Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv. Jacobs och Sennett definierar begreppet mångfald i stadslivet med ett antal konkreta villkor som skall uppfyllas av ett område. Dessa villkor har legat till grund för denna studie. Sickla Kaj i Hammarby Sjöstad i Stockholm får utgöra exempel på samtida stadsbyggnation. Genom observationer och intervjuer har jag studerat om det finns förutsättningar för mångfald i stadslivet i Sickla Kaj. Resultaten från observationerna och intervjuerna redovisas under sex olika teman. Sickla Kaj uppfyller flera av Jacobs och Sennetts villkor men dock inte alla. Vattnet i området i form av sickla kanal och vattenpartier i parken är mycket uppskattade kvalitéer i området.

Den här uppsatsen undersöker hur man kan skapa mer liv i en stadskärna som blir tom vid olika tillfällen. Hur ska man strukturera innehållet i gatorna för att stadslivet inte ska dö ut helt under en dag?

<p>Den här uppsatsen undersöker hur man kan skapa mer liv i en stadskärna som blir tom vid olika tillfällen. Hur ska man strukturera innehållet i gatorna för att stadslivet inte ska dö ut helt under en dag?</p>

Projektet undersöker byggnaden på kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgågnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in på byggnadens sturkturella principer och rättar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förändring och tillåter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att växa fram.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmål för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med längre öppettider och en större mängd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg är aktuell. Uppsatsens syfte är att söka svar på hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet på Brunkebergstorg och därmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. Tillvägagångssättet utmärks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan användas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum. För att tydligare förstå Brunkebergstorgs koppling till övriga city studeras platsens historia, folkflöden och rumslighet. Strategier från litteraturstudierna vävs avslutningsvis ihop tillsammans med vision citys utvecklingsmål och resultatet från platsanalysen i ett avslutande planförslag till Brunkebergstorg. Planförslaget bygger på litteraturstudierna, anpassas via vision city till Stockholms utvecklingsmål och rättar sig efter vad som är lämpligt på Brunkebergstorg enligt platsanalysen. Metoden minskar önsketänkande inom planeringen och kan hindra en överdriven planering där platsen programmeras till hundra procent. Nackdelen är att det mänskliga perspektivet till viss del faller bort med detta arbetssätt samt den värdefulla platsanalys de personer som dagligen spenderar tid på platsen hade kunnat bidra med.

Handelsmarknader har haft en betydande faktor för stadens uppkomst. Shopping är en av de främsta anledningarna till varför människor vistas i stadskärnan. Stadskärnan handlar däremot om mycket mer, den är en naturlig mötesplats. Städer kommer alltid att omvandlas och förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med bilens intåg, präglades det tidigare stadsplaneringsidealet efter detta fordon. Staden glesades ut och fick storskaliga miljöer vilket skapade känslor av alienering hos människan. Inom den nutida planeringen blickar kommuner tillbaka till tiden innan bilen och försöker återskapa en tät och livfull stad.  Förutom den bilvänliga externhandeln står Sveriges kommuner inför nya utmaningar: e-handeln. I ett samhälle som blir alltmer digitaliserat, där människor handlar hemifrån, kan det vara svårt att bibehålla liv och rörelse i staden. Det här leder till studiens syfte som är att undersöka vad som gör en stad livfull, hur e-handeln påverkar och bidrar till de fysiska butikerna i stadskärnan samt det offentliga livet. Studien syftar även till att klargöra hur svenska kommuner, med särskilt fokus på två av dessa, hanterar denna handelsutveckling och vad de gör samt kan göra för att främja en attraktiv och livfull stad. En stad är ingen stad utan människor och således har den teoretiska ramen tagits fram utifrån Jan Gehl, Jane Jacobs och Boverket som lägger stor vikt vid den mänskliga upplevelsen på offentliga platser och att stadsplaneringen ska utgå ifrån en mänsklig skala.  Metoden för att samla och granska information har varit kvalitativ textanalys. En fallstudie har också gjorts för Karlskrona och Kalmar som kompletterats med två telefonintervjuer från vardera staden. Därefter har delanalyser gjorts för kommunerna och sedan en gemensam analys där de ställs mot varandra. Med den teoretiska utgångspunkten, perspektiven från kunskapsöversikten och materialet från fallstudien har uppsatsens frågeställning om hur e-handeln påverkar stadskärnans funktioner, hur de två kommunerna ställer sig till relationen mellan handeln och stadslivet samt hur stadsplaneringen kan främja en livfull stadskärna besvarats.

