Utgångspunkten för detta arbete är att införa en tidig språkinlärning av engelska i förskolan. Det tar långt tid att lära sig grunderna i ett främmande språk och barn är mest mottagliga för att lära sig språk i förskoleåldern. Vi valde att skapa en produkt som uppmanar och inspirerar pedagoger och barn till att använda engelska i förskolan. Produkten är uppbyggd i anknytning till ämnesområden ur läroplanen för förskolan med huvudfokus på det engelska språket. Engelskan är på så sätt ämnesintegrerad och blir ett medel för att uppnå strävansmålen. Ämnesområden som behandlas är: matematik, språk, socialt samspel, rörelse och hälsa, skapande samt naturvetenskap och teknik. Produktens utformning fördelas på sex berättelser om den könsneutrala karaktären Charlie som älskar språk. Till varje berättelse finns en tillhörande aktivitet som berör ett ämnesområde. Avslutningsvis finns ett estetiskt extramaterial som kan kopplas ihop med berättelserna och fördjupa inlärningen av det engelska språket med sång och drama. Övergripande instruktioner till häftet presenteras i början. Förberedelser, material och övriga instruktioner presenteras inför varje aktivitet. Materialet riktar sig till barn i åldrarna 3–5 år. Häftet består av 28 sidor med både text och bild. Produkten skickas ut till 12 pedagoger som utvärderar produktens upplägg, användningsområde samt relevans. Resultatet visar att många pedagoger tycker att engelska har en plats i förskolans verksamhet. Produkten mottogs väl av samtliga pedagoger och ansågs vara ett bra och inspirerande grundmaterial som uppmanar dem till att använda det engelska språket i förskolan. / The starting point of this work is to introduce early language learning of English in preschool. It takes a long time to learn the basics of a foreign language and children are most receptive to learning languages ​​in the preschool age. We have chose to create a product that inspires teachers to use English in preschool and find a curiosity about the language in children aged 3–5 years. The product is built in related subject areas from the preschool curriculum with the main focus on the English language. English is thus the subject integrated and becomes a means to achieve the aspirations of the goals. The topics covered include: maths, language, social interaction, movement and health, creativity and science and technology. The product is presented in six stories about the unisex character Charlie who loves language. For each story, there is a related activity involving a subject area. Finally, there is aesthetic extra-material that can be paired with the stories and deepens the learning of the English language with singing and drama. Overall instructions to the booklet are presented in the beginning. Preparations, materials and other instructions are presented to each activity. The summary booklet consists of 28 pages of text and image. The completed product was distributed to 12 educators in preschool who provided feedback and evaluated the design, use and relevance of the product. The results show that many educators think that English has a place in preschool. The product was well received by all educators and was considered to be good and inspiring base material that urged them to use the English language in preschool.

Denna undersökning är ett försök att visa på vilka faktorer som påverkar elevers inre motivation positivt och som bör eftersträvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen är utförd med hjälp av, och vänder sig främst till elever på Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse även för andra utbildningar.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa. Undervisningen har också i mångt och mycket haft en karaktär där elevernas egen inneboende nyfikenhet har fått stå i fokus. Lärarna har även försökt tillvarata och möta elevernas frågor på ett sätt som kan främja lärande i naturvetenskap. Det tongivande för lärarna har dock varit att försöka stimulera elevernas nyfikenhet och lusten till att lära.

Skolan är en del av samhället och de främlingsfientliga åsikterna som visar sig har varkenstöd i värdegrunden eller i läroplanerna. Som lärare måste man förhålla sig till detta ochförsöka motverka främlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lättare sagt än gjort. Syftetmed denna uppsats är att kartlägga och undersöka hur verksamma lärare förhåller sig till denmångkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielärare i ämnena historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra kulturer och hur de bemöterfrämlingsfientliga och rasistiska åsikter. Det visar sig att många saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper är en bra grund för att argumentera mot stereotypa föreställningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lärarna låta eleverna uppleva möten medmänniskor från andra kulturer, även om det hade behövts i större utsträckning. Lärarna tyckerockså att det är viktigt att bemöta fördomar, diskutera likheter och olikheter samt att utgå frånelevernas livsvärld i sin undervisning.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.

Vår studie handlar om lärarens engagemang att fånga elevernas nyfikenhet och intresse i de naturorienterande ämnena. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder som fungerar bäst för att öka elevernas intresse och nyfikenhet för NO-ämnena. Vi använde oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att besvara vår fråga. Frågan vi ville ha svar på var: Hur gör lärare för att stimulera elevernas nyfikenhet och intresse i NO-ämnena i F-3 idag? Vi kategoriserade vår insamlade data för att analysera och bearbeta dessa i vår studie, kategorierna tog form utifrån svaren vi fick av våra sex informanter. I resultatet framkommer det att utomhuspedagogik och natur och teknik för alla (NTA) är två mycket omtyckta undervisningsmetoder. Slutsatsen vi drog är att barnen har ett naturligt intresse och de är villiga att jobba inom ämnet NO.

