<p>This report will present an energy efficient building in the centre of Kalmar city. It will</p><p>become energy efficient because of the worldwide goal to reduce our energy using in our</p><p>buildings.</p><p>The values of architecture have been given a great part in this report. The building is supposed to be placed in Kvarnholmen in a unique environment in centre of Kalmar city.</p><p>Because of the placement it is very important to show respect to the surroundings and the history of Kalmar.</p>

<p>Detta examensarbete fokuserar på energieffektivisering av flerbostadshus som är uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostäder och service står nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvändning, så är det värt att försöka åtgärda befintliga byggnader som läcker onödig stor energi. I den här rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvändning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns två viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa på energieffektivisering vilka är ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete är att fokusera på att minska energianvändningen i ett flerbostadshus som är beläget i Skultuna. Boendesvanor gällande hushållsel kommer inte att tas upp i denna rapport. De föreslagna åtgärderna berör endast byggnadsteknik och installationsteknik. Nybyggnation av passivhus i kvarteret Berggrottan har redovisats för att ge insikt om de olika byggnadstyperna gällande energiförbrukning och byggnadsteknik. Passivhuskonceptet har diskuterats för att ge inspiration och vetskap om hur man kan applicera passivhustekniken vid ombyggnation och för att se om det är möjligt att skapa ett lågenergihus vid ombyggnation eller inte. Den undersökta byggnaden är en av de typiska trevåningars lamellhus som har producerats i stort antal under perioden 1960-1975. Detta arbete ska fungera som ett utvecklingsunderlag för Mimer som satsar på energifrågorna och vill göra besparingsåtgärder i sina gamla flerbostadshus särskilt de som förbrukar mycket energi. De studerade förslagen har indelats i två kategorier. Den ena handlar om byggnadstekniska åtgärder, vilka är tilläggsisolering av fasader, tilläggsisolering av vindsbjälklaget och byte av fönster. Den andra handlar om installationstekniska lösningar, vilka är montering av Wanpan golvlist och installering av solfångare. Resultatet från utförda energiberäkningar visar att transmissionsförlusterna minskas från 47 % till 24 % om de föreslagna byggnadstekniska åtgärderna följs. Dessutom besparas totalt 116 700 kr/år . Till slut kan konstateras att möjligheten att skapa lågenergihus finns, men om ytterligare åtgärder införs. Det är svårt att bestämma vilka åtgärder är effektivast eftersom det beror i första hand på vilka förutsättningar som finns. Varje byggnad är unik och har sina speciella förutsättningar, så därför är det viktigt att studera den som ett helt system.</p>

<p>Abstract</p><p>Climate and environmental issues are of paramount importance. Researchers agree</p><p>that we must all contribute to a reduction of gases that contribute to climate</p><p>change. Energy consumption must decrease within all sectors and the promotion</p><p>of renewable sources of energy must be introduced.</p><p>Each sector should aspire to decrease its energy consumption. Energy</p><p>consumption is strongly linked to waste gases that contribute to climate change.</p><p>Passive houses are a part of the construction industry's methods to attain energy</p><p>conservation.</p><p>Passive houses are derived from low energy houses and super insulated houses. A</p><p>passive house is intended to obtain heat from the inhabitants and through their</p><p>activities. The house is built so that heat losses through the climate shell (doors,</p><p>windows, walls, floors and ceilings) and the ventilation system are decreased. In</p><p>order to get a good indoor environment it is important that the ventilation and</p><p>heat recycling system working together, hold the energy consumption down. This</p><p>is how faculty people usually present a passive house to someone who has not</p><p>considered the concept before.</p><p>I would like to turn the focus from heating to cooling. Houses with large glass</p><p>facades facing south and a closed climate shell risk too high an indoor</p><p>temperature. How do we plan houses so that they don’t need a cooling system? Is</p><p>protection from the sun enough?</p><p>During the planning of a passive house, efforts are made in order to let the house</p><p>be dependent on a small heat battery during the coldest parts of the year. My</p><p>approach to passive houses became an effort to see how solar radiation influences</p><p>closed and highly insulated units.</p><p>The heating of houses in my calculations was not influenced to any extent by the</p><p>rotation of the building. When heating buildings the sun’s radiation only plays a</p><p>small part. When the sun’s radiation is most concentrated no active heating is</p><p>required. It is important to note that solar radiation cannot be depended upon at</p><p>all times especially in winter. Of course, with sun protection, energy needed for</p><p>heating will increase but energy for cooling will decrease.</p><p>Sun radiation influences active cooling as shown in my software program.</p><p>Increased sun radiation requires increased active cooling for alternatives in my</p><p>study without sun protection. The alternatives with sun protection are not</p><p>influenced as much by solar radiation as those without.</p><p>Alternatives with strong sun protections are not as sensetive how the house is</p><p>placed among the point of the compass. Solar radiation does not become equally</p><p>considerable and impact to be decreased therefore.</p>

