Vid byggandet av en bro är det viktigt att ta hänsyn till kostnaderna under hela dess livslängd, både investeringskostnad samt kostnader för drift och underhåll under livslängden, dessa kan summeras och beräknas till nuvärde genom en livscykelkostnadsanalys. För att ta hänsyn till den miljöpåverkan ett material har från både produktion samt även för drift och underhåll under dess livslängd kan livscykelanalyser göras. Syftet med detta examensarbete är att jämföra och fastställa det material som är mest effektivt ur ett kostnads- samt miljöperspektiv för en öppningsbar samverkansbro, Nya Flottsundsbron i Uppsala. Materialen som jämförs är konventionellt stål, rostfritt stål och rosttrögt stål där de stora skillnaderna är den högre investeringskostnaden för rostfritt stål och det lägre underhåll som krävs för rostfritt stål och rosttrögt stål under livslängden. Programmen som används i detta examensarbete är BridgeLCC och BridgeLCA från ETSI. Resultatet från livscykelkostnadsanalyserna visar att det rosttröga stålet har den lägsta livscykelkostnaden följt av rostfritt stål och till sist det konventionella stålet. Resultatet från livscykelanalyserna visar att det rosttröga stålet har lägst personekvivalent utsläpp följt av det konventionella stålet och till sist det rostfria stålet. När emissionerna från livscykelanalyserna räknas om till svenska kronor med metoden Ecovalue12 och slås samman med livscykelkostnaden resulterar det i att det rosttröga stålet är det material som är mest effektivt ur ett kostnads- samt miljöperspektiv, följt av det konventionella stålet och till sist det rostfria stålet, för fallstudien.   Resultat och indata som används i detta examensarbete bör justeras innan de används för att fatta beslut i andra fall då värden har antagits och förenklingar har gjorts i detta examensarbete.

Läderindustrin har funnits i flera århundraden och läder används ofta tack vare materialets slitstarka egenskaper. De senaste åren har kunskapen och även intresset kring hållbarhet och djurs rättigheter ökat. Detta har lett till ökande efterfrågan på veganska alternativ till läder. Begreppet “veganskt läder” definieras som alla läderimiterade material tillverkade utan animalistiska produkter. Det vanligaste veganska lädret är PU-läder, tillverkat av polyuretan. Piñatex är ett nonwoven-material tillverkat av ananasblad som annars brukar brännas. Reishiär ett material producerat av företaget MycoWorks, tillverkat av mycel; den vegetativa delen hos svamp. Syftet med studien är att analysera kromgarvat och vegetabiliskt garvat läder med deras veganska substitut, PU-läder, Piñatex och Reishi utifrån fyra olika parametrar; ekonomi, hållbarhet, funktionella egenskaper och djuretik. Studiens resultat visar att kromgarvat läder är det starkaste materialet, men det har även stornegativ påverkan på miljön. Anledningen till att PU-läder är det vanligaste veganska lädret är på grund av de låga produktionskostnaderna, detta avspeglas på materialets lågt presterandefunktionella egenskaper. Reishi är ett mycket innovativt material, med minst miljöpåverkan och bra egenskaper. Med stigande efterfrågan finns stort potential till att materialet kan utvecklas och användas i fler sammanhang. Ur ett djuretiskt perspektiv kan inte konventionellt läder vinna över veganskt läder. Produktionen av veganskt läder kräver inte direkt att några djur slaktas, men veganskt läder är inte helt utan negativ miljöpåverkan. Slutligen faller valet av material och dess etiska värde till var enskild individ och slutproduktens önskade egenskaper. / The leather industry has been around for centuries and leather is frequently used due to the materials durable qualities. In the past few years environmental responsibility and interest in the wellbeing of animals has increased. This has led to an increase in demand for vegan substitutes for leather. Vegan leather is defined as any leather imitating material that is produced completely without animal products. The most commonly used vegan leather today is polyurethane leather, also known as pleather. Piñatex is a nonwoven fabric produced by pineapple leaves which would otherwise be discarded. Reishi is a material produced by the company MycoWorks, made from fine mycelium, the vegetative part of a fungus. The purpose of this study is to analyze chrome tanned leather and vegetable tanned leather with their vegan counterparts, pleather, Piñatex and Reishi from four different perspectives; economic, environmental, functional and ethical perspectives. The result of the study shows that chrome tanned leather is by far the most durable of the materials, but it also has a high, negative environmental impact. The reason pleather is the most common vegan leather, is the low production cost of the fabric. This is mirrored by the low performance qualities of the fabric. Reishi is an incredibly innovative material, having the lowest environmental impact and with growing demand, the fabric has great potential to evolve and become more frequently used. Ethically speaking, vegan leather has an advantage over conventional leather, since no animals are harmed in the production process, but vegan leather is not without environmental impact. Ultimately, the choice and ethical value of each fabric comes down to the consumer and the desired qualities of the intended product.

Det har genomförts omfattande forskning inom ledarskap på vinstdrivande företag men området avseende ideellt ledarskap har blivit försummat. Tidigare studier har föreslagit transformational leadership som ett produktivt ledarskap inom sport, där utvecklande ledarskap är den svenska motsvarigheten till teorin. Ridsporten är en av de få sporter där utövaren behöver förhålla sig till ett levande och potentiellt farligt djur, vilket kan skapa krav på ett mer konventionellt ledarskap.  I denna studie undersöktes ledarskapet på lokal och nationell nivå via lokala ridklubbar i två olika städer samt på Svenska Ridsportförbundet (SvRF) för att fastställa hur ledarskapet bedrivs inom ridsporten. En jämförelse av de lokala klubbarna kontra SvRF har sedan genomförts med teorierna om utvecklande ledarskap samt job characteristics model som teoretisk förankring. Studien är deduktiv med en kvalitativ ansats. För att besvara forskningsfrågorna så har semi-strukturerade intervjuer genomförts med respondenter inom ledarposition på lokala ridklubbar och SvRF. Studien ämnar ge en bredare teoretisk förståelse till ideellt ledarskap inom ridsport.  Resultatet visade att ett utvecklande ledarskap brukades främst och väldigt få inslag av konventionellt ledarskap påträffades. Flera inslag av job characteristics model påträffades också. Resultatet visade även på väldigt få skillnader mellan lokal nivå kontra nationell nivå. Framtida studier skulle även kunna fokusera på en enda verksamhet för att få en djupare förståelse för det ideella ledarskapet. / There is extensive existing research within the leadership of for-profit organizations but the area surrounding non-profit leadership has been neglected. Previous studies have suggested transformational leadership as a productive leadership within sports, where developmental leadership is the Swedish version of the theory. Equestrian sport is one of the few sports where the practitioners need to adapt to a living and potentially dangerous animal, which could create a need for a more conventional leadership.  In this study the leadership within local equestrian clubs in two different cities and the Swedish equestrian federation (Svenska Ridsportförbundet, SvRF) was examined in order to determine how leadership is conducted within the equestrian sport. A comparison of the local clubs versus SvRF has then been conducted with the theories of developmental leadership and job characteristics model as the theoretical framework. The study is deductive with a qualitative approach. To answer the research questions semi-structured interviews have been conducted with leadership representatives within local equestrian clubs and SvRF. The study aims to deliver a wider theoretical understanding of non-profit leadership within equestrian sport.  The result of the study showed that developmental leadership was mainly used with very few elements of conventional leadership. Several elements of the job characteristics model were also encountered. The result of the study also pertained to very few differences between the local and national level. Future research could focus on a single organization to gather a deeper understanding of non-profit leadership.