Mitt självständiga projekt har varit att genom sångteknisk träning, ensemblesångsträning och arrangering skapa en luciakonsert för trestämmig damkör. Denna framfördes på Nytorgsgårdens äldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasångerna i såväl redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under hösten. Med detta projekt ville jag utveckla mig själv som sångerska och få möjlighet att sjunga inför en publik. Jag ville även skaffa mig kontakter till ställen där jag kan sjunga i framtiden. / <p>Bilaga: 1 DVD</p>

Luciafirandet är stundom en omtvistad tradition, föremål för debatter och kontroverser. Firandet har en krokig historia, men den är betydligt kortare än hur den ibland berättas. Många olika influenser har varit delaktiga i framväxten av den tradition då den vitklädda gestalten med ljus i hår började uppvakta om morgnarna i 1700-talets västra Sverige. Detta är en del av vad föreliggande uppsats undersöker, vilket inbegriper flera idag utdöda traditioner, ungdomars galna upptåg, andra helgon än Sankta Lucia själv och oknytt som sades härja under lussenatten. Ibland lyfts frågan om vad som är ett ”korrekt” firande. Föreliggande uppsats undersöker luciafirandet utifrån helighetsaspekten för att se om dess helighet har en påverkan på firandet, som det är och som det utvecklats. Definitionen av det heliga (eng. the sacred) utgår ifrån Ann Taves och Matthew Evans typologier av det heliga som någonting som antingen tillskrivs en speciell mening eller särskiljs då det har en speciell mening. Hur samverkar heligheten med traditionen? Detta har undersökts utifrån hur traditionen berättas om i svensk dagspress vid två skilda årtal. Texter från förra årets luciafirande, år 2019, har analyserats tillsammans med texter från 1927. År 1927 har valts ut eftersom det detta år arrangerades det officiella firande i Stockholm som anses vara det som gjorde luciafirandet populärt över hela Sverige. Uppsatsen fann att det finns en kärna av helighet i traditionen som är betydande för traditionens utveckling samt avveckling. Dessutom tycks traditionen dö ut när folk inte längre bryr sig och därigenom slutar helighålla traditionen.

Vi forskade om hur rektorer arbetar med genusperspektiv och mångfald vid Luciafirandet i skolan. Vi forskade även om hur media framställer debatten som framförs av Luciafirandet. Det här genomförde vi genom intervjuer och internet-tidningar för att sedan bearbeta materialet med argumentationsanalys. För att tolka vår analys använde vi oss av teoretiska ramverket: ”interkulturellt perspektiv”. I vårt arbete framkom det att rektorerna vi intervjuade arbetade med mångfald och genus men att Lucia fortfarande lottats ut bland enbart flickorna i skolorna.

No description available.

No description available.