The aim of this study was to examine what knowledge social workers express about home visits in child welfare investigations and how they know what to do. Sixteen social workers who work with social investigations concerning children were asked to discuss the topic home visit in three focus group interviews in three different municipalities in southern Sweden. The social workers in our focus group interviews mainly discussed the purpose of the home visit, what social workers do during home visits and furthermore their opinions about guidelines and policy documents regarding the home visit.  To get an understanding of what type of knowledge is the basis for social workers use of the home visit, we used Polanyi's concept of 'tacit knowing' as well as the Aristotelian theory of knowledge containing three forms of knowledge, that is, episteme, techne and fronesis. We found that the displaying of ‘tacit knowing’ was a consistent feature in all groups, as they had difficulty expressing their knowledge use. This may be considered as an effect of their knowledge being deeply incorporated into them as social workers. Our observations also indicate that the social workers mostly use the form of knowledge fronesis which is aimed at the common sense and the practical wisdom. Evidence for this was found in how respondents frequently described how they observe the interpersonal interaction, and that they sense the home's atmosphere to get a picture of the child's situation.

Avhandlingens övergripande syfte var att fördjupa kunskapen om hur socialtjänsten synliggör barns fysiska och psykiska hälsa samt barns egna upplevelser i barnavårdsutredningar. Resultaten diskuteras utifrån rättsliga förutsättningar samt teorier om barn som subjekt och sociala aktörer. De fyra delstudierna visar att det finns begränsningar i hur hälsan samt barns upplevelser beskrivs om man vill förstå deras behov av stöd. En anledning till detta kan vara att den rättsliga regleringen inte per automatik ger barn status som subjekt och aktörer. Resultaten tyder på att barnperspektivet i både den rättsliga regleringen och genomförandet av barnavårdsutredningar har stärkts jämfört med vad som visats i tidigare forskning men det behövs en utvecklad analys och argumentation kring barns upplevelser och barns hälsa. En sådan förståelse ger förutsättningar för att barn blir synliggjorda utifrån sina unika förutsättningar vilket säkerställer att socialtjänsten tar hänsyn till deras unika behov. / The overall aim of this thesis is to explore how the physical- and psychological health of children – as well as children’s own experiences – are represented in child welfare investigations. The results are discussed with reference to both legal regulations and theories, which identify children as subjects and social actors in their own right. The four studies show that there are limitations in how children’s health generally, along with their experiences more specifically, are described. The consequence is a diminishing of the chances to understand the child’s need for support. One reason for this might be that legal regulations for social welfare investigations do not automatically ascribe to children the status of subjects and social actors. Compared with previous research, results gathered in this thesis indicate that the child’s perspective has been strengthened in both law and in social welfare investigations. All the same, there is still a need for more developed analyses of children’s health as well as children’s experiences. Such an understanding requires that children be seen from their unique positions, ensuring moreover that social services take into account the specific needs of individual children.

Denna studie undersöker socialsekreterares upplevelser då språkbarriärer uppstår i kommunikationen mellan dem själva och vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska och är föremål för en barnavårdsutredning. Studien baseras på en tematisk analys av tio kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som aktivt jobbar eller har jobbat med utredningsarbete. Analysen har gjorts utifrån tre teoretiska begrepp: objektet, ömsesidig förståelse och lingvistiskt kapital, som tillsammans skapar en djupare förståelse kring interaktioner och kommunikation. Resultaten påvisar olika utmaningar för socialsekreterare och vilka strategier de använder då de möter vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska. De utmaningar som socialsekreterarna upplever består bland annat av svårigheter i relationsskapandet, att det myndighetsspråk de använder i arbetet försvårar kommunikationen, samt det faktum att utredningsprocessen ofta är tolkad. Det påvisas också att socialsekreterarna har flera strategier som de använder sig av i sin kommunikation för att uppnå ömsesidig förståelse mellan de själva och vårdnadshavarna. De mest centrala strategierna är hur de anpassar språket, och hur de på ett medvetet sätt förhåller sig till vårdnadshavarens kulturella bakgrund. Resultatet belyser därutöver det förhållningssätt som socialsekreterare har för att jämna ut maktrelationen genom språket. Det konstateras även att utredningar som präglas av språkbarriärer upplevs som mer tidskrävande och att vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska inte har möjlighet att utredas på samma sätt som svensktalande vårdnadshavare. Trots att socialsekreterarna förefaller vara medvetna om dessa faktorer kan de inte alltid säkerställa att utredningen genomförs rättssäkert. Studien uppvisar att det både saknas forskning och kunskap inom området.

