In Sweden, the housing sector accounts for about 40% of the country's energy consumption. Theself-contained houses account for about 20% of this energy consumption (Energimyndigheten,2021). Boverket is the authority in Sweden that regulates the laws and regulations that affectenergy use (Boverket, 2016). In addition to Boverkets regulations, there are external organizationsthat drive development to minimize households' energy use (Feby, 2019). One of theseorganizations is FEBY, they have designed requirements that can be used as a complement to theBBR requirements. The organization has developed the parameter heat loss rate, which calculatesthe buildings heat loss.This study has been carried out in collaboration with the house manufacturer Jörnträhus AB. Thegoal of the work has been to develop a house that meets FEBY 18's requirements for heat loss rateand then verify the house's performance against Boverkets energy classification. The study wasbased on a reference house provided by Jörnträhus. The house was modeled in the energy programVIP-Energy and then analyzed. After the analysis, it was found that the reference house's VFTreaches 58.15 W / m2Atemp. Thereafter, the house was remodeled in VIP-Energy with changes tothe constructions and the ventilation system. With these changes, the VFT was calculated at 27.49W / m2Atemp and achieves the bronze level for FEBY 18.Finally, four simulations were performed to check the primary energy of the house during differentscenarios. All simulations were carried out in Skellefteå municipality but with different conditions.Two of the simulations were carried out at a location with open space and the other two simulationswere performed at a enclosed location with much shadow. In the different scenarios, the heatingand ventilation systems were varied. The simulations showed that wind and solar heat loads canhave a greater impact on primary energy than some technical solutions like heat recovery in theventilation.

Att energieffektivisera byggnader är en viktig del i att uppnå en lägre energiförbrukning, vilket kan göras på olika sätt. Syftet med rapporten är att visa på olika åtgärders påverkan på en byggnads energianvändning och på åtgärdernas livscykelkostnad (LCC). Med de lösningarna som föreslås kan byggnadens primärenergital sänkas från 95,5 till 69,8 kWh/m2, vilket förbättrar byggnadens energiklassning från D till C beräknat utifrån BBR 29. För att bedöma byggnadens energianvändning genomfördes en energiberäkning som ger utgångspunkten för de energieffektiviserande åtgärderna. Vidare användes LCC-kalkyler för att bedöma åtgärdernas totala livscykelskostad. Lösningarna beräknades också utifrån olika scenarier då energipriserna ökade stegvis för att visa på dess lönsamhet vid olika förutsättningar. I scenario 1 och 2 uppskattades priserna utifrån ett normalläge medan scenario 3 och 4 stresstestades med betydligt högre energipriser, 50 respektive 100 %. Åtgärden som visades ha störst inverkan på primärenergitalet var att tilläggsisolera ytterväggarna med 100 mm mineralull vilket var en av de lösningarna som studerades, vilket sänkte energibehovet med 6,8 kWh/m2. De åtgärder som dock visade sig lönsamma genom LCC-kalkylerna och sänkte energianvändningen var installation av solceller och snålspolande vattenblandare. Solceller sänkte energianvändningen med 2 kWh/m2 och snålspolandevattenblandare med 2,5 kWh/m2. Dessa åtgärder var lönsamma i majoriteten av scenarierna. Åtgärden som var minst lönsam utifrån LCC-kalkylerna var byte utav fönster. Denna åtgärd var inte lönsam i något av scenarierna. En intressant observation under beräkningarnas genomförande var hur byggnadens area påverkade primärenergitalet för flerbostadshus. En byggnad med en större boarea har lättare att uppnå kraven då energianvändningen späds ut på boarean. / Making buildings more energy efficient is an important part of achieving lower energy consumption, which can be done in different ways. The purpose of the report is to show the impact of different actions on a building's energy use and to show the life cycle cost (LCC) of the different actions. With the measures developed, the building's primary energy is reduced from 95.5 to 69,8 kWh/m2, which improves the building's energy rating from D to C calculated based on BBR 29. To assess the building's energy use, an energy calculation was performed that provides the basis for energy efficiency measures. Furthermore, LCC calculations were used to assess the cost of the measures over time. The actions were also calculated based on different scenarios as energy prices varied to show its profitability under different conditions. The actions that were shown to have the greatest impact on primary energy was to additionally insulate the outer walls with 100 mm mineral wool, which reduced the energy requirement by 6.8 kWh/m2. However, the actions that proved profitable through the LCC calculations and reduced energy use were the installation of solar cells and low-flush water mixers. Solar cells reduced energy consumption by 2 kWh/m2 and low-flush water mixers by 2.5 kWh/m2. Furthermore, the actions were also profitable in most of the scenarios. The actions that was least profitable based on the LCC calculations was replacement of windows, the measure was not profitable in any of the scenarios. An interesting observation during the implementation of the calculations was the problem with the current calculation method of the primary energy figure for apartment buildings. A building with a larger living area has easier access to the requirements as energy use is diluted in the living area.

