Syftet med denna studie är att bidra med forskningsbaserad kunskap om huruvida elevernas socioekonomiska status (SES) spelar roll för elevernas prestationer i matematik i grundskolan. Dessutom har studien för avsikt att undersöka hur elevers SES påverkar deras motivation och inställning till matematik. Vidare kommer studien undersöka hur SES i relation med motivation och matematikängslan (ångest) påverkar elevernas prestationer i matematik. I studien används en kvalitativ metod och det empiriska materialet består av intervju med fem matematiklärare som undervisar på olika skolor i områden med olika SES. Studiens resultat är att elever vars föräldrar har hög SES har bättre förståelse av matematik som leder till att dessa elever presterar bättre i matematik. Studien visar även att elever i familjer med låg SES visar en låg självkänsla, vilket påverkar deras prestationer i matematik negativt. Det visas också i studien att elever med låg självkänsla är mer mottagliga för att få matematikängslan, vilket leder till lägre prestationer. Studien tyder på att lärarnas kompetens att skapa goda lärandemöjligheter och föräldrarnas stöd samt engagemang minskar elevernas matematikångest och bidrar till ökad motivation i matematik.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare uppmärksammar matematikängslan och lågt matematiskt självförtroende hos sina elever och anpassar sitt pedagogiska ledarskap utifrån det. Matematikundervisningen kan komma att spela en stor roll i en individs liv och påverka allt från mående under skoltiden till framtida yrkesval. Matematiken är ett ämne som väcker känslor och i vissa fall orsakar ängslan hos eleverna. Lärarna spelar då en viktig roll med sitt pedagogiska ledarskap och i skapandet av ett tryggt klassrumsklimat. I studien har tankar och förslag från lärare samlats in via en enkät och genom kompletterande djupintervjuer. Analysen har därefter genomförts med hjälp av identifierade teman från teorierna om relationellt ledarskap, KASAM och differentierad undervisning. Studien visar att de tillfrågade lärarna anser att det handlar väldigt mycket om att lära känna eleverna, bygga relationer till dem och att visa att man som lärare har en tilltro till sina elever i alla lägen. De ser också att det är viktigt att få eleverna att tro på sin egen förmåga, att ge dem chansen att lyckas och att tona ner fokuset på ”rätt” och ”fel” inom matematik-undervisningen. Lärarna menar vidare att undervisningen behöver vara varierad och i grunden anpassad för hela klassen, men även med tillgång till uppgifter med olika svårighetsgrad för att kunna erbjuda en utmaning och stimulans på lagom nivå för samtliga elever.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur matematiklärare arbetar för att motverka matematikängslan hos elever i årskurs 4–6. Den valda datainsamlingsmetoden är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att elever uttrycker sig negativt när de utför matematiska uppgifter eller är med på matematiklektioner. De intervjuade matematiklärarna beskriver olika orsaker bakom matematikängslan, en orsak är att elever har brister i grundläggande kunskaper i matematik. En slutsats som går att dra är att matematiklärare är medvetna om matematikängslan.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras. / The aim of this study is to analyze which factors affects the development of knowledge, and the motivation of mathematic students with difficulties in mathematics in upper secondary school. Studies presented in this work shows that within motivation there are several factors which influence and together they have a huge impact upon students learning. The theoretical perspective which this study use is that motivation can be separated into intrinsic and extrinsic factors which influences individuals. The intrinsic factors we studied are mathematical anxiety, self-confidence and the inner goals which originates from within the student. The extrinsic factors we studied are learning environment, teaching and the relational perspective, where teacher-student relationships are fundamental for all education and learning cannot take place without it. As a method, we used semi structured interviews where a total of eight students in upper secondary school were interviewed individually at one occasion. All of the students are perceived by their teachers to have done remarkable progress in mathematics during the time they have studied in upper secondary school, as they have gone from having mathematical difficulties to be able to participate and to be active in the mathematics education. When the results were analyzed, we understood that students today are in a preferable learning environment which to a greater extent is more accessible for students, therefore their ability to learn mathematics has improved. The teaching now is better structured, distinct and also more formative. Several respondents now also have an achievement goal varying between higher grades, better knowledge and/or to be qualified for higher studies. At the same time the respondents experience better teacher-student relations and perceive their teachers as being more supportive, genuinely more interested to teach and committed to the success of the students. The teachers have had a huge impact to restore the respondent’s self-confidence in mathematics.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av ångest hos elever inom matematikämnet. Studien syftar till att, med utgångspunkt från elever, ta reda på när och hur matematikångest tar sig uttryck samt vad som orsakar denna ångest. Slutligen ämnar studien undersöka vad elever uttrycker att elever med matematikångest skulle kunna bli hjälpta av. I denna studie har 96 elever i årskurs 6 besvarat en enkät. Det insamlade datamaterialet består huvudsakligen av kvantitativ data. I utformningen av enkäten och analysen av datan har en teori som tar upp kognitiva och affektiva aspekter av matematikångest använts. Teorier om värdesättning och det relationella perspektivet har också använts. Enkätundersökningen visade att över hälften av eleverna hade ett lågt intresse för matematik och att intresset har minskat hos flera elever sedan lågstadiet. Resultatet visade att 26% kände oro och nervositet när de blev ombedda att visa eller förklara en lösning på tavlan. Enligt undersökningsdeltagarna kan förbättring av elevers självförtroende leda till minskad oro. Resultatet visade också att rädsla för att svara fel är en möjlig orsak till att elever känner oro. Lärare bör tillsammans med elever skapa ett tillåtande klassrum där elever vågar svara fel.

