Syftet med detta examensarbete är att genomföra en energi- och systemanalys av den planerade stadsdelen Djurgården i Linköping. Den ska ge svar på vilket uppvärmningssystem kombinerat med hustyp som är mest systemriktigt. Att bygga så miljövänligt som möjligt för att mildra den globala uppvärmningen är i fokus för alla parter. Slutsatsen är att passivhus inte är miljövänligast när det byggs i ett fjärrvärmenät med kraftvärme.1 Det miljövänligaste och förmodligen det billigaste alternativet för alla parter är att bygga BBR2008 hus med fjärrvärme.2 Examensarbetet utreder en alternativ anslutning av passivhus till fjärrvärme. Resultatet visar att anslutningen med EPS PEX och ackumulator i ett sekundärnät lönar sig jämfört med en traditionell anslutning med Twin-stålrör i primärnät.3 Den alternativa anslutningens främsta egenskap är minskade värmeförluster med en bättre isolering. 1 Passivhus är ett hus med bra och tät isolering som gör hela konstruktionen energisnål 2 BBR2008 är hus med gällande energispecifikation från Boverket. 3 EPS PEX är plaströr med frigolit isolering / The purpose of the Master Thesis is to conduct an energy- and system analysis of the planed city district Djurgården in Linköping, Sweden. From a system perspective the thesis provides an answer to suitable combinations of heating system and house types. The focus of everyone in society today is to build as environment friendly as possible, in purpose to prevent global warming. The conclusion is that a passivehouse is not the best environment friendly solution to combine with a district heating system which includes a heating and power plant.1 The best solution would be a BBR2008 house both from an environmental and probably also economical perspective.2 The Master Thesis investigates an alternative solution for how to connect passivehouses to district heating. The result shows that EPS PEX with accumulator in a secondary system is more economical than a traditional Twinpipe in a primary system.3 The best aspect of the alternative solution is the reduced heat losses due to better isolation. 1 Passivehouse is a house with extremely god isolation that makes the whole construction energy efficient. 2 BBR2008 is a house with Swedish regulations for energy efficient year 2008 3 EPS PEX is a culvert system with plastic pipes and an isolation of cellular plastic

No description available.

Att bostäder drabbas av fuktskador är ett vanligt problem i Sverige. Enligt en undersökning utförd av Boverket  har 36% av Sveriges bostäder problem med fukt. Fuktproblem leder ofta till mögel- och rötskador som har hälsofarliga konsekvenser för de boende i husen och det är även kostsamt att åtgärda de skador som fukt orsakar. Enligt Boverket (2010) skulle det kosta 90,1 miljarder kronor att åtgärda alla fuktskador i Sveriges bostäder.   Kallvindskonstruktionen är en vanlig konstruktionslösning i Sverige, framförallt på småhus, trots att den har visat sig vara en extra känslig konstruktionsdel. I en undersökning utförd av Ahrnens och Boglund (2007) visar det sig att 60% av kallvindarna på småhus i Västra Götaland har stor risk att drabbas av fuktskador. Anledningen till att kallvindskonstruktionen har stor risk att drabbas av fuktproblem är att den ventileras okontrollerat med utomhusluft oavsett vad det råder för luftförhållande utomhus. Är luften fuktig och har en hög relativ fuktighet kommer även kallvindsklimatet få en hög relativ fuktighet, vilket kommer leda till fuktskador om detta förhållande fortsätter under en längre tidsperiod.   En direkt koppling har kunnat visats mellan vindsbjälklagets isoleringstjocklek och risken för att kallvinden ska drabbas av fuktskador (mögel och röta); tjockare isolering leder till att risken drastiskt ökar. På grund av den ökade isoleringstjockleken läcker mindre värmeenergi upp från huset och därmed sänks temperaturen i vindsutrymmet och då ökar den relativa fuktigheten. Detta innebär att lågenergihus har en förhöjd risk att drabbas av fuktproblem i vindsutrymmet då det krävs en tjock isoleringsmängd i husets vindsbjälklag för att klara de energikrav som ställs på lågenergihus.   