<p>Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan i arbetslagen, samt deras vision om hur samverkan i arbetslag skulle kunna se ut. Metod: Vi använde kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att få en inblick i hur rektorer ser på de två frågorna som var av intresse för vår studie. Resultat: Studien visar att rektorerna uppfattar att de påverkar för samverkan i arbetslag. Motivet för samverkan är att få en helhetssyn på eleverna. Rektorerna säger att olika kompetenser i arbetslagen behövs men i synen på fritidspedagogernas roll skiljer rektorerna sig åt. Rektorerna menar att de underlättar för samverkan genom gemensam planering och de anser att handledning är viktigt för samverkan i arbetslag. Visionen om samverkan i arbetslag anser de skulle gynna barnen och utgå från barnens bästa samt att alla lärare skall ha ett gemensamt anställningsavtal</p>

Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan i arbetslagen, samt deras vision om hur samverkan i arbetslag skulle kunna se ut. Metod: Vi använde kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att få en inblick i hur rektorer ser på de två frågorna som var av intresse för vår studie. Resultat: Studien visar att rektorerna uppfattar att de påverkar för samverkan i arbetslag. Motivet för samverkan är att få en helhetssyn på eleverna. Rektorerna säger att olika kompetenser i arbetslagen behövs men i synen på fritidspedagogernas roll skiljer rektorerna sig åt. Rektorerna menar att de underlättar för samverkan genom gemensam planering och de anser att handledning är viktigt för samverkan i arbetslag. Visionen om samverkan i arbetslag anser de skulle gynna barnen och utgå från barnens bästa samt att alla lärare skall ha ett gemensamt anställningsavtal

Lärarlag är idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration är en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhämtandet. Trygghet och social samvaro är andra ledord som ska ge tyngd åt arbetssättet. I denna studie framgår det att lärarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare ämneskunskaper. Den visar också att lärarna trivs med arbetet i laget men att det finns arbetsmiljöfaktorer som talar emot lagarbetets funktionalitet, så som trångboddhet och en vikariesituation där lärarna ofta måste vikariera inom ämnen där de saknar kompetens. Studien visar också att lagarbete på en skola gärna bidrar till cellbildning, att skolan delas i flera separata och självstyrande grupper som ogärna samarbetar med varandra.

<p>Lärarlag är idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration är en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhämtandet. Trygghet och social samvaro är andra ledord som ska ge tyngd åt arbetssättet. I denna studie framgår det att lärarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare ämneskunskaper. Den visar också att lärarna trivs med arbetet i laget men att det finns arbetsmiljöfaktorer som talar emot lagarbetets funktionalitet, så som trångboddhet och en vikariesituation där lärarna ofta måste vikariera inom ämnen där de saknar kompetens. Studien visar också att lagarbete på en skola gärna bidrar till cellbildning, att skolan delas i flera separata och självstyrande grupper som ogärna samarbetar med varandra.</p>

ABSTRAKTAlvarsson, Helena (2007). Samarbetets för- och nackdelar i lärarkåren. (Benefits and disadvantages of teacher staff cooperation). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med detta arbete är att studera vilka för- och nackdelar samarbete i lärarlag i gymnasieskolan kan ha samt huruvida samarbete kan minska upplevelser av tidsbrist. Vidare är avsikten att arbetet ska ge förslag till förbättring inom området. Metodologiskt är detta en abduktiv, explorativ och beskrivande fallstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med genomförd enkätundersökning och intervjuer diskuteras samarbetets för- och nackdelar i lärarkåren.Arbetet påvisar att samarbete i lärarkåren har många fördelar, speciellt om lärarna själva får bestämma över vad de ska samarbeta kring. Det krävs planeringstid för att kunna genomföra förändringar i arbetssätt samt organisatoriska och fysiska förutsättningar. Om känslan av tidsbrist kan minskas genom samarbete, är högst individuellt och varierar beroende på person och samarbetets innehåll och villkor. Ofta krävs mer tid inledningsvis i ett gemensamt arbete, vilket efter hand kan utvecklas till att bli tidsbesparande. Nyckelord: Företagskultur, Gymnasieskola, Lärarlag, Samarbete, Samverkan, Tid, TidsbesparingHelena AlvarssonHandledare: Lena LangExaminator: Elsa Foisack / Benefits and disadvantages of teacher staff cooperation