<p>Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m²stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m²<em>A</em>_temp och år samt ett U_m-värde på högst 0,7 W/m² ^oC. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären. </p><p>Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m² år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m² år. </p><p>Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa. </p><p>Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion. </p><p>Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m² år samt U_m = 0,491 W/m² ^oC. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.</p>

Under 60- och 70-talet var tillväxten i Sverige god. Befolkningsmängden ökade och många valde att flytta från landsbygd till större städer för arbete. Omfattande bostadsbrist ledde till att Miljonprogrammetinfördes – en miljon bostäder skulle byggas på väldigt kort tid.  För effektivisering av byggprocessen började prefabricerade byggkomponenter och lättare byggmaterial att användas. Bostäderna värmdes upp med olja eftersom det var en ekonomiskt gynnsam lösning. Oljekrisen inträffade 1973 och energiransonering infördes, energiförluster genom klimatskalet skulle minskas bland annat genom tilläggsisolering och fönsterbyten.  Idag står miljonprogrambostäderna inför omfattande renoveringar eftersom konstruktionerna drabbats av fuktskador, samtidigt som nya krav om energihushållning, värmeisolering och lufttäthet tillkommit sedan uppförandet. Byggreglerna idag ställer krav på att klimatskiljande delar bör ha så god lufttäthet som möjligt, främst ur fuktskadesynpunkt men på lång sikt även ur energi- och miljösynpunkt. God lufttäthet är bra men allt för god lufttäthet kan orsaka problem vid utrymning eftersom höga brandtryck kan genereras av en brand i en lufttät konstruktion. Möjligheten till utrymning från ett lufttätt brandutrymme, genom en inåtgående dörr, kan påverkas eftersom brandtrycket måste övervinnas vid dörröppning. För undersökning av sambandet mellan lufttäthet och brandtryck har en parameteranalys genomförts i datorsimuleringsprogrammet FDS. Simuleringar har validerat tidigare genomförda brandförsök i vilka utrymningsproblematik genom en inåtgående dörr uppstått. Lufttätheten har i parameteranalysen förbättrats, från 0,73 l/sm2till 0,30 l/sm2. Ventilationslösning har även varierats. Resultatet visade att brandtrycket stiger när lufttätheten förbättras och högst brandtryck, 6 100 Pa, uppmättes med lufttäthet 0,30 l/sm2och stängd ventilation. Lägst brandtryck 700 Pa uppmättes med lufttäthet 0,73 l/sm2och öppen ventilation. Maximala dörröppningskrafter enligt Boverkets byggregler är 25 N och 150 N för personer med respektive utan funktionsnedsättning. Byggreglerna säger att dörrar för utrymning generellt ska öppnas utåt men inåtgående dörrar får förkomma i bostäder, hotell och mindre arbetsplatser. Tumregeln säger att en dörr som öppnas med en kraft på 150 N kan övervinna ett mottryck på 150 Pa.   För att lyckas övervinna öppningskrafter genererade av brandtryck mellan 700 Pa och 6 100 Pa måste utrymning ske inom ett fåtal sekunder. Personer som sover, är påverkade av alkohol eller som har ett hindrat rörelsemönster på grund av hög ålder eller funktionsnedsättning, riskerar att påverkas i en utrymningssituation eftersom ett fördröjt utrymningsförlopp resulterar i stigande brandtryck och stigande dörröppningskrafter som måste övervinnas. / During the 60’s and 70’s the population grew steadily in Sweden. Due to industrialization many people made the decision to move from the countryside to the city. This led to a housing shortage and the so called million program was adopted by the Swedish government–one million dwellings had to be built within a short amount of time.  