Syftet med studien är att med hjälp av observationer och intervjuer undersöka hur Södra Förstadsgatan i Malmö påverkas av en omläggning från trafikerad väg till gågata. Undersökningen svarar på vad en gågata skulle innebära för brukarna längs gatan. Det visar sig att trafikmiljön är dålig både för gång- och cykeltrafikanter, men även för näringsidkarna. Dock är näringsidkarna oroliga för hur försäljningen ska gå om bilar inte kan köra längs gatan. Utifrån Gehls kvalitetskriterier observeras gatan och det framkommer att kvaliteterna brister på flera punkter. Genom en intervju med Klas Nydahl visar han en skepsis gentemot att upprätta en gågata då han anser att den blir för lång och det blir ohållbart för småbutikerna längs gatan att hålla sig kvar. Med teorierna visar studien på att en gågata skulle förbättra trafikmiljön men också rent utav kunna gynna näringsidkarna med en ökad försäljning. / The purpose of this study is to explore how Södra Förstadsgatan in Malmö will be affected by a shift from being a trafficked road to a pedestrian walkway. The study presents the findings of what a pedestrian walkway would mean for users along the street. It turns out that the traffic environment is bad for not only pedestrians and cyclists, but also for businesses. However, traders are worried about how sales would be affected should cars be unable to drive down the street. Based on Gehl's quality criteria, the street is observed and it appears that the qualities of the street lack on several points. In an interview with Klas Nydahl, he shows scepticism towards the establishment of a pedestrian walkway as he believes that the street will be too long thus becoming unviable for small shops along the street to maintain itself. Theories presented points to that a pedestrian walkway would not only improve the traffic environment but also benefit the traders with increased sales.

<p>2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ”busstorg” beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen. Arbetet syftade till att klargöra hur stadslivet ser ut på Hallonbergsplan idag och hur platsen används av dess besökare. Vidare syftade arbetet till att klargöra om det finns behov av kompletteringar i den fysiska miljön för att förbättra förutsättningarna för stadslivet och i så fall vilka. Vid analysen av Hallonbergsplan användes en metod framtagen av arkitekten Jan Gehl. Gehls metod baseras på platsens aktiviteter, hur den används samt vilka kontaktmöjligheter som finns. Metoden analyserar platsen med avseende på sex delar; aktiviteter, rumsform, möjligheter och hinder för kontakt, skydd, komfort samt njutning. Analysen av Hallonbergsplan gav ett detaljerat resultat som visade såväl positiva som negativa egenskaper i den fysiska miljön på platsen inom alla analysens olika delar. Hallonbergsplan har således fysiska egenskaper, såväl rumsliga som visuella, som både hindrar och främjar utveckling av det stadsliv som är målet med den fördjupade översiktsplanen. Hallonbergsplan domineras av nödvändiga aktiviteter, men även frivilliga och sociala aktiviteter förekommer med en koncentration till ytan runt fontänen och centrumhusets ingång. Vid en framtida utveckling av Hallonbergsplan bör platsen få en bättre trafikbalans, utveckla befintliga kvaliteter, förbättra miljön för fotgängare och cyklister, förbättra förutsättningar för varaktiga aktiviteter samt hitta en bättre balans mellan centrumanläggningen och Hallonbergsplan. Vidare bör Hallonbergsplan bli en levande, trygg och varierad plats under dygnets all timmar och ges en inbjudande och öppen rumsform.</p>

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ”busstorg” beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen. Arbetet syftade till att klargöra hur stadslivet ser ut på Hallonbergsplan idag och hur platsen används av dess besökare. Vidare syftade arbetet till att klargöra om det finns behov av kompletteringar i den fysiska miljön för att förbättra förutsättningarna för stadslivet och i så fall vilka. Vid analysen av Hallonbergsplan användes en metod framtagen av arkitekten Jan Gehl. Gehls metod baseras på platsens aktiviteter, hur den används samt vilka kontaktmöjligheter som finns. Metoden analyserar platsen med avseende på sex delar; aktiviteter, rumsform, möjligheter och hinder för kontakt, skydd, komfort samt njutning. Analysen av Hallonbergsplan gav ett detaljerat resultat som visade såväl positiva som negativa egenskaper i den fysiska miljön på platsen inom alla analysens olika delar. Hallonbergsplan har således fysiska egenskaper, såväl rumsliga som visuella, som både hindrar och främjar utveckling av det stadsliv som är målet med den fördjupade översiktsplanen. Hallonbergsplan domineras av nödvändiga aktiviteter, men även frivilliga och sociala aktiviteter förekommer med en koncentration till ytan runt fontänen och centrumhusets ingång. Vid en framtida utveckling av Hallonbergsplan bör platsen få en bättre trafikbalans, utveckla befintliga kvaliteter, förbättra miljön för fotgängare och cyklister, förbättra förutsättningar för varaktiga aktiviteter samt hitta en bättre balans mellan centrumanläggningen och Hallonbergsplan. Vidare bör Hallonbergsplan bli en levande, trygg och varierad plats under dygnets all timmar och ges en inbjudande och öppen rumsform.