Det är vanligt att det uppstår en konflikt mellan handlingar som tillfredsställer nyfikenhet och handlingar som tillför någonting annat. Ett exempel är att välja en omväg för att få se någonting nytt, jämfört med den väg som effektivast leder till destinationen. Denna konflikt har försökt fångas i ett datoriserat experiment med 24 deltagare. Deras uppgift var att hitta en prick gömd i brusiga bilder. Med varje musklick klarnade området under muspekaren. De flesta bilder bestod av spatialt rosa brus medan vissa föreställde naturliga scener. Scenbildernas huvudmotiv och prickens lokalisering var olika fördelade. Det gjorde det möjligt att se om deltagarna försökte hitta pricken eller intresserade sig för bildinformation, varav det senare tolkas som ett uttryck för nyfikenhet. Om deltagarna valde mer sceninformativa områden skulle därför sökuppgiften ta längre tid, och om de blev uttråkade borde de söka mindre effektivt efter pricken över tid. Resultaten visar att deltagarna blev distraherade av bildinformationen och avvek från sökuppgiften, t(23) = 3.3, p = .0031. På gruppnivå avtog motivation över tid vilket har tolkats som en indikation på långtråkighet hos deltagarna, r(167) = .975, p < .000. Däremot fann vi inget stöd för att deltagarna avvek allt mer från sökuppgiften.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan. I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5. Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn. Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen. Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet. Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet / Abstract The purpose of the study is to examine the attitude of parents towards the subject of Physics in preschool. Based on the answers received on my questionnaire, I have concluded that parents believe that children’s spontaneous and curious questioning is of great value and will encourage the will and joy of learning. Furthermore, parents believe it is important to have educationalists who are sharp and who, as a base of their teaching, include play and joyful experiences when teaching the subject of Physics, all while reaching the goals set for the 5th grade. There are many phenomena that are explained in Physics, such as sound, light, energy, magnetism etc. According to the curriculum of preschool, all children should be challenged in their scientific thinking and the teaching should be relevant to children their age. The scientific subject of Physics exists in preschool, although it is not known as Physics. Preschool teachers help to develop children’s curiosity and encourage them to seek answers around everyday questions in Physics and the meaning of its phenomena. In conclusion, it is showed that parents do believe that children ought to develop what they feel is fun within the subject of Physics. Keywords: attitude of parents, physical phenomena, curiosity

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utifrån ett nyfikenhets­perspektiv skapa ett arbetsmaterial riktat till förskoleklass och skolår 1 i ämnet magnetism, samt att ta reda på vad begreppet nyfikenhet innebär.Produkten bestod av en högläsningsbok (Magnus Magnet) samt en lärarhandledning med arbetsgång och praktiska övningar. Materialet utvärderades av tre lärare och en lärarstudent. Utvärderingen var mestadels positiv och eleverna tyckte generellt att boken var rolig och underhållande. Till viss del kunde det konstateras att arbetsmaterialet väckte nyfikenhet hos eleverna om fenomenet magnetism. Slutsatsen var att en högläsningsbok samt praktiska övningar om magnetism är en bra metod för att förmedla nyfikenhet och intresse inför naturvetenskapliga fenomen till barn i de första skolåren.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att utvecklas.

I den här uppsatsen undersöker jag hur biologilärare på högstadiet försöker få elever nyfikna. Nyfikenhet är ett viktigt ämne att studera eftersom nyfikenhet är det som leder personer till att utforska världen och är det som har lett till den vetenskap vi har idag. Den här studien kan användas av lärare för att lära sig om hur andra lärare försöker inspirera till nyfikenhet. Den öppnar även upp för fler tankar kring nyfikenhet som skulle kunna utforskas mer. För att få reda på hur lärare försöker få elever nyfikna intervjuade jag fem lärare och använde mig av intervjuerna för att titta på mönster som kunde hittas. Några av de saker som kom fram var att flera av lärarna tyckte att det var bra att använda sig av praktiska inslag som laborationer för att få elever nyfikna, att elever främst verkar uttrycka sin nyfikenhet genom att ställa frågor alternativt att de uttrycker det på fler sätt men lärare märker inte det. Framförallt kom det fram att trygghet och bra relationer är viktiga för att eleverna ska våga visa sin nyfikenhet och att lärare ska själva visa sitt intresse för att få elever mer nyfikna.