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur barns behov och vårdnadshavares samtycke påverkar barnavårdsutredningars arbete och beslut. Studiens tidigare forskning behandlar bedömningar och beslut, samtycke och samarbete med föräldrar, barnets bästa och behov, barnets och föräldrars rättigheter samt socialsekreterares förutsättningar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två svenska kommuner, baserat på ett bekvämlighetsurval utifrån ett målstyrt urval. Resultaten visar att socialsekreterarna anser att deras bedömningar av barns behov inte påverkas av vårdnadshavares samtycke. Dock anses beslut om insatser påverkas av vårdnadshavares samtycke, så länge det inte finns skäl för tvångsåtgärder. Socialsekreterarna identifierar bemötande, motivationsarbete, kunskap om arbetets möjligheter och arbetslivserfarenhet som viktiga framgångsfaktorer. Socialsekreterarna upplever organisatoriska begränsningar, resursbrist, en negativ syn av socialtjänsten hos vårdnadshavare samt att rådande lagar är bristfälliga och motstridiga som viktiga motgångsfaktorer. Med grund i studiens resultat dras slutsatsen att vårdnadshavares samtycke kan väga tyngre än barns behov i barnavårdutredningars beslut och att barnets bästa därmed inte alltid har högsta prioritet. Det dras även slutsatsen att det finns mycket som kan begränsa socialsekreterare i deras arbete, men att det också finns många möjligheter inom dessa begränsningar som socialsekreterare kan arbeta utifrån. / This study aims to investigate social workers' experiences of how children's needs and parental consent influence assessments and decisions in child welfare investigations. The study's previous research addresses assessments and decisions, consent and cooperation with parents, the best interests and needs of the child, the rights of children and parents, and the conditions for social workers. Semi-structured interviews were conducted with six social workers from two Swedish municipalities, using a convenience sample based on purposive sampling. The results show that social workers believe their assessments of children's needs are not influenced by parental consent. However, decisions regarding interventions are considered influenced by parental consent, provided there are no grounds for compulsory measures. Social workers identify treatment of clients, motivational work, knowledge of work opportunities, and work experience as key success factors. They see organizational limitations, resource shortages, negative perceptions of social services by guardians, and inadequate and conflicting laws as key obstacles. Based on the study's results, it is concluded that parental consent can outweigh children's needs in child welfare investigation decisions, and thus the best interest of the child is not always top priority. It is also concluded that while there are many limitations in their work, there are also numerous opportunities within these constraints that social workers can utilize.

The aim of this thesis is to acquire a deeper knowledge of Swedish social services’ written child welfare investigations. These investigations are conducted and documented by social workers at social welfare offices, and the investigations sometimes have a major impact on the lives of individuals. The research material consists of 50 written child welfare investigations, social workers’ answers to interviews and questionnaires and also steering documents regulating the child welfare practice of the social services, but the study focuses on the written investigations. Drawing on genre analysis theory and critical discourse analysis, patterns of linguistic features in the investigations are highlighted and considered as genre-specific features. Overall the investigations as written documents are considered both as discursive tools in a professional setting and as social authorities’ texts with great power in an asymmetrical power relation between authorities and individuals. This inherent duality implies different communicative purposes which are difficult to merge in the same document. The study includes a variety of empirical data and analytical tools deriving from genre analysis, critical discourse analysis, corpus linguistics and linguistic stylistics. In the study both quantitative and qualitative approaches are combined, creating methodological triangulation. The results show that all the investigations are alike in terms of communicative purposes, indicating that the concept of genre is rigid concerning the text sample. In other respects all the investigations are characterized by variation, in both linguistic and more content-oriented aspects. In some sections of the texts the language is formal and in others it is casual. This can be understood as a consequence of different purposes coexisting in the same text. The results also show that different text participants are constructed differently concerning responsibility for affecting other participants. The authorities’ impact through processes is often hidden in passive clauses. Another result indicates that pseudo-nominalization is a functional linguistic tool in the discourse, which might be a reason to reevaluate plain language recommendations regarding this grammatical construct. / Texter med tyngd