Närvaron av döden ökar värdet av livet. I ett samhälle som gömmer undan livets slut fyller ett krematorium ett syfte om att påminna och visa den som vill se. Programmets nyanser blir en skala från kännedom till bevittnande och byggnaden tar en självklar plats på begravningsplatsen och i samhället. För den som redan befinner sig i sorg har naturen ett allmängiltigt, tröstande värde. Växtlighet tränger sig in och minner om en tid då livet börjar om. Byggnaden är uppbruten för att bli ett landskap i sig och i mellanrummen kommer naturen in på ett påtagligt sätt. Utifrån går det att urskilja byggnadens signifikanta delar: Ugnshall, kylrum och byggnadens fem innergårdar. Siktlinjerna har varit mycket viktiga i projektet. Interiört för att känna en närhet till naturen och exteriört för att förbipasserande ska förstå krematoriets huvudsakliga delar; Kistans ankomst, dess färd från kylrum till ugn och slutligen som aska till en värdig förvaring i väntan på urnsättning. / The presence of death increases the value of life itself. In a society that hides away the end of life a crematory has a purpose to remind and reveal it to whoever wants to interact. The program of this building transforms into nuances at a scale from knowledge to witnessing. This crematory takes a prominent place at the cemetery and in the community. For those who are already in the mourning process, nature has a universal, comforting value. Vegetation intrudes into and reminds us of a time when life starts over. The building is scattered to become a landscape in itself. In the gaps nature grows. From outside the building’s significant parts can be distinguished: Furnace hall, cold store and the five courtyards of the building. Sight lines have been very important in the project. Internal to feel a closeness to nature and external to  make passers-by understand the typology’s main processes; The arrival of the coffin, its journey from the cold storage to the oven and finally the ash’s way to a dignified storage  for the urn until it has a permanent place.

Byggnaden utgör resurs för ett kluster av gymnasieskolor i och omkring Slakthusområdet i södra Stockholm. Dess program innehåller relativt kontrasterande funktioner, från bibliotek och blackbox till grupprum och kontor. För att byggnaden ska kunna användas tryggt av olika grupper och samtidigt vara tillgänglig för allmänheten har den organiserats, både vertikalt och i plan, med glidande övergångar mellan exponerad offentlighet och slutet privat. I och med den aktuella tomtens djup och programmets ytkrav blir ljus en viktig parameter. Självstabiliserande glasprofilpartier används runtom, ömsom med isolerande, translucenta ilägg, och ömsom som klart glas. Decken runt kärnan utgör en visuellt stimulerande miljö med utsikt, alternativt filtrerat ljus och exponerade bjälklag. Holedeckelement möjliggör bärning i flera riktningar tillsammans med inpassning av installationer och god materialekonomi. De mindre rummen och vrårna som blir allt mer förekommande med byggnadens höjd erbjuder möjlighet för gymnasieelever och eventuella andra användare att hitta sina favoritplatser och göra byggnaden till sin egen. / The building is a resource centre for a cluster of upper secondary schools in and around the Slaughterhouse area in southern Stockholm. Its program contains relatively contrasting features, from a library and blackbox to group rooms and offices. In order for the building to securely support different user groups while being accessible to the public, it has been organized, vertically and in plan, with gradual transitions between exposed public and private spaces. With the depth of the current plot and the surface area of ​​the application, light becomes an important parameter. Self-stabilizing glass profiles are used around the buildings perimeter, both with insulating, translucent inserts, and as clear glass. The decks around the core constitute a visually stimulating environment with views, alternatively filtered light and exposed waffle slabs. These Holedeck elements enables multi-directional loadbearing along with fitting of installations and good material economy. The smaller rooms and shelterd corners that become increasingly occuring with the buildings height, offer the opportunity for high school students, and other users, to find their favorite places and make the building their own.

