Enligt Skollagen ska skolledaren leda den pedagogiska verksamheten. Den här studien utreder hur fyra skolledare arbetar för att främja matematiskt begåvade elever. Studien utreder vidare om de fyra skolorna har en gemensam strategi för att identifiera matematiskt begåvade elever. Studien utreder dessutom om det finns en gemensam strategi på varje skola för att stimulera de eleverna med vidareutvecklande arbetsmetoder. Rektorerna får även ta ställning till en handlingsplan för särbegåvade elever som SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram i samarbete med sju av Sveriges kommuner. Det som framkommer i resultat och analys är att ingen av de intervjuade rektorerna har en klar bild av hur de identifierar matematiskt begåvade elever. Tre rektorer nämner intellektuella förmågor och en rektor pratar om höga betyg. Alla fyra rektorer förespråkar främjandet av matematiskt begåvade elever och har lämnat det största ansvaret till pedagogerna. Dock framkommer i studien att rektorerna är osäkra på att skolan klarar av att leva upp till främjandet av begåvade elever och önskar dessutom ett mer utvecklat arbete med de här eleverna i framtida skola. Ingen utav de fyra skolorna i studien har en gemensam strategi för hur de identifierar matematisk begåvning och inte heller en gemensam arbetsmetod för att stimulera dessa elever. Skolorna använder dock den enskilde läraren, specialpedagoger, tester, matematikgrupper samt nivågruppering, för att identifiera samt stimulera matematiskt begåvade elever. Studien visar att brister i det pedagogiska ledarskapet ofta rör sig om okunskap, tidspress samt om en ekonomisk aspekt, något som rektor själv ofta inte styr över. / According to the Education Act, school leaders should lead the educational activities. This study investigates how four school leaders working to promote mathematically gifted students. The study also investigates if those four schools are having a common strategy to identify mathematically gifted students and if there is a common strategy at each school to encourage the students toward further development using stimulating work methods. Principals also get to see an action for gifted students that SKL (Sveriges kommuner och landsting) has developed in cooperation with seven of Sweden's municipalities. What shows in the results and analysis is that none of the interviewed principals have a clear picture of how they identify mathematically gifted students. Three principals mentioned abilities and one principal talks about good grades. All four principals advocating the promotion of mathematically gifted students and has left the biggest responsibility for the teacher. It also shows in the study that the principals are unsure that the school is even able to live up to the promotion of gifted students and wishes for a more developed method of working with these students in the future. None of the four schools in the study have a common approach to how they identify mathematical talent and no united method for stimulating these students. However, schools do use the individual teacher, special education teachers, tests, math groups and level group, to identify and stimulate mathematically gifted students. The study also shows that shortcomings in educational leadership has often been due to many reasons, such as: lack of knowledge, time pressure and an economic aspect, something that the principals often don’t control by him or herself.

Studiens syfte är att få ta del av pedagogernas syn på hur de ser på sin förmåga att identifiera särbegåvade elever och matematiskt särbegåvade elever. Om de tycker att de har goda förutsättningar för att kunna identifiera dessa elever eller om de upplever något hinder i sin förmåga att identifiera dem. Jag har valt att använda mig utav en enkätstudie för att få svar på mina frågor. Webbenkäten är skickad till 3 små kommuner och jag valde enkäter istället för intervjuer för att jag ville få en större spridning och fler olika sorters pedagoger som svarade. Studien visar att många av pedagogerna vet vad begreppet särbegåvad innebär men att de själva känner att de har för lite kunskap inom ämnet. / The purpose of the study is to get the educators view on how they look upon their ability of identifying gifted pupils. If they feel that they have potential to be able to identify these pupils, or if they experience any hinders in their ability to identify them. I have chosen to use a survey to be able to get answers to my questions. The survey is sent to three small municipalities and I chose surveys instead of interviews because I wanted to have a wider distribution and several different kinds of educators answering. The study shows that many of the educators know the meaning of the concept of giftedness, but that they feel that they have lack knowledge on the subject.

Studien syftar till att undersöka vilka kännetecken pedagoger uppfattar att de särskilt begåvade eleverna uppvisar och hur de kommer till uttryck i matematikundervisningen. Detta görs med förhoppningen att fler pedagoger ska kunna uppmärksamma sina särskilt begåvade elever. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger samt två observationer av särskilt begåvade elever. Resultatet visar dels att pedagoger uppfattar vissa kännetecken som tecken på särskild begåvning trots att kännetecknen inte har koppling till särskild begåvning. Resultatet visar också att de särskilt begåvade eleverna utnyttjar sina mer välutvecklade förmågor på olika sätt beroende på om de har intresse för ämnet och känner sig motiverade. Studiens implikation på yrkesutövandet blir att det behövs mer kunskap hos pedagoger om hur kännetecknen kan komma till uttryck för att säkerställa att fler av de oidentifierade eleverna uppmärksammas. / The purpose of the study is to examine what traits educators perceive that the gifted students exhibit and how it shows in mathematics teaching. This is done with hope that more educators will be able to notice their gifted students. The study is based on semi structured interviews with five educators as well as two observations of gifted students. The result shows that some of the traits that educators perceive as signs of giftedness aren’t connected to giftedness. The result also shows that the gifted students utilize their above-average abilities in different ways based on interest for the subject and feelings of motivation. The study implicates that educators need more knowledge about how the traits can be expressed to make sure that more of the unidentified gifted students come to educators’ attention.

The purpose of this study was to examine elementary teachers&rsquo / and elementary mathematics teachers&rsquo / perceptions of mathematically gifted students in terms of teachers&rsquo / gender, year of experience and area of teaching. The data were collected from 176 elementary teachers and 90 elementary mathematics teachers from 60 state elementary schools in the center of Trabzon, in the fall semester of 2011-2012 academic year. In order to determine teachers&rsquo / perceptions of mathematical giftedness, the instrument called as Teachers&rsquo / Judgments of Gifted Mathematics Student Characteristic (TJGMSC) was used. The results were evaluated in terms of three dimensions of TJGMSC: school smart mathematics student, mathematics perspective for the real world and creative problem solver. Besides, in order to analyze the data, one-way MANOVA was conducted. The results of the study illustrated that there were no significant differences among teachers&rsquo / TJGMSC scores, in terms of their gender and year of experience. However, a significant difference was found between elementary teachers and elementary mathematics teachers in terms of their TJGMSC scores for only the dimension of school smart mathematics student. To illustrate, elementary teachers&rsquo / scores regarding this dimension were higher than those of elementary mathematics teachers.