The building process had to be effective, leading to the introduction of prefabricated building components. The dwellings were heated using oil since it was economically favorable at that time. When the oil crisis unfolded in 1973, energy rationing actions were introduced, and the buildings had to be additionally insulated. The million program dwellings are today in need of extensive renovations since the buildings are damaged by damp. There have been considerable changes in the building regulations as well, mainly regarding energy, insulation and airtightness. The building regulations says that a building construction should have as fair airtightness as possible to prevent damage by damp and moisture, as well as to minimize the use of energy and the climatic influence. Fair airtightness is a good thing, but with airtightness being too good there might arise problems when evacuating due to fire, especially if the door opens inward. An airtight construction may cause higher fire pressures which in turn act as an additional opening force needing to be transcended when evacuating. To analyze the correlation between airtightness and fire pressure a parameter analysis has been conducted using the simulation program FDS. Simulations do validate previously conducted fire experiments where difficulties to transcend an inwards opening door emerged. For the parameter analysis the airtightness has been changed, from 0,73 to 0,30 l/sm2. The ventilation figuration has been varied between open and closed. The result demonstrated the fire pressure rising when the airtightness improved. The maximum pressure of 6 100 Pa occurred with a combination of airtightness 0,30 l/sm2and closed ventilation. The lowest fire pressure of 700 Pa occurred when the airtightness was set to 0,73 l/sm2and the ventilation was open. Maximum door opening forces are according to the Swedish building regulations, Boverkets byggregler,25 N and 150 N, depending on whether the door is constructed to be opened by a person with disabilities or not. Door used for evacuation should be opened outwards, but an inward opening door may be used in dwellings, hotels and smaller workplaces. The rule of thumb says that an operating opening force of 150 N can transcend a back pressure of 150 Pa.  To be able to transcend a door effected by fire pressure between 700 Pa and 6 100 Pa, whilst using the regulated opening forces, evacuation must be carried out within seconds. People being asleep, intoxicated or experiencing difficulties moving due to old age or disability, risk being affected by fire pressure in the sense of a delayed evacuation resulting in higher fire pressures, thus implying greater openings forces.

Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m2 stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m2 Atemp och år samt ett Um-värde på högst 0,7 W/m2 oC. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären.  Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m2 år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m2 år.  Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa.  Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion.  Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m2 år samt Um = 0,491 W/m2 oC. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.

As energy prices skyrocket and the environmental issues become more frequently debated, interest in energy-efficient buildings has increased sharply in the past decade. Because of this, the interest to achieve high air tightness in building envelopes have once again awakened, due to a good air tightness contributes to lower energy consumption in several ways and to a healthier indoor environment. As the regulations for energy consumption and controls of achieved air tightness has tightened considerably in recent years, the work regarding sheets for air tightness changed significantly for construction contractors. This thesis includes a study that aims to detect what kind of manuals, recommendations or instructions contractors working according, and how a number of randomly selected construction companies in Halland, Sweden, are dealing with the matter of high air tightness of the building envelopes. The study also includes a knowledge inventory of supervisors, site managers and skilled workers, and what their opinions and attitudes are like towards work regarding the sheets of air tightness. The results have been compared with a similar survey dated to 2004, conducted by the SP Technical Research Institute of Sweden in collaboration with Chalmers University of Technology. The thesis provides a picture of the industry situation, but shouldn’t be seen as a statistical result due to its limited extent.