<p>Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete:</p><p><em>Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt?</em></p><p>Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.</p><p>Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in. Lufttätheten är en avgörande faktor både för konstruktionens beständighet och för en god innemiljö i moderna byggnader. Lufttäta hus är dessutom lönsamma i längden för de inblandade aktörerna. På lång sikt även för miljön. Studier som gjorts visar att en byggnads energiåtgång för uppvärmning minskar med nästan 30 % om lufttätheten (egentligen luftgenomsläppligheten) förbättras från 0,8 l/s·m² till 0,4 l/s·m². En så stor minskning av energianvändningen kunde inte åstadkommas med andra energiförbättringsåtgärder som undersöktes.</p><p>I Boverkets Regelsamling för byggande, BBR 2008 har kravet på lufttäthet tagits bort till förmån för ett funktionskrav för energianvändningen, under vilken lufttätheten faller in. Regelsamlingens allmänna råd hänvisar till standarden, SS-EN 13829 för bestämning av luftläckage.</p><p>De metoder som idag finns att tillgå för att mäta lufttätheten hos byggnader är spårgasmetoden, täthetsprovning med provisorisk vägg, det egna ventilationssystemet, med mottryck i angränsande utrymmen samt med tryckdörr. Den sistnämnda metoden provades på flerbostadshus i Umeå med goda resultat.</p><p>Observera att resultatet för denna rapport är en mall för mätningsförfarandet och den rekommenderade metoden för att mäta lufttäthet inom NCC i Umeå. Den beskriver en praktiskt tillämpbar metod där resultatet går att jämföra mellan olika objekt. Även en intern mätstorhet som beskriver ytterväggens täthet är framtagen.</p><p>Mätstorheten och standardens relevans diskuteras. Ändringen i BBR från specificerade krav till funktionskrav anses vara kunskapsdrivande. Det förfarande som beskrivs i resultatet har bedömts vara det mest optimala under rådande förhållanden med den standard som finns. En förändring av standarden skulle kunna leda till en bättre metod som ger mer informativt resultat.</p> / <p>There is a great perplexity about how air permeability should be measured in multiple-unit dwellings. The methods available and the obtained results for determination of air permeability in single-dwelling houses are not applicable for multiple-unit dwellings, even if the derived quantities are the same. This causes the problem for this report:</p><p><em>Why and how should the air permeability be determined for a multiple-unit dwelling in a functional and applicable way, which also makes it possible to compare the obtained results from different dwelling units?</em></p><p>The methods used to explore solutions are literature studies, conversation with professionals and a full-scale demonstration of one of the methods. A discussion with the initiators of this report leads to the recommended method and a model for how it should be performed.</p><p>The air-, diffusion- and windtightness of the building envelope are of big importance to the building. The use of energy, moisture transfer, thermal comfort and hygiene, air quality, noise, spreading of fire and spreading of air pollutions are all affected by it. The air tightness is a crucial element for the durability of the building and to secure a good indoor environment. Air tight buildings are also cost-effective in the long run for the involved participants. They are also good for the environment. A study that have been made show that the energy-use for heating buildings will be reduced with almost 30 % if the air permeability improves from 0,8 l/s·m² to 0,4 l/s·m². Such a big reduction of the energy use could not be accomplished with any other energy improvement-move that was investigated in the study.</p><p>The Swedish building regulations, Boverkets Regelsamling för byggande BBR, used to have a demand for the air tightness of buildings. It has been removed in favor of a demand of the function for the energy use, which also include the air tightness. The common advices in BBR refer to the standard, SS-EN 13829 for determination of air permeability.</p><p>The methods available for determination of air permeability in buildings are the tracer-gas method, determination with a temporary wall, the ventilation system, with corresponding pressure in adjacent spaces and determination with a Blower Door. The last method was demonstrated in multiple-unit dwellings in Umeå, Sweden, with good results.</p><p>Note that the result of this report is a methodology and how the method should be performed within buildings erected by NCC in Umeå. It describes a functional and applicable method where the results can be compared between different objects. An internal quantity which describes the air permeability of the external wall has been developed.</p><p>A discussion of the relevance if the derived quantity and the standard has been made. The change in BBR to demands of the function for the energy use has been considered to be a driving force for knowledge. The procedure described in the results has been considered to be the optimum procedure for existing conditions with the standard available. A change in the standard would lead to a better method which would give more informative results.</p>

Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete: Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt? Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras. Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in. Lufttätheten är en avgörande faktor både för konstruktionens beständighet och för en god innemiljö i moderna byggnader. Lufttäta hus är dessutom lönsamma i längden för de inblandade aktörerna. På lång sikt även för miljön. Studier som gjorts visar att en byggnads energiåtgång för uppvärmning minskar med nästan 30 % om lufttätheten (egentligen luftgenomsläppligheten) förbättras från 0,8 l/s·m2 till 0,4 l/s·m2. En så stor minskning av energianvändningen kunde inte åstadkommas med andra energiförbättringsåtgärder som undersöktes. I Boverkets Regelsamling för byggande, BBR 2008 har kravet på lufttäthet tagits bort till förmån för ett funktionskrav för energianvändningen, under vilken lufttätheten faller in. Regelsamlingens allmänna råd hänvisar till standarden, SS-EN 13829 för bestämning av luftläckage. De metoder som idag finns att tillgå för att mäta lufttätheten hos byggnader är spårgasmetoden, täthetsprovning med provisorisk vägg, det egna ventilationssystemet, med mottryck i angränsande utrymmen samt med tryckdörr. Den sistnämnda metoden provades på flerbostadshus i Umeå med goda resultat. Observera att resultatet för denna rapport är en mall för mätningsförfarandet och den rekommenderade metoden för att mäta lufttäthet inom NCC i Umeå. Den beskriver en praktiskt tillämpbar metod där resultatet går att jämföra mellan olika objekt. Även en intern mätstorhet som beskriver ytterväggens täthet är framtagen. Mätstorheten och standardens relevans diskuteras. Ändringen i BBR från specificerade krav till funktionskrav anses vara kunskapsdrivande. Det förfarande som beskrivs i resultatet har bedömts vara det mest optimala under rådande förhållanden med den standard som finns. En förändring av standarden skulle kunna leda till en bättre metod som ger mer informativt resultat. / There is a great perplexity about how air permeability should be measured in multiple-unit dwellings. The methods available and the obtained results for determination of air permeability in single-dwelling houses are not applicable for multiple-unit dwellings, even if the derived quantities are the same. This causes the problem for this report: Why and how should the air permeability be determined for a multiple-unit dwelling in a functional and applicable way, which also makes it possible to compare the obtained results from different dwelling units? The methods used to explore solutions are literature studies, conversation with professionals and a full-scale demonstration of one of the methods. A discussion with the initiators of this report leads to the recommended method and a model for how it should be performed. The air-, diffusion- and windtightness of the building envelope are of big importance to the building. The use of energy, moisture transfer, thermal comfort and hygiene, air quality, noise, spreading of fire and spreading of air pollutions are all affected by it. The air tightness is a crucial element for the durability of the building and to secure a good indoor environment. Air tight buildings are also cost-effective in the long run for the involved participants. They are also good for the environment. A study that have been made show that the energy-use for heating buildings will be reduced with almost 30 % if the air permeability improves from 0,8 l/s·m2 to 0,4 l/s·m2. Such a big reduction of the energy use could not be accomplished with any other energy improvement-move that was investigated in the study. The Swedish building regulations, Boverkets Regelsamling för byggande BBR, used to have a demand for the air tightness of buildings. It has been removed in favor of a demand of the function for the energy use, which also include the air tightness. The common advices in BBR refer to the standard, SS-EN 13829 for determination of air permeability. The methods available for determination of air permeability in buildings are the tracer-gas method, determination with a temporary wall, the ventilation system, with corresponding pressure in adjacent spaces and determination with a Blower Door. The last method was demonstrated in multiple-unit dwellings in Umeå, Sweden, with good results. Note that the result of this report is a methodology and how the method should be performed within buildings erected by NCC in Umeå. It describes a functional and applicable method where the results can be compared between different objects. An internal quantity which describes the air permeability of the external wall has been developed. A discussion of the relevance if the derived quantity and the standard has been made. The change in BBR to demands of the function for the energy use has been considered to be a driving force for knowledge. The procedure described in the results has been considered to be the optimum procedure for existing conditions with the standard available. A change in the standard would lead to a better method which would give more informative results.

En brandstation ställer specifika krav på funktionalitet och flöden - som i det här examensarbetet har fått generera rumsligheter och arkitektoniska händelser. Brandbilarna står uppradade i ett stort och rymligt garage. Ljuset flödar in genom portarna och det stora glastaket. Om hundrafemtio år kanske det inryms en konsthall här istället - så som i Magasin 3 en bit bort.