För att förstå hur utomhusklimatet påverkar en konventionell kallvindskonstruktion har denna studie utförts på ett hus med sensorer. Huset är beläget i Molkom några mil norr om Karlstad, Värmland. Huset är klassat som ett lågenergihus med en konventionell kallvindskonstruktion. I denna studie har det undersökts hur väderfaktorerna vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd påverkar kallvindens klimat. Det har även gjorts en analys om kallvindskonstruktionen löper risk för att drabbas av fuktskador. Sensorerna som har suttit placerade vid den aktuella byggnaden har mätt vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd under ett år. Det har även suttit sensorer i kallvindsutrymmet som har mätt temperatur, relativ fuktighet och fukthalt i takstolen. Med hjälp av dessa data har en dataanalys utförts för att se hur de olika väderfaktorerna påverkar kallvindens klimat.   Resultatet av dataanalysen visar att kallvinden på den aktuella byggnaden löper en liten risk att drabbas av ett mögelangrepp på grund av hög relativ fuktighet (över 75%) under en lång tidsperiod och kan därmed inte anses som en fuktsäker konstruktionsdel.   Kallvindens klimat påverkas beroende på vilken vindriktning det blåser ifrån. När vind råder från nord och öst påverkar det kallvindens klimat generellt positivt, medan vind från syd och väst försämrar generellt kallvindens klimat. Vindhastigheten har däremot ingen betydande påverkan på hur mycket de olika vindriktningarna påverkar.   Analysen visar även att kallvindens klimat generellt följer det klimat som råder utomhus. Detta leder till att när det råder nederbörd blir utomhusluften fuktigare vilket då också leder till att kallvindens klimat blir fuktigare. Det visar sig också att det är generellt bra att ventilera kallvinden på våren och sommaren, medan kallvindens klimat försämras på hösten och vintern när den ventileras med utomhusluft.   Samtliga bilder och tabeller är publicerade med tillstånd.

Under hösten 2020 genomfördes en revidering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR29). Denna revidering grundades på EU´s bestämmelser om att alla nationer ska införa regler så att nybyggnation av hus måste ske på ett sätt, som inom EU benämns som nära-nollenergibyggnader. EU har dock inte, på central nivå, definierat vad som menas med nära-nollenergibyggnader utan det har överlåtits till varje nation att bestämma.    De svenska energikraven är uppdelade på tre olika delar. Det ena som mäts är ett primärenergital, det andra är installerad eleffekt och den sista faktorn är genomsnittlig värmegenomgångskoefficient.    I denna undersökning har småhustillverkare kontaktats för att undersöka om de nya kraven har inneburit att några konstruktioner behövts förändras. Det som kan konstateras är dock att de undersökta småhusen klarar de nya kraven utan konstruktionsförändringar. Kraven har skärpts i omgångar under de senaste tio till femton åren och det visar sig i denna undersökning att småhustillverkarna når de krav som finns idag.    Något som dock kan diskuteras är om de nya kraven som Boverket infört kan anses vara tillräckliga för att vi ska nå de globala mål som finns runt hållbar utveckling. / During autumn 2020 there were a revision of the energy requirements for buildings. The requirements in Sweden are written by the National board of housing, building and planning. The revision is based on rules made by EU. The rules imply that all new buildings need to be built like nearly zero-energy buildings. EU have not made a definition of what is meant by nearly zero-energy buildings. This definition is up to each Member state of the EU to decide.   In Sweden there are three different requirements that need to be reached. One is the amount energy used for heating the building. The amount energy is corrected by a geographic factor depending on where in Sweden the building is built. The value is then multiplied by a factor depending on the energy carrying and at last the value is divided by the heated area. The other requirement is due to installed electricity power that is allowed for heating and production of warm water. The last one is average heat transfer coefficient, which is a measurement of how much heat energy the building emits through the climate shield.    In this survey, different producers of small houses have been contacted to explore if the new requirements have led to new constructions. By doing this examination there can be established that the new requirements can be reached without any changes in the construction. The requirements have become more and more strict during the last ten to fifteen years and it proves in this survey that the producers of small houses meet the requirements without problems.    Something that can be discussed though, are if the new requirements that the National board of housing, building and planning has set, can be considered enough to reach the global sustainable development goals. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

