Den aktuella studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. Källmaterialet bygger på nationell såväl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som är förenade med inspektion. Med utgångspunkt i forskningssituationen har även föräldrars, lärares samt skolledares åsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts. Slutligen har ett resonemang förts kring Skolinspektionens utvecklingspotential, detta särskilt i avseende till självvärdering. Vad som framgår är att tvetydiga förhållanden tycks prägla dagens forskning, vilket synliggörs via dess möjligheter till att stimulera skolutveckling. Via forskningen har det däremot framgått att inspektionen kan vara förenad med bieffekter. Dessa härleds till avsiktligt strategiskt planerade beteenden, oavsiktliga strategiska beteenden samt övriga former av bieffekter som uppkommit bland skolorna. Grunden till bieffekterna har i många fall sin förklaring i inspektionsmyndigheternas kontrollfunktion med sitt ansvarsutkrävande. Denna tendens har ökat i samband med inspektionsmyndigheters ökande befogenheter. Däremot tycks det finnas potential i självvärdering om den förenas med ett öppet ramverk där skolorna ges möjlighet att uttrycka sina utvecklingsbehov. Detta skulle innebära en viss reform för Skolinspektionen, via en betoning på råd och stöd. I studien presenteras därför en modell för hur mer fruktbara förhållanden kan uppstå via inspektionen.

This paper seeks to examine how state induced regulatory enforcement of welfare state services can promote equivalence. More precisely, the paper analyses the strategies used by the Swedish School Inspectorate and its implications for promoting an equivalent compulsory school system. The concept of equivalence has several meanings. Therefore an analytical model of equivalence is developed to examine the strategies used by the agency.

No description available.

No description available.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjälp av olika språkliga mönster i rapporter från skolinspektionen i en kommun. Undersökningen är upplagd som en fallstudiedesign, där den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Empirin består av 33 skolrapporter från utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingående redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes två kvalitativa textanalyser: en tematisk innehållsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingående beskrivningen av skolan.   Innehållsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: måluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö. Vidare visade den narrativa analysen att eleven gestaltades, antingen implicit eller explicit, i första hand som offer men även som hjälte, syndabock eller förövare. Inspektörernas beskrivning av elevens roll i relation till fenomenet skolproblem ger upphov till olika tolkningsmöjligheter, vilket i sin tur möjligen kan försvåra skolutvecklingsarbetet.

Studien har inriktats på att undersöka skolanmälningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av anmälningar och myndighetsutredningar. Det har då blivit möjligt att jämföra anmälarens bild av skolförhållandena i förhållande till huvudmannen och skolans. Dessa ställs slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering. I enskilda fall har brister och missförhållanden synliggjorts vad gäller kränkande behandling, särskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det även undersökts i vilken utsträckning som myndigheterna utgår från ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut. Det kan konstaterats att denna ambition efterlevs, även om detta förfarandet inte alltid är så konkret. Det har även fastställts att ansvaret för bristerna främst ligger på huvudmannanivå. Ett resonemang har även förts om vilken funktion som anmälningarna fyller och det har då fastställts att det huvudsakligen handlar om en kontrollfunktion. Detta då Skolinspektionen/BEO avser att undersöka förekomsten av bristerna som påtalats i anmälningarna, samt att kontrollera efterlevnaden av skollagen och förordningar bland skolorna. Studien har även visat att det finns ett tomrum i förhållande till dokumentation och vad som sker rent praktiskt i skolverksamheten.