Previous studies concerning the study of Curiosity have found the presence of a reward mechanism when Curiosity is satiated. This study aims to investigate whether this reward mechanism might be extrapolated to other cognitive systems, specifically that of long-term memory. The key hypothesis for this study is that correctly recalling distant memories is inherently satisfying. Additionally, the more uncertain an event is represented in memory, the more satisfying it should be to retrieve. A total of 30 participants (male = 8, female = 22, mean age = 29.9, standard deviation = 9.4) were recruited and had complete datasets. A within-subjects longitudinal design was employed. Participants were subjected to 5 sessions over a period of 7 days, performing an encoding and retrieval memory experiment hosted on Pavlovia.org with data handling through Proflic.com. Results were analyzed using advanced statistical methods including mixed-method generalized linear models and linear regression. Results show events encoded closer to the time of recall are more satisfying, a finding contrary to what was expected. A direct link between self-perceived confidence in a cognitive task and satisfaction was also observed. It is concluded that the current reward-driven theory of curiosity may need rethinking and future research should aim address this. / Tidigare studier angående nyfikenhet har funnit närvaron av en belöningsmekanism när nyfikenhet är mätt. Denna studie syftar till en undersökning om denna belöningsmekanism kan extrapoleras till andra kognitiva system, särskilt för långtidsminne. Nyckelhypotesen för denna studie är att korrekt återkalla avlägsna minnen är tillfredsställande i sig. Desto mer osäker händelse som är representativ i minnet, desto mer tillfredsställande bör den vara att hantera. Totalt 30 deltagare (hane = 8, hona = 22, medelålder = 29,9, standardavvikelse = 9,4) rekryterades och hade fullständiga datamängder. En longitudinell design inom individer använde. Deltagarna utsattes för 5 sessioner under en period av 7 dagar och utförde en kodning och hämtningsexperiment som var värd på Pavlovia.org med datahantering via Proflic.com. Resultatanalyser med hjälp av avancerade statistiska metoder inklusive generaliserade linjära modeller med blandad metod och linjär regression. Resultaten visar att händelser som är kodade närmare återkallelsestiden är mer tillfredsställande, ett fynd som strider mot vad som förväntades. En direkt koppling mellan självuppfattning förtroende för en kognitiv uppgift och tillfredsställelse observatörer också. Det dras slutsatsen att den nuvarande belöningsdrivna teorin om nyfikenhet kan behöva omprövas och framtida forskning bör syfta till att lösa detta.

The science of curiosity is not fully understood, yet it seems to be a key component of nature which drives both humans and animals to seek out new information. Humans actively seek out to solve problems for the sake of solving them, with evidence suggesting that the seeking and obtaining of new knowledge is itself inherently rewarding. This study uses new methods to collect data to investigate how humans react when presented with novel environments and a problem to solve. Information gain was tracked using Shannon’s entropy, a measure of how effective a communication is at communicating its message across. The study investigates if participants feelings of satisfaction will increase the more information they receive, as measured by a change in Shannon’s entropy. A total of 44 participants with complete data were recruited accross two conditions A and B, with A containing a complete knowlege graph to determine what knowledge is gained through interactions with the environment and B containing more uncertainty so that the participant can be observed building their own knowledge-graph. Participants entered a virtual enviroment named Omosa where they were told about a mystery involving the deaths of herbivores on the island. Participants were given free reign to explore and investigate for a minimum 6 minutes. In increments of 90s, participants were asked questions about what they thought was killing the herd and how confident they were of their answer. After 6 minutes final questions were presented collecting player satisfaction and trait curiosity. Additional meta-data including trajectory and interactions were also collected. No significant results were gleaned due to high drop out and incomplete data. Methodology could be altered in future renditions to increase participation and reduce drop out. / Vetenskapen om nyfikenhet förstås inte helt, men det verkar vara en nyckelkomponent i naturen som driver både människor och djur att söka ny information. Människor försöker aktivt lösa problem för att lösa dem, med bevis som tyder på att att söka och få ny kunskap i sig är givande i sig. Denna studie använder nya metoder för att samla in data för att undersöka hur människor reagerar när de presenteras för nya miljöer och ett problem att lösa. Informationsvinster spårades med hjälp av Shannons entropi, ett mått på hur effektiv en kommunikation är för att kommunicera sitt budskap. Studien undersöker om deltagarnas känslor av tillfredsställelse kommer att öka mer information de får, mätt med en förändring i Shannons entropi. Totalt rekryterades 44 deltagare med fullständig data enligt två villkor A och B, där A innehöll en fullständig kunskapsgraf för att bestämma vilken kunskap som erhålls genom interaktioner med miljön och B som innehåller mer osäkerhet så att deltagaren kan observeras bygga sin egen kunskaps grafen. Deltagarna gick in i ett virtuellt miljö med namnet Omosa där de fick höra om ett mysterium som involverade djur av växtätare på ön. Deltagarna fick fri tid att utforska och undersöka i minst 6 minuter. I steg från 90-talet ställdes deltagarna frågor om vad de trodde dödade besättningen och hur säkra de var på svaret. Efter 6 minuter presenterades de sista frågorna för att samla spelarnas nöjdhet och dragkänslighet. Ytterligare metadata inklusive bana och interaktioner samlades också in. Inga signifikanta resultat samlades in på grund av högt bortfall och ofullständig data. Metodik kan ändras i framtida versioner för att öka deltagandet och minska bortfallet.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna. Resultatet visar på att förskollärarna resonerar likadant kring begreppen oavsett pedagogisk inriktning. Samtliga nämner att väl förbereda aktiviteter i mindre grupper där barnen ges möjlighet att reflektera är viktiga förutsättningar för att bra planerade aktiviteter ska kunna skapas.

Ett arbete som handlar om att vi alla lär, är och tänker olika, olika gånger på olika sätt allt utifrån våra olika erfarenheter och förutsättningar. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förståelse för att vi alla ibland behöver olika vägar och arbetssätt för att komma åt ett meningsfullt och lustfyllt lärande.