<p>Sammanfattning</p><p>Genom kvalitativa intervjuer har sex förskolebarn medverkat i den här undersökningen, de har svarat på frågor angående djurlivet vid havsstranden. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur och vad barn tar till sig, av utforskande aktiviteter och den ämneskunskap som gavs under en temadag på västkusten. Barnen gav många intressanta svar, och resultatet visade motsatsen av vad tidigare undersökningar visat. Inblicken av förskolebarns kunskapsslukande och inspirerande fart av att lära och ta till sig har med den här undersökningen ökat markant.</p>

Sammanfattning Genom kvalitativa intervjuer har sex förskolebarn medverkat i den här undersökningen, de har svarat på frågor angående djurlivet vid havsstranden. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur och vad barn tar till sig, av utforskande aktiviteter och den ämneskunskap som gavs under en temadag på västkusten. Barnen gav många intressanta svar, och resultatet visade motsatsen av vad tidigare undersökningar visat. Inblicken av förskolebarns kunskapsslukande och inspirerande fart av att lära och ta till sig har med den här undersökningen ökat markant.

Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i. Resultatet visar att naturvetenskap i förskolan uppfattas olika beroende på förskollärarens tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärarna uppfattar naturvetenskap som specifika innehåll och som ett specifikt arbetssätt.

Kryhl, Angelica & Flärdh, Anneli (2006) En likvärdig förskola för alla- skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och naturkunskap. (A equivalent kindergarden for everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) Lärarutbildningen; Malmö högskolaEn likvärdig förskola för alla är ett examensarbete där syftet med undersökningen var att se om de fanns skillnader mellan förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbetssätt med matematik och naturkunskap? Vi har även titta på vilket eller vilka arbetssätt som underlättar barnens inlärning och vilka arbetssätt pedagogerna använder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap. Med hjälp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren på våra frågeställningar. Undersökningen har gjorts på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till alla pedagoger borde arbeta på ett mer likvärdigt sätt i verksamheten med barnen för att de ska kunna finnas En likvärdig förskola för alla.

Den rådande föreställningen om naturvetenskap i förskolan handlar oftast om att pedagoger ska ta tag i, möta och lyfta fram barns frågor, för att naturvetenskap på så vis ska bli en naturlig del av vardagen i verksamheten. Syftet med min undersökning är att belysa de didaktiska möjligheter som finns i den oplanerade uteverksamheten i förskolan, och att öka förståelsen för hur interaktionsprocesser mellan pedagoger och barn kan påverka lärande och kunskap inom området naturvetenskap. Med hjälp av observationer av pedagoger har jag jämfört om det är någon skillnad mellan utedagar i skogen eller på förskolegården under oplanerade verksamhetstiden. För att få svar på hur pedagogerna kan använda sig av de spontana händelser och upptäckter barn gör till ett lärande kring natur har jag även utfört intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna tar till stor del vara på de tillfällen som uppstår i den oplanerade tiden till ett lärande och kunskap om naturen. Än tydligare är resultatet i skogen då hela miljön är en inspirationskälla och inga lekredskap pockar på barnens uppmärksamhet med sin närvaro. / The prevailing notion about natural-science in preschool often involves that a teacher should show, lift and highlight children’s questions for thereby become a natural part in the everyday activity. The intention with this study was to illustrate the didactic opportunities which are available in the unplanned time outdoors in preschool, and to increase understanding of how the processes of interaction between teachers and children can affect learning and knowledge in the subject of natural science. By using observations of teachers in preschool, I have compared whether there is any difference between days out in the woods or in the preschool yard during unplanned activity time. I also conducted interviews to find out how teachers can use the spontaneous experience and discoveries children make to learn about natural science. The results show that teachers in preschool take the opportunities that occur in the unplanned time to learning and to give knowledge of nature. Even clearer is the result at activities in the forest where the whole environment become a source of inspiration and when no play equipment attracts the children's attention with their presence.

