Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ”hållbar utveckling” i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ”hållbar utveckling” och vad begreppet betydde för dem personligen. Ambitionen är hög hos samtliga att hinna med allt som ska hinnas med inom de ramar de har på skolorna, men rektorer och lärare är dåligt insatta i vad läroplanen, lgr 11, säger om ”hållbar utveckling”. Rektorer och lärare nämner tidsbrist, ekonomi och brist på inspiration som anledning till att det inte arbetas med området. Lärarna i hem- och konsumentkunskap arbetar mer aktivt med miljöarbetet än lärarna i trä- och metallslöjd trots att båda ämnena har lika stora möjligheter att göra detta. Samtliga lärare vill ha mer stöd i form av utbildning i ämnet ”hållbar utveckling” och även ekonomiskt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag i att ge eleverna, men ber inte om stöd eftersom de inte tror sig kunna få något stöd.

In July 2011, new regulations regarding school libraries came into effect through a new education act for Swedish schools. The wording of the Act has been the basis of much discussion in which the concepts of "school library" and "access" makes it difficult to build consensus among different parties, why this can cause difficulties in ultimately construct equal access to school library. The purpose of this survey is to examine the interpretations and practices that exist around the school library and its functions among primary school principals. The principals have been selected on the basis that they themselves (the schools) already indicated that they do not have access to their own school library within the school premises. As a theoretical starting point, I used the school library researcher David Loertscher’s taxonomy for school leaders. In order to collect the empirical material for the study I conducted qualitative, semi-structured interviews with four principals from both municipal and independent schools at primary level in Gothenburg. Among other things, I was able to see how the principals are choosing to interpret the school law in the only way they can be said to reach up to the requirements today. That is, by providing access to school libraries through visits to nearby municipal libraries and by borrowing books from different library-centers etc.This was done while the principals at the same time revealed how they also assumes that the Education Act is likely referring to an access to a physical library within the school's premises. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Bachelor´s thesis is to contribute to theunderstanding of the headmaster´s view of his role when it comes to developing the school library and in particular the work of integrating the library into the teaching. The basis is three questions: What views do the headmasters express regarding the libraries´ main functions? What views do the headmasters express regarding their own importance for the school libraries´ pedagogical role? How do the headmasters regard the interaction between teachers and librarians, as to how the interaction works? To get answers to these questions we conducted semi-structured interviews with headmasters of secondary schools. As a theoretical starting point, we used our own taxonomy for headmasters. The basis of our taxonomy are from the points by the “Svenska biblioteksföreningen” and “Kungliga biblioteket”, which together form a description of a school library integrated in the school curricula. Loertscher´s taxonomy for teachers has contributed as a role model. Our taxonomy has like Loertscher´s four levels. We call the different levels: the Traditionalist, the Contended, the Agential and the Pedagogical Leader. To a certain extent our interviews have contributed to the descriptions of what characterizes the headmasters’ way of working at respective level. Every level initially describes the headmaster´s view and way of using the school library and what characterize the activities. The result of our study reveals many different opinions as to the headmaster’s role, but a view of the school library as mainly a reading promoting institution dominates. / Program: Bibliotekarie

