No description available.

Materialet för uppsatsen är berättelser i essäform, som grundar sig på erfarenheter och iakttagelser från författarens yrkes-och livserfarenheter. Uppsatsens röda tråd är utforskandet av vårdens praktiska kunskap dess underordnade roll inom kunskapsvetenskap och dess förhållande till teoretisk kunskap. Det är fyra berättelser som är bärande i uppsatsen. Samtliga berättelser är bearbetade i dialogseminarium inom yrkeskunnande och teknik för fördjupad och utvecklad frågeställning. Hur kan berättelser och analogier förmedla och synliggöra vårdens praktiska kunnande och dess betydelese för vårdens kvalitet? Kanske kan berättelsen som metod även stärka den praktiska kunskapens särart och ge den den uppmärksamhet och position som den förtjänar? Den praktiska kunskapen tillhör görandet och det är där som det oåterkalleliga händer, men teoretisk kunskap är högre värderat inom vetenskap. Inom vården är teori och praktik beroende av varandra, men den praktiska kunskapen kräver en annan metod att synliggöra och erövra. Hur utvecklas empati inom vården? Vad är det att vara professionell men ändå personlig? Hur lyckas vårdpersonal att kombinera spontanietet och ändå hålla sig till den förutsatta planen? Hur kan omvårdnadskonsten leva vidare trots att allt mer ska mätas och planeras utifrån matematiskt språk? Hur kan vi handleda och skapa en praxis på arbetsplatsen på ett sätt så att novisen får mod och hjälp att utveckla sitt praktiska jag? Genom berättande, både i form av eget skrivande och genom skönlitteratur, teater och film ges möjlighet att synliggöra yrkeskunnande Berättelsen i sig själv men även som analogi, erbjuder tillfälle till reflektion som är förutsättning både till empatisk mognad och till utveckling av yrekskunnandet. Det ger även en gestalting av yrkeskunnande och tyst kunskap som inte återges i traditionell kurslitteratur. I denna uppsats finns något av det gestaltat. Denna uppsats är ett resultat av studier vid masterprogrammet yrkeskunnande och teknik vid Linnéuniversitetet HT 2013-Vt 2015.

I denna studie undersöktes hur analogier kunde användas i fysikundervisning. Studien var avgränsad till att enbart behandla analogier om Bohrs modell av väteatomen och dess energitillstånd. Analogierna var hämtade från olika svenska läromedel för kursen Fysik 2. Studiens syfte var att reda ut hur läromedlen presenterade analogierna för läsaren samt vad lärare och elever själva tänkte om dessa. För att uppnå syftet besvarade studien vad som karaktäriserade läromedlens analogier samt hur lärare och elever karaktäriserade och värderade analogierna. För att besvara studiens frågeställningar användes metodtriangulering, där en del av metoden innebar att analysera läromedlens analogier med Dedre Gentners strukturmappningsteori. Därefter genomfördes semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, en med en grupp lärare och en med elever som läste kursen Fysik 2. Intervjusvaren analyserades utifrån resultaten från mappningen. Resultatet av analysen visade att av de tre analogierna som ingick i studien var satellitanalogin den som värderades högst av strukturmappningsteorin. Dock visade analysen av intervjuerna att den lite enklare hyllanalogin respektive gruvschaktsanalogin värderades högre av intervjupersonerna. Över lag kan konstateras att användandet av analogier i både texter och undervisning är positivt för en stegvis utveckling av elevers förförståelse mot vetenskapliga förklaringsmodeller. Studien visade även att elever spontant använder sig av analogier. En slutsats blev att klassrumsdiskussioner kan vara ett viktigt men tidskrävande inslag för att analogier av hög kvalitét ska vara effektiva för inlärning. Dock kan flera enklare analogier med mer begränsade användningsområden vara effektiva om de kompletterar varandra.

No description available.

Physics makes use of analogies to explain new phenomena using our understanding of more familiar phenomena. This thesis studies how pairs of university students reason when they encounter problems in physics that require explicit analogical reasoning. I have video recorded three pairs of students engaged in an analogical reasoning task on the topic of electric circuits. The students were asked to provide explanations of the functioning of electric circuits that a non-physicist could understand. The students were encouraged to use analogies in the process. This resulted in students proposing analogies for basic electric circuit elements, such as a conducting wire, resistor, capacitor and inductor, using a so-called hydraulic analogy (water flowing in pipes). In the thesis, I explore how the students translate an electronic problem into a hydraulic problem. Qualitative methods of analysis were applied for data collection, and interpretation. While broad generalizations about how students reason in general cannot be made solely on the findings of this thesis, the findings of this thesis show that proposing concrete mechanical analogies for electric circuits alone may not necessarily help students reason conceptually in productive ways. In one case, I find that the students use of formal and more abstract ideas allows them to more effectively move between the electrical and hydraulic domains. One implication for teaching when making explicit analogical links between the two domains addressed in this thesis is that it is the disciplinary relevant aspects of the domains that needs to be linked and rather than surface features or other disciplinary aspects of the objects. Here, the disciplinary relevant aspect is energy, and in completing the task students focus on this aspect of electric circuits energy perspective that they had potentially not noticed before. When students link two domains it is not necessary that potential energy for instance in domain A corresponds to potential energy in domain B. It is recommended that the teachers emphasize the limitations of such analogical reasoning. Transduction help students to discuss and analyze concepts of different systems.