The essay, which is part of the Master programme in Fine Arts at the Royal Institute of Art, is ment to reflect on one's own practice. The words are written parallel to the thoughts and I wanted to let them remain as they were thought. I want the works to become and continue in the same way. I search in the periphery, maybe even in the text.

Studien fokuserar på elevers kommunikation av förståelse för skelettets rörelsefunktion. De frågor som studien syftar till att besvara är hur 2D illustrationer och fysiska och manipulerbara 3D modeller påverkar både elevers kommunikation av förståelse men också deras engagemang och nyfikenhet kring ämnet. Vid genomförandet av studien användes gruppintervjuer med elever i årskurs 4. Av de sex grupperna, med 2–3 elever i vardera, fick hälften av grupperna under intervjuerna tillgång till en 2D illustration och den andra hälften hade tillgång till en 3D modell. Resultatet från intervjuerna kategoriserades efter en fenomenografisk forskningsansats och kopplades till studiens frågeställningar. När eleverna diskuterade kroppens förmåga till rörelse beskrev de till en början idrotter, men de kunde även beskriva specifika rörelser. Vid kommunikationen av deras svar använde de sina egna kroppar och 3D modellen, 2D illustrationen användes i liten eller ingen utsträckning. Deras val av visuella medier visade på att kroppen var ett lättillgängligt medium, men att även 3D modellen som gick att manipulera kunde användas för att visa rörelser. Det framgick även att 3D modellen, till skillnad från 2D illustrationen, skapade vad som kan tolkas som engagemang och nyfikenhet hos eleverna som ville vrida och vända på modellen, samt ställde frågor om ämnet.

Kryhl, Angelica & Flärdh, Anneli (2006) En likvärdig förskola för alla- skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och naturkunskap. (A equivalent kindergarden for everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) Lärarutbildningen; Malmö högskolaEn likvärdig förskola för alla är ett examensarbete där syftet med undersökningen var att se om de fanns skillnader mellan förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbetssätt med matematik och naturkunskap? Vi har även titta på vilket eller vilka arbetssätt som underlättar barnens inlärning och vilka arbetssätt pedagogerna använder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap. Med hjälp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren på våra frågeställningar. Undersökningen har gjorts på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till alla pedagoger borde arbeta på ett mer likvärdigt sätt i verksamheten med barnen för att de ska kunna finnas En likvärdig förskola för alla.

Fransson, Pernilla & Fäldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Huvudsyftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur och om utomhuspedagogiken används ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den används i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda på genom intervjuer med förskollärare. Vårt arbete har utgått från följande frågeställningar Hur utnyttjar pedagogerna på förskolan utemiljön, för barns lärande? Hur arbetar pedagogerna på förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara på barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp är: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lärande. I litteraturgenomgången belyser vi filosoferna Lev Semjonovitj Vygotskij och Jean Piaget eftersom de menar att barn lär sig genom handlingar och då främst i interaktion med sin omgivning. För att besvara undersökningens problemställning och syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och sammanlagt har åtta pedagoger deltagit från fyra avdelningar. Pedagogerna arbetar på samma förskola i en mindre ort i Skåne. Studiens viktigaste resultat är att utemiljön utnyttjas och ses som en hälsofrämjande plats för barns lärande och sociala samspel. Vår slutsats blev att oavsett vilken åldersinriktning avdelningarna hade, som pedagogerna arbetar på, så ses utemiljön som en värdefull plats för det pedagogiska arbetet.

Syftet med detta arbete är att se på vilket sätt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptäckande kring litteratur. För att ta reda på detta har vi utgått ifrån dessa fyra frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? På vilka sätt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/läsa böcker? Hur ser tillgången till böcker ut på förskolan för barnen? – finns det likheter och/eller skillnader mellan småbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör på förskolan? Detta vill vi styrka med teorier från bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn på barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgång till litteratur. Vi har även använt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet. För att kunna studera på vilket sätt pedagogerna arbetar har vi intervjuat pedagoger samt genomfört observationer av deras arbete i barngruppen. Resultatet är att alla pedagoger anser att litteraturen är en viktig del i den pedagogiska vardagen. Deras arbete kring litteraturen skiljer sig dock åt från varandra. Slutsatsen är att pedagogernas syn på litteratur och deras syn på barnet påverkar deras arbetsätt när de kommer till litteratur.