Skolinspektionen utför vart tredje år regelbunden tillsyn på landets kommuner och skolor. Syftet med tillsynerna är att skolorna ska utvecklas och främja elevers lärande i en trygg miljö. Denna studie ”Styra eller störa” har granskat helhetsbedömningar från regelbundna tillsyner av kommuner och skolor i syfte att synliggöra eventuella maktrelationer samt vilka eventuella konsekvenser det kan få för lärare. Frågor som besvarades i studien var: 1) Hur åskådliggörs Skolinspektionens styrning i helhetsbedömningarna av skolorna/kommunerna? 2) Vad är centralt i Skolinspektionens helhetsbedömningar och vad brister på skolor och kommuner enligt Skolinspektionen? 3) I vilken mån förekommer i inspektionsrapporterna implicita och explicita krav på åtgärder som påverkar lärares handlingsutrymme? 4) Går det att urskilja vilka kommuner som ligger högt respektive lågt på Lärarförbundets lista i granskningsrapporterna från Skolinspektionen? Studien granskade 36 helhetsbedömningar från Skolinspektionen utifrån en kritisk diskursanalys och kom fram till att Skolinspektionens syfte att förbättra skolor även leder till mer dokumentation hos lärare, rektorer och huvudmän. Dokumentationen gäller främst att skolor och kommuner måste ha ett väl fungerande arbete med det systematiska kvalitetsarbetet.

Stor uppmärksamhet har under den senaste tiden riktats mot brister i skolan och mot Skolinspektionen som är den myndighet som utövar tillsyn över skolan. Vid det som kallas Regelbunden tillsyn granskas skolverksamheten bland annat genom att inspektörer från Skolinspektionen besöker skolorna. Målet är att bidra till elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen.Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer förstå förutsättningar för skolpersonals lärande i samband med Skolinspektionens tillsyn. Vi har använt oss av litteratur om utvärdering och vuxnas lärande. Studien består av intervjuer med fem lärare och tre rektorer på tre skolor i tre kommuner, som alla haft kontakt med Skolinspektionen när den 2010 utövade regelbunden tillsyn på respektive skola.Resultatet från intervjuerna visar att skolpersonalen var positiv till tillsynen. Inspektörerna uppfattades mestadels som kunniga och professionella. Trots detta har det lärande som ägt rum i samband med tillsynen varit mycket begränsat bland skolpersonalen, i synnerhet bland lärarna. Tillsynen gav inte upphov till några nya insikter eller synsätt. Den fungerade istället som en bekräftelse på det som skolpersonalen redan kände till.

Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

Denna studie har haft som syfte att undersöka Skolinspektionens regelbundna tillsyn, anmälningsärenden samt beslut om vitesförelägganden under åren 2014-2016. Undersökningsområdet har varit gymnasieskolans stödinsatser samt vilka lagändringar som sker under 2014 och vilka insatser från Skolverket inom området som sätts in och huruvida dessa påverkat utfallet av anmälningar och brister vid Skolinspektionens granskning de undersökta åren. Bakgrunden till studien var att det framkom, innan 2014, en bild ifrån såväl propositioner, Skolinspektionens granskningsrapporter och anmälningsärenden, att det fanns brister i gymnasieskolors arbete med stödinsatser. Denna studie syftar till att titta på om de ändringar som sker i skollagen ger en förändrad bild än tidigare år i Skolinspektionens regelbundna tillsyn samt anmälningsärenden efter 2014 till 2016. Studiens metod har varit en kvalitativ dokumentstudie där genom kvalitativ textanalys och induktiv ansats förklaringar sökts kring lagändringarnas påverkan vid gymnasieskolan de undersökta åren. Urvalet av empiriskt material har i studien varit strategiskt urval där dokument från Skolinspektionen, Skolverket samt staten (bland annat regeringsbeslut, rapporter etc.) har analyserats och valts ut. För att kunna analysera våra resultat har vi i denna studie använt oss av Gadlers (2011) analysmodell kopplat till realiserings- och formuleringsarenan och vi har även haft en hermeneutisk utgångspunkt.   I studiens resultat framgår det en ökning i andelen allvarliga brister i arbetet med stödinsatser under den undersökta perioden utifrån beslut om vitesförelägganden, samt anmälningsärenden, trots att stödmaterial och andra resurser från Skolverket, sattes in vid den undersökta perioden. Samtidig framgår det en minskning i brister gällande gymnasieskolors arbete med stödinsatser vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn från 2014 till 2016. Vidare är skyndsam utredning den mest vanligt förekommande bristen i såväl regelbunden tillsyn och beslut om vite under 2014-2016. Anledningen till denna bild kan ha göra med att det som sker inom formuleringsarenan har svårigheter att implementeras inom realiseringsarenan hos enskilda gymnasieskolor. Detta kan bero på flera faktorer såsom ekonomiska förutsättningar och politiska beslut. Likväl kan implementeringen av förändrade stödinsatser vid gymnasieskolan gjort det svårt för enskilda skolor på lokal nivå att tolka vad som avses med lagändringen beträffande exempelvis extra anpassningar.