Byggnadssektorn står för 36 % av utsläppen av CO2 till miljön och ungefär 40 % av världens totala energianvändning. Byggnader med större energieffektivitet och hållbarhet har potential att minska: den slutliga energianvändningen, utsläpp av växthusgaser, materialutvinning och användning av dricksvatten. Det är därför viktigt att utföra åtgärder för befintliga och blivande byggnader samt undersöka alternativa byggnadssätt och material som  kan innebära en minskad energianvändning och en begränsning av miljöpåverkan.   Syftet med denna rapport är att undersöka värmeflödesegenskaperna för sexton olika isoleringsmaterial, av vilka fjorton stycken är mindre vanliga i byggnadssammanhang, samt att undersöka hur luftflödet för ett väggparti förbättras av att den lerklinas på en respektive två sidor. Experimenten för värmeflöde utfördes med hjälp av Hotbox-Coldbox metoden. Boxen i studien hade en kammare som kyldes ner och därmed representerade utetemperatur medan den varma temperaturen i lokalen, som boxen stod i, fick representera ett varmt inneklimat. Väggarna undersöktes med hjälp av värmeflödesmätare och temperaturgivare som placerades på väggytorna. Temperaturgivare placerades även upphängd inuti och utanför boxen för att åskådliggöra luftens temperatur inuti boxen och i lokalen.   Samma box användes för lufttäthetsprovningen, då hopmonterad med en fläkt som drog ut luften med ett undertryck ur boxen och skapade en tryckskillnad som innebar att luftflödet genom väggpartiet kunde beräknas med hjälp av en strypfläns.   Den empiriska studiens resultat för värmeflödesmätningen visar och jämför R-värden, lambdavärden (λ) och U-värden för konventionella och alternativa material. De bästa värmeflödesegenskaperna fick cellplasten, följd av mjuk träfiberskiva och klippt halm. Det isoleringsmaterial som presterade sämst i mätningarna var lerhalmen, men då dess dåliga värden troligen härrör från ett konstruktionsfel bör det vara torv som egentligen har sämst värmeisolerande egenskaper.   Resultaten från luftflödesmätningen visar att en vägg med lerklining på båda sidorna av konstruktionen nästan är 2,5 gånger mer lufttät än en vägg med enbart en yta lerklinad och 3,3 gånger bättre än den vägg som inte alls lerklinats.   De slutsatser som kunde dras av arbetet är att en del av de alternativa materialen (klippt halm och mjuk träfiberskiva) har goda möjligheter att agera som substitut för mer konventionella material under förutsättning att det utförs ytterligare forskning av dem. Det som skulle behöva undersökas närmre är, till exempel, deras fuktegenskaper eftersom naturliga material har en högre fuktkänslighet. Vidare bedöms det att lufttätheten förbättras markant av både en- och tvåsidig lerklining, men att den tvåsidiga är att föredra. / The building sector produces 36 % of the CO2 emissions to the environment and claims approximately 40 % of the worlds total energy usage. Buildings have a potential of reducing the net usage of energy, emissions of greenhouse gases, material extraction and usage of drinking water if they were to have a bigger energy efficiency and be more sustainably built. This is why it is of importance to intervene and review alternative ways of constructing buildings and different materials which can result in a reduced energy usage and a limited environmental footprint.   The objectives of this report is to examine the properties of heat flow through sixteen different materials of insulation, fourteen of these are alternative, less conventional. It also investigates how the airflow of a wall will improve by using a technique of wattle and daub on its facade.   The heat flow experiments were conducted with the use of the Hotbox-Coldbox method. The box in the tests had one chamber, which were cooled and thereby representing an outer temperature and the warm temperature in the room surrounding the box represented an inner climate. The walls were studied using heat flow measurers (Hukseflux) and temperature sensors on the inner and outer surfaces of the wall. Temperature sensors were also placed inside and outside the box in order to show the temperature of the air inside the box and in the surrounding room. The same box were used for the investigation of airflow, but then rigged with a fan which blew out the air inside the box. The difference in pressure that was created meant that the airflow through the wall could be calculated by using an orifice plate.   The results of the empirical study visualizes and compares R - values, lambda values (λ) and U - values for conventional and alternative materials. The expanded polystyrene insulation had the best values, followed by the soft board of wood grain and the sheared straw. The material performed the poorest was the straw which was mixed with clay. Though, because its values probably were due to faulty construction of the insulation, the poorest achievement should belong to the peat insulation. The airflow measurement showed a wall with two sides prepared with wattle and daub performed almost 2.5 times better than a wall with only one side prepared and 3.3 times better than a wall with no surface treatment.   Conclusions can be made out of the study that some of the alternative insulation materials (sheared straw and soft board of wood grain) has potential for acting as a substitute for conventional materials, though further research is required. The amount of airflow is deemed to be improved by wattle and daub although it is best if it is applicated on two sides.