The main purpose of this research is to develop knowledge about mathematics anxiety and working methods as countermeasures in middle school. To achieve this goal the work of four teachers who work with students with math anxiety in middle school was studied. The aim was to investigate the relationship with students' mathematics anxiety, self-efficacy and performance. The aim was also to identify strategies in the teachers' way of working in relation to self-efficacy and performance that reduce mathematics anxiety. To fulfill this purpose data was collected through semi-structured interviews which then formed the basis of the discussion, together with previous research audited by peer-review. The analysis was based on Bandura's theory about self-efficacy as well as Vroom’s theory about academic work related to motivation and performance. A theoretical definition of math anxiety and didactic work also worked as a theoretical framework for the study. The conclusions indicated that three of the teachers experienced that math anxiety had a negative impact on the students performance, with the exception of one who indicated that math anxiety increased the student’s math performance. Another conclusion was that self-efficacy has the biggest impact when it comes to math anxiety. By raising the students' self-efficacy, the math experience became more enjoyable thus improving the math achievement of the students.

En systematisk litteraturstudie om vilka faktorer som kan orsaka matematikängslan hos elever i grundskolan och hur lärare kan arbeta för att stärka elevernas självförtroende och hjälpa dem att minska denna ängslan. Vi människor föds inte med matematiska förmågor och automatiskt blir antingen bättre eller sämre på matematik, utan vi utvecklas och lär med tiden att bli matematiska. I studien lyfts normer och attityder till matematik fram och problematiseras i samband med elevers matematikängslan. Studiens resultat visar att det framför allt är yttre sociala faktorer,normer och negativa handlingar som påverkar elevers matematikängslan. Detta kan leda till att elever utvecklar ett lägre självförtroende och negativa attityder till ämnet matematik. Det kan därmed vara svårt att bryta detta då det blir en negativ spiral, vilket kan resultera i att elever ser på sig själva som mindre matematiska. Men genom att bygga bra lärar-elev-relationer, stärka elevens självförtroende och skapa positiva attityder och goda normer till ämnet matematik så 3kan lärare hjälpa eleven att minska denna ängslan. Därför ligger ett stort ansvar på att lärare utvecklar kunskaper i hur de kan bemöta elever med matematikängslan. / A systematic literature review on factors that could cause math anxiety in primary school students and how teachers can work to strengthen students' self-confidence and help them reduce this anxiety. We humans are not born with mathematical abilities and automatically become either better or worse at mathematics, but we develop and learn over time to become mathematical. We highlight norms and attitudes to mathematics in the study and problematize them in connection with students' mathematics anxiety. The results of the study indicate that it is most social factors, norms and negative acts and comments that affect students' math anxiety. This leads to developing lower self-confidence and negative attitudes towards the subject of mathematics. This could be difficult to break as it becomes a negative spiral, which results in the student seeing themselves as less mathematical. But by building good teacher-student relationships, building the student's self-confidence, and creating positive attitudes and good norms towards the subject of mathematics, teachers can help the student to reduce this anxiety. Therefore, teachers have a responsibility to learn how they can help students with math anxiety.