År 2017 stod sektorn bostäder och service för 39 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Det behövs en minskad energianvändning och en energitillförsel med låg miljöpåverkan för att klara miljökvalitetsmålen på längre sikt. Energi för uppvärmning av lokaler och byggnader står för 74% av den totala energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn. Passivhus är en byggnad som är mer isolerad och tätare än en vanlig byggnad. Kraven är höga på material, konstruktion och genomförande för att uppnå så låg energianvändning som möjligt. Syftet med detta projekt är att studera förändringar i BBR28:s nya nybyggnadskrav och kraven för certifiering av passivhus FEBY18 samt att undersöka hur BBR:s och FEBY:s nya krav påverkar passivhus i fråga om kostnaden vid ett respektive två plan och olika typer av vanliga värmekällor. Målet är att beräkna och jämföra bygg- och uppvärmningskostnader för referensvillor som uppnår BBR:s nybyggnadskrav respektive villor som uppnår FEBY:s nya passivhuskrav. Villorna kommer också jämföras mellan fjärrvärme respektive luft/vattenvärmepump som uppvärmningskälla samt skillnaderna mellan en- respektive tvåplansvilla. För att beräkna lönsamheten på passivhus kommer det att utföras tre olika fall mellan konventionella hus och passivhus. Fallen är en enplansvilla, en tvåplansvilla som båda uppvärms med fjärrvärme och en enplansvilla med luft/vattenvärmepump. De tre fallen anpassas till att klara både BBR:s krav och FEBY:s krav för att få fram hur mycket kostnaden skiljer mellan konventionella hus och passivhus. VIP-Energy kommer användas för att beräkna energiförbrukningskostnaderna på de olika fallen. Sedan används Bidcon för att beräkna material- och arbetskostnaderna. Det kommer utföras en LCC-kalkyl för att få fram hur lönsamt det är att bygga passivhus jämfört med konventionella hus. När det gäller lönsamheten på passivhus så har BBR:s och FEBY:s nya krav inte påverkat mycket förutom FEBY:s nya krav för ej eluppvärmda byggnader där lönsamheten minskar. Då FEBY-kraven inte förändrats mycket för eluppvärmda byggnader kan man säga att certifieringen inte heller har det men för ej eluppvärmda så har certifieringen blivit lättare. Enligt studien var det lättare att nå kraven med en byggnad som var elvärmd för både BBR och FEBY. FEBY-villan och BBR-villan kom långt under kraven när de hade värmepump som uppvärmningssätt. Studien visade också att en enplansvilla och tvåplansvilla inte skilde mycket gällande energivärden och gör det därför inte lättare att bygga verken passivhus eller konventionella hus. Dock blir det lite billigare att bygga passivhus med två plan.

Samhället idag ställer ständigt hårdare krav på mer energieffektivt byggande. Ju lägre energianvändning en byggnad har desto mindre är dess klimatpåverkan. I och med detta blir det allt vanligare att miljöklassa byggnader samt designa dem för att uppfylla olika byggnadskrav för så kallade lågenergihus. Dock är det fortfarande dyrt att bygga lågenergihus. För att spara in på installationskostnaderna under produktionen är det vanligt att kombinera uppvärmnings- och ventilationssystem med ett så kallat luftburet värmesystem. Många hävdar att dessa system kan bibehålla ett gott inomhusklimat för brukarna samtidigt som det är billig att bygga och håller låg energianvändning. Denna rapport syftar till att utvärdera hur väl luftburen värme presterar med avseende på energianvändning och inomhusklimat jämfört med andra uppvärmningssystem. Gott inomhusklimat innefattar många saker där några av de främsta är god luftkvalité och termisk komfort. För att jämföra systemen har ett flerbostadshus i Stockholmsområdet modellerats och simulerats i programmet IDA ICE. Utöver simuleringarna utförs en screening där artiklar om lågenergihus och luftburna värmesystem sammanställs. Denna sammanställning syftar till att från flera håll belysa vad branschen säger om ämnet och vad som är aktuellt idag. Studien har visat att det blir allt mer vanligt att bygga lågenergihus i Sverige. Däremot är det inte alltid den bästa lösningen. Även