Introduktion (och mål) – Bygg- och fastighetsbranschen står för cirka 22% av Sveriges växthusutsläpp enligt Boverket. Målet är att nå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Efterfrågan på korslimmat trä ökar i byggsektorn med miljöargumentet som grund. I denna studie utreds skillnader i aspekter på byggarbetsplatsen och de tidsmässiga skillnaderna mellan produkterna korslimmat trä och platsgjuten betong. Det undersöks även hur produktionsskedet kan effektiviseras vid byggnation av flerbostadshus med stomme i KL-trä. Metod – Studiens frågeställningar besvaras genom intervjuer och en dokumentstudie. Respondenterna verkar i byggbranschen och har olika erfarenheter, kunskaper, roller samt varit delaktiga i olika projekt. Intervjuerna kompletteras med två tidplaner, en tidplan med arbetsmoment som utförts i ett referensprojekt med korslimmat trä som stommaterial och en fiktiv tidplan med arbetsmoment som utförs med platsgjuten betong som stommaterial. Resultat – KL-trästommen går tidsmässigt snabbare än den klassiska betongstommen trots att det återstår fler arbetsmoment efter att KL-stommen är rest. Betongstommen är mer en färdig produkt efter gjutning, medan KL-stommen kräver kompletterande skivmaterial för att uppfylla tekniska krav. Däremot finns det mer erfarenhet kring att resa betongstomme och fler utmaningar rent logistikmässigt i att bygga flerbostadshus i KL-trästomme. Fuktaspekter och arbetsmiljö är också stora skillnader. Analys – Fler arbetsmoment och yrkeskategorier kan gå parallellt med varandra i en KL-trästomme vilket ställer högre krav på kommunikation och samordning. Detta styr inte betongstommen på samma sätt. Tidplanerna visar att KL-träprojektets stomkomplettering tar längre tid än att resa stommen medan betongstommens tidskrävande moment ligger i resning av stommen.  Diskussion – Den mest utmanande delen i att bygga i KL-trästomme är logistiken som påverkar både tid och planering. En KL-trästomme kräver mer skivmaterial än en betongstomme vilket i sin tur leder till fler leveranser och fler arbetsmoment. Även om KL-stommen är snabbare än betongstommen upplever platsledningen KL-trästommen som mer tidskrävande. Det kan bero på den relativt nya byggtekniken och brist på erfarenhet hos personal. Däremot betonar flera respondenter att med erfarenheten efter deras första KL-träprojekt kommer göra dess nästa projekt mer tidseffektivt.

Korrslimmat trä (KL-trä) är ett byggnadsmaterial som har ökat i popularitet och användning markant inom byggbranschen de senaste åren. Vid dimensionering av trähus är en av de mest komplicerade delarna att dimensionera förbanden. I stommen utgör förbanden en viktig del eftersom de håller ihop byggnaden. Därför är det viktigt att konstruktörer kan utföra säkra och ekonomiska dimensioneringar. Det saknas idag tydliga och pedagogiska guider med dimensioneringsexempel, vilka konstruktörer kan utgå från vid dimensionering av förband i KL-träkonstruktioner. Genom att granska de mest aktuella KL-trähandböckerna, jämföra dem med varandra och plocka ut de bästa delarna från varje handbok, har en sådan guide tagits fram i detta arbete med kompletterande dimensioneringsexempel. Guiden är tänkt att verka som stöd vid dimensionering av förband i KL-träkonstruktioner och förhoppningarna är att den i framtiden kan verka som underlag för framtagandet av en handbok med samlingar av stödjande beräkningsexempel. / Cross-laminated timber (CLT) is a rather new construction material that has increased its popularity and usage significantly within the building industry in the past years. In timber buildings, the connections are one of the most challenging parts to design. Thus, there are high demands put on structural engineers to make a safe and economic design. Today structural engineers have no specific and clear guideline that they can use as help for design of connections in CLT-buildings. By reviewing the most common CLT-handbooks, comparing them with each other, and picking out the best parts from each of the handbooks, a new guideline for design of connections in CLT-structures was developed in this thesis with complementary design examples. The guidelines main purpose is to act as help for the structural engineer when designing connections in CLT-structures. It is indented that the guideline acts as basis for the development of a future CLT-handbook with a collection of supporting calculation examples.