Syftet med den här undersökningen har varit att utgå från Skolinspektionens tillsynsrapport över Malmö kommun från 2011 och bredda den bilden genom att intervjua de som direkt berörs av skolan, nämligen eleverna. Skolinspektionens rapport har visat att resultat och måluppfyllelse sjunker i vissa delar av kommunen samtidigt som skillnader mellan skolor och olika områden inom kommunen ökar. Jag har intervjuat fem elever för den här undersökningen som alla går i samma klass i ett område som beskrivs som socio-ekonomiskt svagt och där skolresultaten försämrats. Syftet har vidare varit att öka förståelsen kring hur ett mindre antal elever upplever att det är gå på en mångkulturell skola och hur de upplever bemötandet från lärare. Min undersökning har visat att lärarnas bemötande gentemot elever ibland bygger på förutbestämda förväntningar som grundar sig på elevers tidigare resultat. Skolinspektionens tillsynsrapport redogör för att elevinflytande är ett område som ska prioriteras. Undersökningen har dock visat att de tillfrågade eleverna inte upplever det som att de har ett nämnvärt inflytande i skolan och att de upplever undervisningen som förhållandevis enformig. Trots detta efterfrågar eleverna inte nödvändigtvis mer inflytande.

The aim of this master´s thesis is to analyse what factors have an impact on the quality of school libraries. The research questions are: How do some school principals, school librarians and school inspectors view quality in school libraries and what has an impact on quality?How do they view some existing quality criteria?How important do they think the integration of the school library into the curriculum is?The theoretical approach is derived from research about school libraries by David Loertscher and by Sharon Markless and David Streatfield. The empirical material has been collected through half structured qualitative interviews. The informants chosen are principals and school librarians from three Swedish primary schools (6-15 years). The schools are chosen because their libraries have been awarded the title school library of the year. Two school inspectors have also been interviewed. Some of the aspects of quality that both the research literature and the interviews show as important factors are cooperation and collaboration between school librarians and teachers, learning by ICT and students' information literacy. The investigation shows that earlier research is valid for this thesis also. The views of the informants are that school libraries can play a vital role in schools. The investigation confirms the importance of support from principals and of evaluation of your work, by the help of school inspections and existing quality criteria.

Studien har inriktats på att undersöka skolanmälningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av anmälningar och myndighetsutredningar. Det har då blivit möjligt att jämföra anmälarens bild av skolförhållandena i förhållande till huvudmannen och skolans. Dessa ställs slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering. I enskilda fall har brister och missförhållanden synliggjorts vad gäller kränkande behandling, särskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det även undersökts i vilken utsträckning som myndigheterna utgår från ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut. Det kan konstaterats att denna ambition efterlevs, även om detta förfarandet inte alltid är så konkret. Det har även fastställts att ansvaret för bristerna främst ligger på huvudmannanivå. Ett resonemang har även förts om vilken funktion som anmälningarna fyller och det har då fastställts att det huvudsakligen handlar om en kontrollfunktion. Detta då Skolinspektionen/BEO avser att undersöka förekomsten av bristerna som påtalats i anmälningarna, samt att kontrollera efterlevnaden av skollagen och förordningar bland skolorna. Studien har även visat att det finns ett tomrum i förhållande till dokumentation och vad som sker rent praktiskt i skolverksamheten.