Syfte: Syftet är att genom en strukturell jämförelse av fallstudiens undersökningsobjekt få en överblick över kostnaden för arbetsutförandet av två luttätnings- och provtryckningsmetoder. Detta för att ta fram vilken metod som är lämpligast att tillämpa med avseende på kostnad.  Metod: Metoderna som tillämpats för att besvara målet var observationer, mätningar, beräkningar, litteraturstudie samt intervjuer. Den huvudsakliga metoden som användes var observationstekniken ”observatör som deltagare”. Intervjuer tillämpades för att anbringa ny kunskap men även verifiera empirin hämtad från observationerna.  Resultat: Studien visar att det finns både mindre och markanta skillnader mellan objektens lufttätnings- och provtryckningsmetoder som genererar både för och nackdelar. De största skillnaderna var framförallt vid fönster- och dörrutförandet, materialvalet i installationsväggen och om en tidig provtryckning utförs eller inte. Fördelarna med Gripen var att de inte var beroende av utomstående aktörers utförande vid fönsteranslutningen samt att de hade ett moment mindre under kontrollen av klimatskalet. Studien visar även att Gripen hade en lägre totalkostnad för lufttäthetsarbetet än Vimans Trädgård. Dock var kostnaden per kvadratmeter desto högre för varje färdigställd kvadratmeter. Efter en noggrann strukturell jämförelse bedömdes Vimans Trädgårds tillvägagångssätt var den mest kostnadseffektiva lufttätnings- och provtryckningsmetoden utifrån kr/kvm, se Tabell 13. Konsekvenser: Studien visar att båda objektens metoder fungerar för att nå byggnadens ställda lufttäthetkrav. Då metoderna liknade varandra på många punkter kunde slutsatsen dras att lufttätningsutförandet av fönster- och dörranslutningar hade en stor inverkan på tiden samt kostnaden. Slutligen kan följande rekommendationer ges, en byggnads lufttäthet bör säkerställas i ett tidigt skede, företagens luftätningsmetoder bör fortsätta utvecklas samt en enhetlig lufttätnings- och provtryckningsmetod bör utformas och appliceras inom hela företaget. Begränsningar: Rapportens undersökningsstrategi är en kvantitativ fallstudie. Studien begränsas till fallstudiens båda undersökningsobjekt och deras lufttätnings- samt provtryckningsmetod utan avseende till materialkostnader. Undersökningen begränsas även till objektens förutsättningar som materialval men tar ingen hänsyn till geografisk placering eller väderstrecksorientering. Detta medför att studien är giltig under specifika förhållanden. Vid en eventuell upprepning kan studien påvisa andra resultat och generera skilda slutsatser än det som vidtagits i denna utredning. / Purpose: The purpose is to provide an overview of the cost of the work performance of two air tightening and pressure testing methods through a structural comparison of the case study's investigative objects. This is to find out which method is most appropriate to apply in terms of cost. Method: The chosen methods, used to answer the goal, were observations, measurements, calculations, literature studies and interviews. The main method used was the observation technique "observer as a participant". Interviews were applied to conceive new knowledge, but also to verify the information from the observations. Findings: The study shows that there are both minor and significant differences between the objects air tightening and pressure testing methods that generate both pros and cons. The main differences were mainly the execution of the windows and doors, the choice of materials in the installation wall and if an early pressure test is performed or not. The benefits of Gripen were that they were not dependent on external operator’s performance at the window connection and that they had a moment less under the control of the climate scale. The study also shows that Gripen had a lower total cost of air tightness than Vimans Trädgård. However, the cost per square meter was the higher for each completed square meter. After a careful structural comparison, Vimans Trädgård ́s approach was evaluated as the most cost-effective air tightening and pressure testing method, see Table 13.  Implications: The study shows that the air tightening methods of both objects work to reach the building's airtightness requirements. As the methods were similar at many points, it could be concluded that the air tightening of window- and door connections had a major impact on time as well as the cost. Finally, the following recommendations that can be given is, building airtightness should be ensured at an early stage, companies' air tightening and pressure testing methods should continue to evolve and a uniform air tightening and pressure testing method should be designed and applied throughout the companies. Limitations: The report's investigation strategy is a quantitative case study. The study is limited to two study objects of the case study and their air tightening and pressure testing method without regard to material costs. The investigation is also limited to the object's conditions as material choice, but does not consider geographical location or weather-orientation. This means that the study is valid under specific conditions. In the event of a repeat, the study can demonstrate other results and generate different conclusions than those undertaken in this investigation.