<p>The purpose of my study was to examine how staff in different activities in a learning and culture management perceives the organization, content and opportunities for implementation of new knowledge in major education drive. In the background, I describe how the literature argues for the concept learning and knowledge. It also describes why staff training is carried out and how successful implementation process dan be performed. I have been interviewing a school teacher, two nursery teachers, a secondary teacher, three special educators and one who is head of three preschools and primary manager of the municipality and asked about their views and thoughts about the training effort. I have participated in lectures and was an observer at a reflection meeting to create me a picture of how these sessions are designed. The results of the survey showed that most of the participating teachers were in favor of the effort. The common reflection opportunities are considered very valuable, but it„s mainly in the higher stages difficult to have time for these. Unclear work description is one of the reasons for this. It has also emerged that teachers have no involvement and interest from school principals and school management. The result also shows that most believe that the greatest obstacle to a successful implementation is a personal preference, time constraints, unclear objectives and economic conditions.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några kvinnliga gymnasielärares upplevelser av sin arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt deras förväntningar på rektorers ledarskap. Dessutom inriktar sig studien på att få en bredare förståelse för hur några rektorer inom gymnasieskolan upplever kvinnliga gymnasielärares arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt rektorernas förväntningar på det egna ledarskapet. Två intervjuguider med låg grad av strukturering utarbetades, en för intervjuerna med de kvinnliga gymnasielärarna och en för rektorerna. Urvalet bestod av fem kvinnliga gymnasielärare och fyra rektorer inom gymnasieskolan. Sammantaget visade resultatet att de kvinnliga gymnasielärarnas upplevelse av sin arbetssituation var varierande. Några upplevde höga krav och andra upplevde låga krav. Flera av gymnasielärarna upplevde en hög egenkontroll medan andra upplevde en lägre egenkontroll. En del av de kvinnliga gymnasielärarna upplevde att arbetstiden var tillräcklig medan andra upplevde en tidsbrist. Rektorerna upplevde deras roll att stötta lärare som betydelsefull. De kvinnliga gymnasielärarna upplevelse av rektorernas stöd, framkom i studien som varierande. Dock upplevde de ett gott stöd från kollegor. Samtliga intervjupersoner framhöll betydelsen av ordnade ramar och tydlighet i ledarskapet. De kvinnliga gymnasielärarna ansåg dessutom att lyhördhet var en viktig egenskap hos rektorerna. Samtliga av rektorerna i föreliggande studie framhöll att lärares arbetskrav, på deras respektive skolor, inte var för höga. Upplevelsen av höga krav och tidsbrist, bedömde de, kom av otillräckliga strategier och för höga ambitioner. Vidare framhöll också rektorerna att det fanns goda möjligheter för lärare att uppleva hög egenkontroll i arbetet. Diskussionen berörde kvinnliga gymnasielärares arbetssituation ur ett samhällsperspektiv, organisationsperspektiv och ett individperspektiv.</p>

<p>I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att rektorn har, när det gäller gymnasieskolan, ett särskilt ansvar för att elever ska få kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsområden ska samordnas, inkludera flera ämnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning. Om inga tydliga mål ställs upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen så finns det en risk att inte alla elever får ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, är hur väl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.</p><p>Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat rektorerna. Vi är i uppsatsen inspirerade av diskursanalys och hermeneutik. Rektorernas tolkningar har format olika diskurser som vi i undersökningen kommer att jämföra med varandra och med skolverkets rapport nr 180. Intervjuerna har transkriberats till text och analysen av texten har pendlat mellan del och helhet för att på så sätt få en större förståelse för hur rektorerna talar kring sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen.</p><p>De fyra rektorernas tolkningar har format två olika diskurser. Den ena kännetecknas av, i det närmaste obetydlig, utbud av sex och samlevnad. Inga måldokument finns nedskrivna och ingen styrning finns från rektorerna. Den andra diskursen kännetecknas av att rektorerna utför en viss styrning mot lärare eller elevhälsopersonal samt att de har en viss medvetenhet om sitt ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen. Det finns inga måldokument nedskrivna för undervisningen. Kunskapsområdet sex och samlevnad riktar sig mot både samlevnadsområdet och det biologiska området. Framför allt sker arbetet i projektform och med temadagar. De här två diskurserna har även jämförts med skolverkets rapport nr 180.</p>