<p>The study consider similarities used by pupils when discussing the human cell. In this study teachers are given certain examples on a number of different opinions pupils may have regarding a phenomenon which is of great importance in situations of education. Through interviews a variety of pupils’ opinions has occurred. The categorization of these has then been done by a phenomenographic approach. It resulted in five main categories and a number of sub categories. Altogether the study shows that many pupils use analogies to explain and understand phenomenon. In order to assist and facilitate pupils’ understanding the teachers must show interest in their pupils and the environment in which they exist and eventually grant pupils relevant time to reflections on their analogies.</p> / <p>Studien tar upp analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa. Sammanfattningsvis visar studien att många elever använder sig av analogier för att förklara och förstå fenomen. För att kunna hjälpa och underlätta elevernas förståelse behöver läraren intresse för elever och deras omvärld samt ge eleverna tid för reflektion av sina analogier.</p>

The study consider similarities used by pupils when discussing the human cell. In this study teachers are given certain examples on a number of different opinions pupils may have regarding a phenomenon which is of great importance in situations of education. Through interviews a variety of pupils’ opinions has occurred. The categorization of these has then been done by a phenomenographic approach. It resulted in five main categories and a number of sub categories. Altogether the study shows that many pupils use analogies to explain and understand phenomenon. In order to assist and facilitate pupils’ understanding the teachers must show interest in their pupils and the environment in which they exist and eventually grant pupils relevant time to reflections on their analogies. / Studien tar upp analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa. Sammanfattningsvis visar studien att många elever använder sig av analogier för att förklara och förstå fenomen. För att kunna hjälpa och underlätta elevernas förståelse behöver läraren intresse för elever och deras omvärld samt ge eleverna tid för reflektion av sina analogier.

Masteruppsatsen Elektronikingenjörens vardag - ett rymdäventyr är skriven inom programmet yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet. Uppsatsen beskriver ett yrkeskunnande som både innehåller avancerade datorsimuleringar och handfasta lödningar av elektriska komponenter, där teori och praktik samverkar. Uppsatsen är skriven i essäform, där händelser och situationer i yrkeslivet utforskas. Uppsatsen är skriven för att belysa yrkeskunnandet hos en elektronikingenjör från olika synvinklar; arbetslivet, lärandet och moralen. Genom att behandla tre olika sidor av yrket är tanken att få en större insikt om yrkets helhet.

I denna studie har jag utforskat vad musikretoriska figurer kan tillföra musiken jag skapar och hur min kreativa process påverkas av att arbeta med dem.Jag genomförde studien genom att skriva tre låtar med hjälp av musikretoriska figurer. Jag har utgått från ett urval retoriska verktyg och översatt dessa för användning i musik under arbetets gång. Jag förde även en strukturerad loggbok under arbetet.I resultatet kommer jag fram till att figurerna inte tillför något helt unikt i musiken men att de påverkar hur jag skriver. Figurerna var användbara för att generera idéer, hjälpte mig att föra musiken i en tydlig riktning och hjälpte mig att motivera mina musikaliska beslut. Jag har även nått insikter kring hur figurerna kan användas till högst effekt.I diskussionen presenterar jag tekniker för att skapa egna figurer, reflekterar över retorik som mall för musikalisk disposition, diskuterar huruvida den musikretoriska analogin visat på någon underliggande struktur, och kommenterar kort på hur genre och kultur är relevant för mitt arbete. Jag kommer fram till att musikretorisk analogi är ett intressant ämne, värt att utforska.

På senare år har det uppmärksammats att subjunktionen eftersom allt oftare konstrueras med ett efterföljande att. I denna uppsats undersöks denna konstruktion ur ett språkvårdsperspektiv. Fokus ligger på eftersom att:s plats i det svenska språksystemet, dess etablering i olika texttyper och funktionella aspekter som rör informationsstruktur. Konstruktion med basal subjunktion är ett starkt mönster för subjunktioner i svenskan. I uppsatsen drivs tesen att den inre strukturen i eftersom har bleknat och förstärks efter detta mönster med en separat subjunktionsmarkör. Vidare föreslås semantisk analogi som motivation bakom konstruktionen. Resultatet visar att eftersom att börjar etablera sig bland de kausala subjunktionerna, i synnerhet i informella texttyper, men även bruket i tryckt press visar en stadig ökning under de 25 senaste åren. Eftersom att uppvisar ingen tendens till differentiering gentemot eftersom vad gäller fakticitet, informationstyngd och ledföljd.