Detta examensarbete belyser vilka diskurser som är verksamma i 29 av Skolinspektionens beslut gällande regelbunden kvalitetsgranskning. Det empiriska materialet har begränsats till grundskolor och besluten är baserade på granskningar från första halvåret 2019. Som metodologi och teoretiskt ramverk har Norman Faircloughs kritiska diskursanalys använts och kombinerats med Michel Foucaults teorier om makt. I anslutning till studiens syfte har forskningsfrågor ställts som behandlar vilka diskurser om rektorer, lärare och verksamheter som konstrueras av Skolinspektionen i nämnda beslut, vad makten som produceras i besluten innefattar och hur Skolinspektionens bidrag till skolutveckling kan förstås genom diskursanalys. Studiens forskningsfrågor diskuteras mot gällande styrdokument för grundskolan samt i ett utbildningspolitiskt perspektiv. Analysen visar att tre verksamma diskurser framkommer i empirin: diskursen om den goda utbildningen, diskursen om den strategiska arbetsledningen och diskursen om det lärande kollegiet. Dessa diskurser har urskilts under diskursordningen ”Skolinspektionen som skolutvecklare”. Diskursen om den goda utbildningen behandlar de faktorer som kan anses utgöra förutsättningar för god utbildning. Samsyn, samverkan och stimulans skrivs fram som faktorer som utgör god utbildning. Diskursen om den strategiska arbetsledningen betonar rektors uppdrag och ansvar för skolenheten. Rektor har ett stort ansvar för skolans förebyggande, operativa och framåtsyftande arbete parallellt med att Skolinspektionen poängterar rektors ansvar gällande det uppföljande arbetet och analys av verksamhetens arbetssätt och resultat. Diskursen om det lärande kollegiet behandlar de förutsättningar och effekter som efterföljs av ett kollegialt lärande. Diskursen omfattar även olika aktörsroller och de dominansförhållanden som föreligger mellan de olika aktörerna. Identifierade aktörer är rektor, förstelärare, lärare och elevhälsa. Den makt som produceras i besluten visar sig på två sätt: den dikterande makten och den producerande makten. Den dikterande makten visar på Skolinspektionens dominansförhållande och upprätthållande av en granskande tillsynsmyndighet där de identifierar och skriver fram utvecklingsområden till enskilda skolor. Den producerande makten visar på Skolinspektionens uppdrag att hjälpa skolan framåt i och med förslag hur skolan kan och bör arbeta med bakgrund i nationella styrdokument. Skolinspektionens bidrag till skolutveckling synliggörs genom användningen av modalitet i besluten där Skolinspektionen, istället för att endast konstatera brister i de granskade skolenheterna även ger förslag till hur rektorerna och skolorna kan arbeta för att avhjälpa och stärka skolan gällande identifierade utvecklingsområden. Analysen visar att Skolinspektionen har ett dubbelt uppdrag inom den regelbundna kvalitetsgranskningen som visar sig både genom att de ska kontrollera regelefterlevnad samt hjälpa skolor i deras fortsatta utvecklingsarbete.

Syftet med studien är att undersöka inkluderingsperspektivet i de fall där föräldrar har valt att anmäla skolan till Skolinspektionen. Föräldrar har fått berätta sin berättelse om vägen fram till en anmälan. Berättelserna har sedan sammanfattas i så kallade fallbeskrivningar. I denna studie kan man se exempel i så gott som alla fallbeskrivningar brister i de tre olika aspekterna rumslig, social och didaktisk inkludering man kan också se att de är svårt att särskilja aspekterna åt då aspekterna överlappar varandra. Det blir också tydligt att det råder en brist av inkludering enligt rådande styrdokument. I studiens fallbeskrivningar kan man konstatera att skolan håller en låg grad av inkludering och skolan verkar ha stora brister i relationen till hemmet samt att skolan inte uppfyller det krav som styrdokumenten ställer. Utvecklingsområden är för förskolan och skolan att definiera vad begreppet inkludering innebär utifrån aspekterna rumslig, social och didaktisk. Skapa ömsesidiga förtroendefulla relationer mellan hem och förskola/skola är ett annat utvecklingsområde. Huvudman behöver även skapa förutsättningar för den pedagogiska ledaren det vill säga rektorn så att hen kan utveckla det främjande och förebyggande arbetet på förskolor och skolor där föräldrar och elever är en viktig komponent.

Denna uppsats behandlar ärenden som rör kränkande behandling. I arbetet har Skolinspektionens arkiv använts och från arkivet har de beslut gällande kränkande behandling som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) fattat under 2015 hämtats. Urvalsgruppen i arbetet är Stockholmsregionens grundskolor. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kränkande behandling beskrivs och hanteras beroende på om det är en anmälan, yttrande eller beslut som skrivits. Arbetets teori och metod tar i mångt och mycket avstamp i Faircloughs tredimensionella modell och analysen utgår med detta från dimensionen som kallas text. Studien fann att anmälare överlag konstruerar texter där ansvaret för konflikter läggs på personalen och eleven i detta framställs som offer. Yttrandena i sin tur förskjuter skulden till yttre omständigheter och skulden för en händelse faller sällan på personalen och besluten är utformade så objektivt som möjligt med skollagen som utgångspunkt. I uppsatsens diskussion framkommer de problem som uppkommer med ett regelverk och diskurs där inte alla besitter samma kunskap eller makt. I vardagligt tal anses “kränkt” vara något subjektivt medan det i skollagens mening är något som objektivt måste bevisas. I en diskussion gällande diskursiv- och social praktik problematiseras diskurserna juridik och pedagogik utifrån hur samhället och skolan fungerar i praktiken.