Abstract The purpose of the study is to contribute with knowledge about what happens to childrens experience of mixing and separatingwhen an activity is carried out twice. The method we used in the stady is a qualitative interview method whit semi-stuctured interwiews with cdildren in preschool. Variation theory was used to ananlyze the childrens way to express their experience. The problem that has chosen to highlight and examine is if children are not allowed to share their thoughts and experiences whit others so no new experience is created. The result shows that children express their experience of mixing and separating, more so when get to explore from their own thought and idea in interaction. In the case, there is a deeper exploration of the children, which also lead to greater experience when the activity is carried out a second time. The conclusion of the study is that staff in preschool must dare and give premission to let the children try to explore chemistry. Children do not only explore from the perspective of their owm experience, but must, together with others, create their experiences in a permissive environment based on a child`s perpective. / Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vad som händer med barns erfarande av att blanda och separera när en aktivitet genomförs två gånger. Den metod vi använt i studien är den kvalitativa intervju metoden med en semistrukturerade intervju för barn i förskolan. Variationsteorin användes för att analysera barnens sätt att uttrycka sitt erfarande. Det problem som studien har valt att lyfta fram och undersöka är om barn inte får dela sina tankar och erfarenheter med andra så skapas inget nytt erfarande. Resultatet visar att barn uttrycker sitt erfarande om att blanda och separera, mer när de får utforska från sin egen tanke och idé i samspel med andra. Det sker då ett djupare utforskande hos barnen, som också leder till större erfarande när aktiviteten genomförs en andra gång. Slutsatsen av studien är personal inom förskolan måste våga och ge tillåtelse till att låta barnen få prova att utforska kemi. Barnen utforskar inte bara utifrån sitt eget erfarande utan måste tillsammans med andra skapa sina erfarenheter i en tillåtande miljö med utgångspunkt ur ett barns perspektiv

Studiens resultat omfattar förskollärares reflektioner kring den snabba teknologiska utvecklingen och hur det påverkar barn i förskolan. Samhällets fokus på lärplattan ifrågasätts, där studien visar vikten av att synliggöra digitala resurser som mer än bara lärplattor. Samtliga förskollärare anser att digitala resurser möjliggör för barn att utveckla digital kompetens och delta i meningsfulla aktiviteter. Vidare betonades att digitala resurser bör integreras med analogt material för att främja samspel och barns lärande. Förskollärarna menade att lärplattor och andra digitala resurser inte ska användas avskilt utan som ett komplement till traditionella aktiviteter. Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hur digitala resurser kan påverka lärandet bland barn i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod genom intervjuer med sex förskollärare och en tematisk analysmetod har använts. Resultatet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med begreppen sociala interaktioner, kulturella redskap, scaffolding, mediering och affordances. I studien diskuteras användningen av digitala resurser i förskolan samt dess möjligheter, utmaningar och tekniska hinder. Studien har bidragit till djupare förståelse om möjligheter och nackdelar kring användandet av digitala resurser i förskolan.