om luftburna värmesystem kan fungera bra i teorin blir det sällan så i verkligheten då systemen kräver mycket underhåll och insikt från samtliga parter. Efter granskning av simuleringarna visar de att det luftburna värmesystemets energianvändning är likvärdigt det med FTX-system och radiatorer. Samtidigt har systemen frånluft med radiatorer och frånluft med golvvärme betydligt sämre energianvändning. På liknande sätt kan vi se att systemen FTX-ventilation med radiatorer och frånluft med golvvärme har bra inomhusklimat. Dock visar resultaten att frånluftsystemet med radiatorer och främst det luftburna värmesystemet ger sämre inomhusklimat än övriga system. Även om luftburna värmesystem kan ha lägre installationskostnader tyder dessa resultat på att luftburna värmesystem är energieffektiva på bekostnad av inomhusklimatet. Förutom jämförelsen av de fyra systemen simuleras även det luftburna värmesystemet i ett hus designat att uppfylla passivhuskrav enligt FEBY. Dessa resultat visar att energianvändningen sjunker än mer, men att den termiska komforten och inomhusklimatet inte förbättrats nämnvärt. Sammanfattningsvis har denna studie visat att luftburen värme kan sänka energianvändningen jämfört med andra vattenburna uppvärmningssystem. Dock sker detta på bekostnad av inomhusklimatet. Detta bör belysas ytterligare och tas mer hänsyn till vid val av uppvärmningssystem för lågenergihus. / Our society today is demanding more and more energy efficient construction of buildings. The lower the energy consumption of a build is, the less environmental impact it has. Because of this it is getting increasingly common to design buildings to meet the standard of environmental classification systems and low-energy requirements. Unfortunately it is still expensive to construct low-energy buildings. To save money, many designers are combining the heating- and ventilationsystem through so called ventilation heating systems. It is believed by many that these systems can maintain a good indoor climate for the users and still be cheap to construct and run. The goal of this study is to evaluate how well ventilation heating systems can perform with respect to energy use and indoor climate, compared to other systems. A good indoor climate consists of many things were some of the foremost are air quality and thermal comfort. To compare the different systems an apartment building in Stockholm has been modeled and simulated in the software IDA ICE. More than the simulations, a screening has been put together with the aim to evaluate how the industry views low-energy buildings and ventilation heating systems today. This study shows that it is getting more and more common to construct low-energy buildings in Sweden. That being said, it is not always the best solution. Although ventilation heating systems can perform well in theory, reality shows that's not usually the case due to exceeding maintenance and insight from all parties. After evaluating the simulations, the results indicate that the energy consumption of the ventilation heating system and the HVAC-system with radiators is almost equally good. At the same time the exhaust ventilation system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating has considerably worse energy consumption. We can also see that the HVAC-system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating provides a good indoor climate. Unfortunately the results show that the exhaust ventilation system with radiators and mainly the ventilation heating system provides worse indoor climate than the other systems. Even though the ventilation heating system can lower the installation costs during construction, these results indicate that the system provides a low energy use at the expense of the indoor climate. In addition to the four simulated heating systems, the ventilation heating system was simulated for a building designed to pass the low-energy building requirements according to FEBY. These results show that the energy consumption can be reduced even further while it has no significant improvement on the indoor climate. To summarize, this study has shown that ventilation heating systems can reduce the energy consumption in comparison with other heating systems. Unfortunately is this done at the expense of the indoor climate. This should be highlighted further while choosing heating system in low-energy buildings.

Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus. Det mest förekommande är passivhus. Passivhus är lufttäta, välisolerade och mekaniskt ventilerade byggnader som värms upp av huvudsakligen solenergi som stålar in genom fönster och den interna energin så som hushållsapparater och mänskliga aktiviteter. Lågenergihusen är välisolerade och täta med stora fönster åt söder för att ta till vara solenergins värme på vinter. Detta ger upphov till övertemperatur på sommarhalvåret, vilket är vad som ska studeras i denna studie.I denna rapport undersöks övertemperatur i lågenergihus och olika lösningar till problemet. En strukturerad intervju med 16 brukare från Glumslövs passivhuskvarter och tre kvalitativa intervjuer med byggherrar har genomförts för arbetets syfte. Fokus i studien har lagts på övertemperatur, framförallt på de studerade passivhuskvarter i Glumslöv. Syftet är att få en överblick över hur brukarna upplever problemet med övertemperatur, samt att studera de olika lösningarna som finns till hands idag. Samt att höra vad byggherrar anser om problemet och dess lösningar.En analys av intervjuerna visar att övertemperatur är ett problem som ännu inte blivitbehandlat ordentligt, i Glumslöv märktes problemet tydligt. Även att en rad lösningar finnstillgängliga, med dessa används inte alltid optimalt. Resultatet visar att missnöje finns bland de intervjuade brukarna i Glumslövs passivhusområde. Majoriteten av de intervjuade upplevde övertemperatur under sommarhalvåret. Byggherrar är medvetna om problemet med övertemperatur i lågenergihus och rekommenderar att man använder solavskärmingssystem som är optimalt för det enskilda lågenergihuset beroende på olika faktorer som orientering, utformning och användningens ändamål. / Environmental impact is now a reality and will constantly provide energy-efficient products, and also buildings. Today, the house is built with a focus on efficient use of energy to reduce stress from a global environmental perspective. To reduce energy, construction sector has taken the responsibility and produced energy efficient buildings. Low-energy buildings is a classification which is made of energy-efficient houses built today . Different types of low energy building is passive-, zero-energy-, mini- and plusenergy buildings. The most common is passive house . Passive houses are airtight, well insulated and mechanically ventilated buildings that are heated mainly by solar energy through the windows and the internal energy such as household appliances and human activities. Low-energy houses are well insulated and sealed with large windows facing south to take advantage of solar heat in the winter . This raises the temperature during the summer months, which is what is to be studied in this thesis.This report examines the temperature in low-energy buildings and different solutions to the problem with over temperature. A structured interview with 16 users from Glumslövs passive house block and three qualitative interviews with developers has been implemented for work purposes. The focus of the study has been placed on the over temperature, main focus on the passive house blocks in Glumslöv. The aim is to get an overview of how users perceive the problem of over temperature, as well as studying the different solutions that are available today. And also to hear what the developers think about the problem and discuss the solutions.An analysis of the interviews shows that the temperature is a problem that has not yet been dealt with properly, in Glumslöv the problem noticed clearly. Although a number of solutions are available, these are not always optimal. The result shows that dissatisfaction among the interviewed users in the Glumslövs passive house block. The majority of those interviewed felt the over temperature in the summer months. Developers are aware of the problem of excessive heat in the low-energy buildings and recommends using solar shading systems which is optimal for the individual low-energy building depending on various factors such as orientation , design and the purpose of the use.

<p>A large proportion of the energy consumption is in the building industry and a large part goes to heating our homes and premises. In the developing countries' development now threatens the large consumption of energy in our earth's climate. It is in the West world that we must be good role models in terms of energy efficiency. One solution to reduce energy consumption for heating of buildings may be to continue to build low energy houses and passive houses, but it is also about rebuilding the buildings that currently have high energy consumption such as the old Million program Houses. These buildings will be standing many years and their energy consumption will not diminish over time by itself and energy prices will certainly not diminish in the future. This report will touch on the subject mainly new construction, how to build an energy efficient building, but a smaller portion will touch on the subject rebuilding, particularly the solutions that can fit into economic terms.</p><p><strong> </strong></p><p>Calculations have been done to link the concepts of U_mean of a building and its energy consumption. This was done by calculations using an Excel document created in connection with this thesis.</p><p> </p><p>The buildings and architectural solutions addressed in this report will focus on apartment buildings where the partner of this thesis is Eskilstuna Municipal Building. Eskilstuna Municipality Property manages buildings and premises to Eskilstuna Municipality, but also owns their own house with rental apartments.<strong></strong></p>

A large proportion of the energy consumption is in the building industry and a large part goes to heating our homes and premises. In the developing countries' development now threatens the large consumption of energy in our earth's climate. It is in the West world that we must be good role models in terms of energy efficiency. One solution to reduce energy consumption for heating of buildings may be to continue to build low energy houses and passive houses, but it is also about rebuilding the buildings that currently have high energy consumption such as the old Million program Houses. These buildings will be standing many years and their energy consumption will not diminish over time by itself and energy prices will certainly not diminish in the future. This report will touch on the subject mainly new construction, how to build an energy efficient building, but a smaller portion will touch on the subject rebuilding, particularly the solutions that can fit into economic terms.   Calculations have been done to link the concepts of Umean of a building and its energy consumption. This was done by calculations using an Excel document created in connection with this thesis.   The buildings and architectural solutions addressed in this report will focus on apartment buildings where the partner of this thesis is Eskilstuna Municipal Building. Eskilstuna Municipality Property manages buildings and premises to Eskilstuna Municipality, but also owns their own house with rental apartments.

