metoder för bedömning av byggnaders termiska egenskaper, bestämning av byggnaders lufttäthet och tryckmetoder. En jämförelse görs för att se vilka eventuella förändringar den nya versionen kan få för företaget BoKlok och liknande byggföretag i deras arbete med lufttäthet. Provtryckningar har utförts och utifrån resultat från dessa presenteras beräkningsresultat avseende värmeförluster genom transmission, ventilations och luftläckage, vilket syftar till att belysa vilken inverkan lufttäthet har på energiförbrukningen.

<p>The viscosity of air buildings is a hot topic within the construction performers, which the industry feel they have too little knowledge about. This study is mainly aimed against air density in apartment buildings and airflow measurement. The study consists of a theoretical reference, educational visit, interviews and a survey conducted among construction workers at Magistratshagen in Linkoping.</p><p>Earlier requirement in terms of air leakage through the climate screen was removed and today there are only energy requirement for a dwelling in Boverkets Building Regulations. The difference between a passive and a typical air tight construction is that the passive house have a maximum requirement of 0.3 l /s m² of air leakage through the building climate screen. The requirement imposed on passive houses is to minimize the supply of power and energy for heating the building.</p><p>Air tight constructions have heavy demands on the performance and accuracy of everyone involved with the project. The client must specify their requirements and also be prepared to pay for any additional costs. The architect and building planners have to design the building with regard to air tightness. Finally, the construction workers are required to do a careful work in order to get all the connections in the building air tight.</p><p>The study suggests that an air tight building is a closed system where no forced ventilation exists. There are no reasons not to build too tight as long as there is a functioning ventilation. In this study the authors ask themselves how an air tight building changes over time. No theoretical information has been found on these changes, but the respondents assume that air density decreases with time. The deterioration is mainly assumed to be caused by construction materials changes over time. The study shows that construction workers knowledge of air tight construction is mixed, which they themselves admit in the survey.</p>

The viscosity of air buildings is a hot topic within the construction performers, which the industry feel they have too little knowledge about. This study is mainly aimed against air density in apartment buildings and airflow measurement. The study consists of a theoretical reference, educational visit, interviews and a survey conducted among construction workers at Magistratshagen in Linkoping. Earlier requirement in terms of air leakage through the climate screen was removed and today there are only energy requirement for a dwelling in Boverkets Building Regulations. The difference between a passive and a typical air tight construction is that the passive house have a maximum requirement of 0.3 l /s m2 of air leakage through the building climate screen. The requirement imposed on passive houses is to minimize the supply of power and energy for heating the building. Air tight constructions have heavy demands on the performance and accuracy of everyone involved with the project. The client must specify their requirements and also be prepared to pay for any additional costs. The architect and building planners have to design the building with regard to air tightness. Finally, the construction workers are required to do a careful work in order to get all the connections in the building air tight. The study suggests that an air tight building is a closed system where no forced ventilation exists. There are no reasons not to build too tight as long as there is a functioning ventilation. In this study the authors ask themselves how an air tight building changes over time. No theoretical information has been found on these changes, but the respondents assume that air density decreases with time. The deterioration is mainly assumed to be caused by construction materials changes over time. The study shows that construction workers knowledge of air tight construction is mixed, which they themselves admit in the survey.

<p>Together with NCC and Sweco we measured the air-flow on a semi-detached house in Jönköping. When a pressure measurement is made, the house gets exposed to over- and under pressure. This is done in order to examine the houses climate shell. The climate shell of the semi-detached house we tested exceeded the required air thickness in BBR-2002, hence, measures have to be taken.</p><p>This report also displays the importance of building air thick houses and what consequences a non air-thick house can have for the ones residing the house. A discussion of different measures is on for the addressed problems with the flow-measurement and the alternative construction-solutions.</p><p>Furthermore we have described in this report of how to account for the performance of the air pressure, what kind of equipment we used and how we came up with the results. An ocular inspection was continually made in order for us to examine its gained results and thereby see why possible flaws arose.</p>

Together with NCC and Sweco we measured the air-flow on a semi-detached house in Jönköping. When a pressure measurement is made, the house gets exposed to over- and under pressure. This is done in order to examine the houses climate shell. The climate shell of the semi-detached house we tested exceeded the required air thickness in BBR-2002, hence, measures have to be taken. This report also displays the importance of building air thick houses and what consequences a non air-thick house can have for the ones residing the house. A discussion of different measures is on for the addressed problems with the flow-measurement and the alternative construction-solutions. Furthermore we have described in this report of how to account for the performance of the air pressure, what kind of equipment we used and how we came up with the results. An ocular inspection was continually made in order for us to examine its gained results and thereby see why possible flaws arose.