Uppvärmning inklusive varmvatten i lokaler står idag för 53 % av Sveriges totalaenergianvändning. För att uppnå en del av de uppsatta energi- och klimatmålen för EU ärenergieffektivt byggande en viktig nyckel. De kraftigt stigande elpriserna de senaste årenär en annan anledning att bygga mer energieffektiva byggnader. Idag dokumenterasenergiförbrukningen i en energideklaration som registreras hos Boverket för att ge entydlig bild av energianvändningen. Med hjälp av en lufttäthetsprovning där byggnadenutsätts för ett över- och undertryck på 50 Pa fås ett mått för hur mycket luft som läckergenom klimatskalet.Målet med arbetet är att undersöka hur energiförbrukningen i energideklarationen kansättas i korrelation till luftläckagevärdet. Med utgångspunkt ur villor producerade avEksjöhus som är lufttäthetsprovade från 2019 till 2023, har detta arbete jämfört statistikför att få fram en korrelationskoefficient. För att få en förståelse för hur Eksjöhus arbetatmed lufttäthet studerades utvecklingen av klimatskalet och luftläckagevärdet från 2012till 2022 via intervju och statistikarbete. För ett urval av lufttäthetsprovade hus byggdamellan 2019 och 2023 begärdes energideklarationer ut. Ett statistikarbete för data urenergideklarationer och luftläckagevärde genomfördes som är underlaget för diskussionoch analys av energideklarationens reliabilitet för att göra en översiktlig tolkning avresultatet tillförlitlighet.I intervjun med Eksjöhus framgår det att den enda förändringen som skett i klimatskaletsedan 2012 är att vägg-bjälklaget placerats en bit längre in för att underlätta att dra förbiplastfolie. Förändringen ger inte en synlig påverkan av det generella luftläckagevärdet.Eksjöhus har arbetat fram ett dokument som skickas med byggsatsen och fungerar som enguide för entreprenörerna för hur tätningar kring stålbalkar, genomföringar ochanslutningar ska göras. Eksjöhus använder sig även av en årlig träff tillsammans med deentreprenörer som bygger de flesta husen för att arbeta med lufttäthet. Vid arbetet medlufttäthet har Eksjöhus procentuellt minskat antalet nybyggda hus där luftläckagevärdetöverstiger de krav/riktlinjer företaget har.För att undersöka om luftläckage visar på ökad uppvärmd energi genomfördes enkorrelationsstudie där två variabler sätts i korrelation till varandra. Studien är tänkt attvisa att om ett hus läcker mycket luft kommer mängden energi som går åt till att värmaupp huset att öka. I jämförelse mellan luftläckage och uppvärmd energi visar inte studiennågot generellt samband.Arbetet tar inte hänsyn till byggnadernas specifika förutsättningar. Det leder till utebliveninformation kring levnadsvanor, antalet brukare och innetemperatur. I övrigt användesenbart energideklarationer från 103 samt 107 byggnader som deklarerats tidigast 1 januari2019. Provtryckningsresultat för att undersöka hur arbetet med lufttäthet för Eksjöhusnyproducerade villor utvecklats begränsas från 2012 till 2022. / This study investigating the correlation between energy consumption in energydeclarations and air leakage values, with a focus on Eksjöhus-produced villas. Tounderstand how Eksjöhus has been working with airtightness during 2012 to 2022 aninterview and an analysis of statistic has been done.The aim of this work is to investigate how the energy consumption documented in energydeclarations can be correlated with the air leakage obtained through an air leakage test.The results suggest that Eksjöhus implemented a solitary modification to the buildingenvelope since 2012, which did not significantly affect the overall air leakage values.During the period there was a proportional decrease in the number of new housesexceeding Eksjöhus requirements/guidelines for air leakage.No general correlation was found between energy consumption and air leakage. Whensorting data for low energy consumption and low air leakage a clearer correlation wasfound. The result also shows an economic advantage of constructing buildings with highairtightness.