I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att rektorn har, när det gäller gymnasieskolan, ett särskilt ansvar för att elever ska få kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsområden ska samordnas, inkludera flera ämnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning. Om inga tydliga mål ställs upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen så finns det en risk att inte alla elever får ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, är hur väl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela. Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat rektorerna. Vi är i uppsatsen inspirerade av diskursanalys och hermeneutik. Rektorernas tolkningar har format olika diskurser som vi i undersökningen kommer att jämföra med varandra och med skolverkets rapport nr 180. Intervjuerna har transkriberats till text och analysen av texten har pendlat mellan del och helhet för att på så sätt få en större förståelse för hur rektorerna talar kring sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen. De fyra rektorernas tolkningar har format två olika diskurser. Den ena kännetecknas av, i det närmaste obetydlig, utbud av sex och samlevnad. Inga måldokument finns nedskrivna och ingen styrning finns från rektorerna. Den andra diskursen kännetecknas av att rektorerna utför en viss styrning mot lärare eller elevhälsopersonal samt att de har en viss medvetenhet om sitt ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen. Det finns inga måldokument nedskrivna för undervisningen. Kunskapsområdet sex och samlevnad riktar sig mot både samlevnadsområdet och det biologiska området. Framför allt sker arbetet i projektform och med temadagar. De här två diskurserna har även jämförts med skolverkets rapport nr 180.

The purpose of my study was to examine how staff in different activities in a learning and culture management perceives the organization, content and opportunities for implementation of new knowledge in major education drive. In the background, I describe how the literature argues for the concept learning and knowledge. It also describes why staff training is carried out and how successful implementation process dan be performed. I have been interviewing a school teacher, two nursery teachers, a secondary teacher, three special educators and one who is head of three preschools and primary manager of the municipality and asked about their views and thoughts about the training effort. I have participated in lectures and was an observer at a reflection meeting to create me a picture of how these sessions are designed. The results of the survey showed that most of the participating teachers were in favor of the effort. The common reflection opportunities are considered very valuable, but it„s mainly in the higher stages difficult to have time for these. Unclear work description is one of the reasons for this. It has also emerged that teachers have no involvement and interest from school principals and school management. The result also shows that most believe that the greatest obstacle to a successful implementation is a personal preference, time constraints, unclear objectives and economic conditions.

Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram. Studien är kvantitativ och har genomförts i form av en enkätundersökning, där sju rektorer i en kommun i södra Sverige deltagit. För att analysera datan som samlats in via enkätundersökningen har en kvalitativ metod använts. Slutsatsen från studien är att de rektorer som deltagit i enkätundersökningen, till övervägande del gav uttryck för svar kopplade till det individuella synsättet. Ingen rektor svarade dock genomgående på ett sätt som gör det möjligt att knyta honom eller henne enbart till det ena eller andra synsättet. Därav kan slutsatsen dras att samtliga rektorer som deltagit i undersökningen, i varierande grad, gav uttryck för både ett individuellt och ett socialt synsätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och rektorer på ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lärande samt få deras insikt i vad flexibelt lärande bidrar till när det gäller elevers lärande. För att uppnå syftet med denna undersökning har följande frågeställnings ställts: Hur uppfattas flexibelt lärande av lärare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lärare som positivt samt negativt med flexibelt lärande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lärande av lärare och rektorer samt hur ser lärare och rektorer på det flexibla lärandets funktion när det gäller elevers lärande?Det använda källmaterialet består av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lärare som arbetar med flexibelt lärande på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning på ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar på att den generella uppfattningen om flexibelt lärande hos rektorerna och lärarna är positiv. Man kan se utifrån intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lärande ofta cirkulerar kring relationen mellan lärare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angår både lärare och elev. Möjliggörandet och förverkligandet kan man säga består till största del att tillgodose elevers önskemål och behov. Detta innebär att man inte begränsar sig på något sätt, eleverna erbjuds alla möjligheter till studier. Utifrån intervjuerna kan man dra slutsatsen att flexibelt lärande bidrar till elevers lärande på ett sådant sätt att kunskapen fördjupas och eleverna får en annan förståelse för den kunskap som dom skapar. Den problematik vi kan se när det gäller det flexibla lärandet utifrån intervjuerna är att det saknas en allmän rådande definition av begreppet flexibelt lärande och att den socialkonstruktivistiska teorin inte är tillräckligt förankrad. Detta är nödvändigt för att projektet Flexibelt lärande ska lyckas.