Den här studien handlar om barns trygghet i förskolan. För att få fram ett resultat till studien valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Under intervjuerna ställdes frågor som handlade om pedagogers syn på barns trygghet i förskolan samt hur de arbetar med barnens trygghet i förskolan. Resultatet visade på att trygghet är en förutsättning för att barn ska lära sig i förskolan samt för att de ska våga utforska förskolans värld. För att få barnen trygga i förskolan visade resultatet att det var av stor vikt att pedagogerna var engagerade i barnen för att på så sätt skapa relationer till barnen. Även respektera barnens integritet var en del i arbetet med att skapa trygghet för barn i förskolan. / This study is about educators ' views on children´s safety in preschool. To produce a result for the study, I have chosen to conduct qualitative interviews. During the interviews, questions were asked about teachers ' views on children's safety in preschool and how they work with children's safety in preschool. The result showed that security is a prerequisite for children to learn in preschool and for them to dare to explore the preschool world. To get the children safe in the preschool, the result shows that it was of great importance that the educators were engaged with the children in order to create relationships with the children. Also respecting the integrity of children was part of the work to create security for children in preschool.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem år. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okänt djur, vattenloppan. Aktiviteten där jag även ställt frågor till barnen angående bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera två grupper som möter dessa djur antingen med hjälp av bild och video eller med verkliga djur. Genom att barnen fick dokumentera sitt möte med att måla vad de varit med om har jag kunnat få en bild om hur barnen uppfattat djuren. Resultatet visa att flera barn i gruppen som fick uppleva de riktiga djuren kunde detaljera sina upplevelser via deras teckningar. Bildgruppen visade dessutom sämre perceptionsförmåga då de hade en vag bild om vattenloppans storlek och att flera barn såg vattenloppans antenner som vassa och farliga tänder. / In this study, I examine children in preschool between four and five years old. What they have in mind in a meeting with them an unknown animal, water flea. The activity where I asked the children about such as the water fleas appearance and habitat while I was filming, I have been able to do an observation in two groups that could watch these animals either by image and video or as living animals. The children got afterwards documenting his meeting with painting, I was able to get a picture of how the children understood the animals. The results show that several children in the group who got to experience the real animals could detail their experiences through their artwork. The Picture group also showed poorer perception since they had a vague idea about the water flues size and that several children misunderstood the water flues antennas for sharp and dangerous teeth.

The purpose of the study is find out what understanding the children at the age of 3 and 5 have of the physical phenomenon float and sink and to investigate whether a practical activity contributes to a deeper understanding of the phenomenon. Children at two departments at two different preschools participated in the study. Piaget’s stage theory was used to study how the children of different ages acted and expressed themselves during the activity. The investigations started with an initial discussion about the concepts of float and sink, which then turned into a practical exercise where the children had to make hypotheses and investigate the buoyancy of different objects. The activity ended with a discussion about what they had experienced through the pracitical activity. Sound recordings and field notes from the four groups’ implementation of the activity were complied and analyzed qualitatively. The results show that the practical activity contributed to the children creating a better understanding of the concepts of float and sink and that they began to use concepts relating to density. The practical activity helped to create curiosity and good communication, where the children themselves got to try it out practically. The three-year-olds created an understanding of where an artifact is in the water when it floats or sinks during the practical activity. The children began to use some concepts related to density, such as size, shape and weight. The survey showed that the 5-year-olds had an understanding of floating and sinking, but the practical activity contributed to them also them also starting to use concepts related to density concepts, and to a greater extent that the 3-year-olds. / Syftet med studien är att ta reda på vilken förståelse barnen i 3-årsåldern respektive 5-årsåldern har för det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka samt att undersöka om ett praktiskt inslag bidrar till en fördjupad förståelse för fenomenet. I studien deltog barn från två avdelningar på två olika förskolor. Piagets stadieteori användes, för att studera hur barnen i de olika åldrarna agerade och uttryckte sig under aktiviteten. Undersökningarna startade med en inledande diskussion kring begreppen flyta och sjunka, som därefter övergick till en praktisk övning där barnen fick ställa hypoteser och undersöka olika föremåls flytförmåga. Aktiviteten avslutades med en diskussion om vad de har upplevt genom det praktiska inslaget. Ljudupptagning och fältanteckningar från de fyra gruppernas genomförande av aktiviteten sammanställdes och analyserades kvalitativt. Resultatet visar på att det praktiska inslaget bidrog till att barnen skapade en bättre förståelse för begreppen flyta och sjunka samt att de började använda sig av begrepp relaterade till densitet. Den praktiska aktiviteten bidrog till att skapa nyfikenhet och en god kommunikation, där barnen själva fick testa praktiskt. Treåringarna skapade en förståelse för var en artefakt befinner sig i vattnet när den flyter eller sjunker och under den praktiska aktiviteten började barnen använda några begrepp som relaterar till densitet som storlek, form och tyngd. Undersökningen visade att 5-åringarna hade en förståelse för flyta och sjunka men den praktiska aktiviteten bidrog till att de också började använda sig av densitets-begrepp, så även i högre grad än 3-åringarna.