<p>Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete:</p><p><em>Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt?</em></p><p>Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.</p><p>Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in. Lufttätheten är en avgörande faktor både för konstruktionens beständighet och för en god innemiljö i moderna byggnader. Lufttäta hus är dessutom lönsamma i längden för de inblandade aktörerna. På lång sikt även för miljön. Studier som gjorts visar att en byggnads energiåtgång för uppvärmning minskar med nästan 30 % om lufttätheten (egentligen luftgenomsläppligheten) förbättras från 0,8 l/s·m² till 0,4 l/s·m². En så stor minskning av energianvändningen kunde inte åstadkommas med andra energiförbättringsåtgärder som undersöktes.</p><p>I Boverkets Regelsamling för byggande, BBR 2008 har kravet på lufttäthet tagits bort till förmån för ett funktionskrav för energianvändningen, under vilken lufttätheten faller in. Regelsamlingens allmänna råd hänvisar till standarden, SS-EN 13829 för bestämning av luftläckage.</p><p>De metoder som idag finns att tillgå för att mäta lufttätheten hos byggnader är spårgasmetoden, täthetsprovning med provisorisk vägg, det egna ventilationssystemet, med mottryck i angränsande utrymmen samt med tryckdörr. Den sistnämnda metoden provades på flerbostadshus i Umeå med goda resultat.</p><p>Observera att resultatet för denna rapport är en mall för mätningsförfarandet och den rekommenderade metoden för att mäta lufttäthet inom NCC i Umeå. Den beskriver en praktiskt tillämpbar metod där resultatet går att jämföra mellan olika objekt. Även en intern mätstorhet som beskriver ytterväggens täthet är framtagen.</p><p>Mätstorheten och standardens relevans diskuteras. Ändringen i BBR från specificerade krav till funktionskrav anses vara kunskapsdrivande. Det förfarande som beskrivs i resultatet har bedömts vara det mest optimala under rådande förhållanden med den standard som finns. En förändring av standarden skulle kunna leda till en bättre metod som ger mer informativt resultat.</p> / <p>There is a great perplexity about how air permeability should be measured in multiple-unit dwellings. The methods available and the obtained results for determination of air permeability in single-dwelling houses are not applicable for multiple-unit dwellings, even if the derived quantities are the same. This causes the problem for this report:</p><p><em>Why and how should the air permeability be determined for a multiple-unit dwelling in a functional and applicable way, which also makes it possible to compare the obtained results from different dwelling units?</em></p><p>The methods used to explore solutions are literature studies, conversation with professionals and a full-scale demonstration of one of the methods. A discussion with the initiators of this report leads to the recommended method and a model for how it should be performed.</p><p>The air-, diffusion- and windtightness of the building envelope are of big importance to the building. The use of energy, moisture transfer, thermal comfort and hygiene, air quality, noise, spreading of fire and spreading of air pollutions are all affected by it. The air tightness is a crucial element for the durability of the building and to secure a good indoor environment. Air tight buildings are also cost-effective in the long run for the involved participants. They are also good for the environment. A study that have been made show that the energy-use for heating buildings will be reduced with almost 30 % if the air permeability improves from 0,8 l/s·m² to 0,4 l/s·m². Such a big reduction of the energy use could not be accomplished with any other energy improvement-move that was investigated in the study.</p><p>The Swedish building regulations, Boverkets Regelsamling för byggande BBR, used to have a demand for the air tightness of buildings. It has been removed in favor of a demand of the function for the energy use, which also include the air tightness. The common advices in BBR refer to the standard, SS-EN 13829 for determination of air permeability.</p><p>The methods available for determination of air permeability in buildings are the tracer-gas method, determination with a temporary wall, the ventilation system, with corresponding pressure in adjacent spaces and determination with a Blower Door. The last method was demonstrated in multiple-unit dwellings in Umeå, Sweden, with good results.</p><p>Note that the result of this report is a methodology and how the method should be performed within buildings erected by NCC in Umeå. It describes a functional and applicable method where the results can be compared between different objects. An internal quantity which describes the air permeability of the external wall has been developed.</p><p>A discussion of the relevance if the derived quantity and the standard has been made. The change in BBR to demands of the function for the energy use has been considered to be a driving force for knowledge. The procedure described in the results has been considered to be the optimum procedure for existing conditions with the standard available. A change in the standard would lead to a better method which would give more informative results.</p>