Det blir allt mer intressant och aktuellt med klimatsmarta lösningar inom flera områden i samhället, inom boendet finns en mängd olika lösningar och alternativ för den som vill minska sin energiförbrukning. Något som trots sin mycket miljövänliga och energieffektiva utformning inte fått så stort genomslag i detta sammanhang är passivhusen. En boendeform som helt skiljer sig från det konventionella huset, där uppvärmning enbart sker från de boende och deras hushållsapparater. Husen är högteknologiska med effektiv värmeåtervinning som möjliggör avsaknaden av extern värmekälla, de är så gott som helt lufttäta och gör ett ytterst litet intrång på miljön. Men trots dessa positiva och banbrytande egenskaper har passivhusen inte fått den uppmärksamhet som de kan tyckas förtjäna. Detta arbete har syftat till att försöka ta reda på orsakerna till just detta. Frågor som ställts är varför det inte byggts fler, vilka anledningar som finns till detta och vilka tekniska eller ekonomiska lösningar som skulle kunna tänkas ändra situationen.

<p>Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt.</p><p>Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader.</p><p>Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem. Problemen är främst dålig luftkvalitet, felaktiga eller låga luftflöden, drag (komfortproblem) samt för höga CO₂ halter. Detta har ofta kopplats samman med energihushållningen. Anledningen till att det varit dåligt inomhusklimat är framför allt på grund av dåliga eller felaktiga ventilationslösningar.</p><p>Idag har vi en lite annorlunda syn på uppvärmning av byggnader jämfört med för 50 år sedan. Det är inte bara viktigt för människors hälsa att bygga bra hus utan också för miljön. Byggnader står för en stor del av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären.</p><p>Idag tror man att utvecklingen är påväg mot så kallade lågenergihus. Det är alltså byggnader som kräver förhållandevis lite energi till uppvärmning. Ett exempel på ett lågenergihus är passivhuset som blir mer och mer populärt. Inom EU diskuterar man i dagsläget en ny byggnorm som man vill införa 2016. Den innebär nybyggnation med passivhusstandard.</p><p> </p>

<p>As a result of increased energy prices more and more energy-efficient homes are coveted. An energy-efficient alternative is passive houses, which is characterized by an extremely well insulated building envelope that recovers the heat without the use of radiators or under floor heating. But a passive house requires a higher investment cost than a conventional building project, since it will require more construction materials, training of construction workers, greater land area, and long construction period. But the lower operating cost expects to pay back the higher cost of investment. We therefore question how profitable a passive house is in relation to houses built according to modern conventional building techniques.</p><p>The aim of our study is to investigate the viability of passive houses compared to convent­ional houses. By using economic tools we intend to pursue this question of profitability to see where, when and how costs and revenues emerge.</p><p>Our report resulted in a case study where we looked closer at the passive house project Oxtorget and the conventional project Apollofjärilen, which both are owned by Finnveds­bostäder in Värnamo. Through interviews with Per-Magnus Rylander, project manager for Oxtorget, and Jan-Olof Fag, operation manager for Oxtorget, we got access to sufficient infor­mation about the two projects to compare the various profitability calculations, to finally discover which of the two projects that was most profitable.</p><p>With the help of our collected empirical data and economic tools, we concluded that Oxtorget became an unnecessarily expensive passive house project. This is because Oxtorget was built in such an early stage that information and experience from passive technology was missing, which involved a cost to the construction team to learn new technologies. Besides, there were only two offers, which meant less competition and therefore a high price. But it is primarily Oxtorgets planning cost that has affected our profitability calculations adversely. Since the building was appealed it required two planning’s which made Oxtorgets investment cost more difficult to recoup. But thanks to government contributions and low rates, we could still come to the conclusion that Oxtorget was a profitable venture, but nowhere near as profitable as we initially expected. Finally, we found out that we believe that if a similar comparative study carried out in which the passive house project follows a normal building process we will see a significant change of the result. We have also realized that the rate plays a significant role on projects profitability. For this reason, we have finally found that minimized investment costs are the most important thing to ensure that a passive house is more profitable than a convent­ional house.</p>