Intresset kring lågenergibyggnader blir allt större och så kallade passivhus, med god isolering, hög lufttäthet och värmeåtervinning, byggs i allt större utsträckning i Sverige och andra europeiska länder. Vissa frågetecken har dock uppkommit kring inomhusklimatet i husen och risken för både under- och övertemperaturer. En annan viktig aspekt är hur husens egenskaper påverkar värmelasterna och hur detta i sin tur påverkar energiförsörjningssystemet. I detta examensarbete undersöks dessa båda aspekter – värmelastegenskaper och innetemperaturer – i fyra likadana nybyggda flerbostadshus i Falkenberg. Mätvärden från husens tekniska system, inklusive lufttemperaturmätningar i samtliga lägenheter, analyseras. Husen består av totalt 108 lägenheter, värms med fjärrvärme och använder ca 50 kWh/m2 Atemp årligen. Värmelastegenskaperna kännetecknas framförallt av låga effektbehov för både uppvärmning och varmvatten samt relativt stora svängningar över dygnet. Husen tycks vara känsligare för variationer i interntillskott än konventionella hus, vilket leder till regelbundna svängningar i effektbehovet för uppvärmning, med en topp under natten och morgonen. Detta leder till förstärkta svängningar i fjärrvärmenätet, vilket skulle kunna undvikas med hjälp av effektstyrning. Passivhusens stora termiska tröghet talar för en sådan möjlighet. Även innetemperaturen uppvisar regelbundna dygnsvariationer, som kan vara något större än i vanliga hus. Låga temperaturer förekommer tidvis under vintern, men resultaten pekar inte på några brister i de tekniska systemen. Temperaturen på sommaren är inte högre än i andra hus, och övertemperaturer tycks inte vara något stort problem i dessa hus. Det kan dock finnas en möjlighet att minska risken för övertemperaturer ytterligare genom användning av nattkyla under varma perioder. Denna möjlighet kan vara ett sätt att utnyttja passivhusens speciella egenskaper för att ytterligare förbättra konceptet. / There is today an increasing interest in low-energy buildings, and the so-called “passive houses” are becoming increasingly popular in Sweden and other European countries. There are however some concerns regarding the indoor climate in these houses, notably the risk of too low indoor temperatures in the winter and too high temperatures in the summer. Another issue is the heat load characteristics of this type of buildings, and how these affect the energy systems. In this thesis, these two aspects – heat load characteristics and indoor temperatures – are analysed in four identical multi-family buildings in Falkenberg, Sweden, using measured values from the buildings’ technical systems and measured indoor air temperatures in all dwellings. The buildings are heated with district heating, comprise 108 dwellings in total and use approximately 50 kWh/m2 annually (space heating, hot water and electricity for building services). The heat loads are mainly characterised by low but varying heat demands for space heating and hot water. The buildings appear to have a higher than usual sensitivity for variations in heat from internal sources and solar gains, leading to regular variations in the heat demand for space heating and fluctuations in the total heat demand. These fluctuations, which may negatively affect the energy system, could be avoided by actively controlling the heat demand for space heating. There are also daily fluctuations in the indoor temperatures, but the buildings perform well in this aspect, with temperatures that stay within the acceptable range most of the time. The summer indoor temperatures do not get higher than in other buildings. A possibility for further improvement within this area could be the use of forced ventilation during the night in hot periods, and hence utilising the buildings’ well insulated and airtight building envelope to keep heat out during the day. This possibility might further improve the passive house concept.