<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken kunskap som fastighetsägare har om passivhus samt om det finns någon marknad för detta koncept i Örebro län.</p><p>Miljö- och klimatproblemen i världen blir allt större och ett resultat av detta är den ständigt cirkulerande debatten om passivhus.  Lågenergihus är en nödvändig lösning för att energianvändningen ska kunna minskas, då bostadssektorn står för cirka 40 % av Sveriges totala energianvändning. Passivhus är en utveckling av lågenergihuset som byggs utan konventionellt uppvärmningssystem och har en låg energianvändning. Asplunds Bygg i Örebro bygger nu våren 2009 de första passivhusen i Örebro.</p><p>Examensarbetet inleddes med att fastighetsägare kontaktades och intervjuer bokades. De muntliga intervjuerna genomfördes under en fyra veckors period på respektive fastighetsägares kontor. En egen fördjupning i ämnet gjordes parallellt med intervjuerna genom att studera passivhus i bl.a. litteratur, artiklar och på Internet. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, jämfördes och analyserades utifrån syftet med arbetet.</p><p>Fastighetsägarna är positivt inställda till konceptet och anser att energifrågan är viktig, men kunskapen kring passivhus hos vissa är bristfällig. Avslutningsvis konstateras att utifrån resultatet av intervjuerna så verkar det som att det finns en framtida marknad för passivhus i Örebro län.</p><p>Nyckelord: passivhus, lågenergihus, energianvändning, ventilationssystem, värmeåtervinning, tjock isolering.  </p> / <p>This project aims to study the knowledge that property owners have of passive houses and if there is a market for this concept in Örebro County.</p><p>Environmental and climate problems in the world are growing and a result of this is the constant circulating debate of passive houses. Low-energy houses are a necessary solution to reducing energy consumption, then the housing sector accounts for about 40 % of Sweden´s total energy use. Passive houses are a development of the low-energy house built without conventional heating systems and have a low energy use. Asplunds Bygg in Örebro is now building the very first passive houses in Örebro this spring 2009.</p><p>The project began with contacting property owners to book interviews. The interviews were carried out over a four week period at the respective property owner's office. An independent in-depth were made parallel to the interviews by studying passivhus in literature, articles and on the Internet. The results of the interviews were compiled, compared and analyzed based on the purpose of the work.</p><p>Property owners are receptive to the concept and believe that the energy issue is important, but that knowledge into passive houses of some is poor.  Finally found that from the results of the interviews it seems that there is a future market for passive houses in Örebro County. </p><p>Keywords: passive houses, low-energy houses, energy use, ventilation system, heat recovery, thick insulation.  </p>

Av den totala energianvändningen i Sverige och övriga EU så kommer 40 % från byggnadsbeståndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrågan av energisnåla byggnader. Finns det enkla utföranden att sänka energiförbrukningen i byggnader på, genom att energieffektivisera byggnaden på olika sätt? Eller krävs det flera års erfarenhet samt en stor plånbok? Energimyndigheten sätter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre än 200 m² i klimatzon III får idag högst ha en energiförbrukning på 30 kWh/m² uppvärmd yta och år. Samt 50 kWh/m² uppvärmd yta och år om passivhuset är större än 200 m². Denna rapport syftar till att jämföra två passivhusväggar i ett passivhus med samma energiprestanda och med en bruksarea på 183 m². Målet är att se hur väggarna skiljer sig i förhållande till material, energi, area och kostnad. Båda förslagen är byggda med förtillverkade isoleringselement, Besta-block respektive BBI Scandinavia element, där båda har bra energiegenskaper. Ett färdigprojekterat passivhus i norra Stockholm har en yttervägg som är 471 mm tjock, bestående av Besta-block. Passivhusväggen ersätts med en annan passivhusvägg med tjocklek 338 mm, uppbyggd med BBI Scandinavias element. Vilket resulterar till att passivhuset får en bruksarea som är 193 m2 vilket i sin tur leder till en 10,4 m2 sparad bruksarea. Samtidigt ger båda väggarna liknande energiförbrukning på 30,2 kWh/m2 bruksarea och år, respektive 30,3 kWh/m2 bruksarea och år. Energijämförandet mellan de båda väggarna är beräknade med hjälp av energiprogrammet BV2 samt Swedisols beräkningsmodeller för köldbryggor. En tredje passivhusvägg som är konstruerad med en traditionell träregelstomme jämförs också med de två andra väggtyperna men bara inom material och kostnad. Detta eftersom väggen i övrigt har liknande egenskaper som väggen försedd med Besta-block. U-värdet för alla tre exemplen är strax under 0,1 W/m2°C och relativt lika. Ändå bidrar ytterväggarna med olika stora areor, kostnad och material. Emissioner från material får inte ha en negativ effekt på dem som vistas i huset, därför är det viktigt att välja sunda material även om materialet i övrigt har bra egenskaper. En byggvarudeklaration åskådliggör en byggvaras relation till miljön i olika byggskeden. I projektet uppvisas en deklaration för en EPS-cellplast som bl.a. Besta-blocken består av. Undersökningar kan göras för att se hur mycket partiklar ett material avger till luften. Deklarationen påvisar att EPS-cellplasten avger ca 45 µg/m2h. I andra deklarationer påvisas att mineralull avger mindre än 20 µg/m2h och att linoleumgolv avger ca             110 µg/m2h.    Båda alternativen med förtillverkade isoleringselement har ett högt pris per m2 vägg, som båda kostar omkring 1600-1700 kr/m2. Den tredje passivhusväggen med träregelstomme kostar endast 422 kr/m2 och har en väggtjocklek på 483 mm.

Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt. Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader. Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem. Problemen är främst dålig luftkvalitet, felaktiga eller låga luftflöden, drag (komfortproblem) samt för höga CO2 halter. Detta har ofta kopplats samman med energihushållningen. Anledningen till att det varit dåligt inomhusklimat är framför allt på grund av dåliga eller felaktiga ventilationslösningar. Idag har vi en lite annorlunda syn på uppvärmning av byggnader jämfört med för 50 år sedan. Det är inte bara viktigt för människors hälsa att bygga bra hus utan också för miljön. Byggnader står för en stor del av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Idag tror man att utvecklingen är påväg mot så kallade lågenergihus. Det är alltså byggnader som kräver förhållandevis lite energi till uppvärmning. Ett exempel på ett lågenergihus är passivhuset som blir mer och mer populärt. Inom EU diskuterar man i dagsläget en ny byggnorm som man vill införa 2016. Den innebär nybyggnation med passivhusstandard.

Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta är att bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sveriges energianvändning. Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängd byggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blir på sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommer driftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig. Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i längden att bygga passivhus. Det tar bara olika lång tid beroende vilka faktorer som tas med vid beräkningarna. Men med samma ökning av elpriset som under de gångna åren, återbetalar sig passivhuset på ca 16 år. Där efter sparas mer pengar in varje år i form av lägre driftskostnader / Along with increasing energy costs, and effection on the environment, it is more and more important to save energy. One thing we can do is to build so called passivehouses, as the houses takes up almost 40 % of the total energy, spent in Sweden. Increasing production costs stands in the way of building low-energy buildings. Therefore it’s important not only to consider the cost of building the house, but also to look at what the yearly costs will be. If more money is spent, during the production of the house, at extra isolation and more effective installation systems, the yearly costs will decrease. That leads to the conclusion that the house is repaid in a certain amount of years. How long it takes and which factors it depends on the most, will be revealed in this paper. One of the conclusion is that the passivehouses works, and the extra money spent when building the house, is repaid in about 16 years. The repayment time, depends on a huge number of scenarios, but the money will still be repaid, it’s just a matter of time