I Sverige ska alla med missbruksproblematik få vård för sitt missbruk och när frivilliga åtgärder inte är ett alternativ kan det bli aktuellt med tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) (LVM). Denna kandidatuppsats handlar om socialsekreterares uppfattning och erfarenheter av LVM-utredningar, klienterna som blir aktuella för en utredning, LVM-lagen samt om missbruk som ett fenomen. Intervjuer har genomförts med socialsekreterare under två månaders tid i olika kommuner i Stockholms län. Sammantaget har fem intervjuer genomförts vardera pågående under cirka en timmes tid. Slutsatsen av vår studie indikerar hur aktörerna inom en LVM-utredning sammanfaller till följd av en mängd olika faktorer. För det första uppmärksammas klienten av Socialtjänsten efterföljande en oro för ett bestående missbruk. För det andra bedöms klienten av socialsekreteraren som antingen aktuell för frivilliga vårdinsatser eller tvångsvård enligt LVM. Denna bedömning görs via en granskning av klientens livssituation, den tidigare kunskapen om klienten, strukturella förutsättningar samt socialsekreterarens personliga uppfattning om klientens troliga missbruksutveckling. / In Sweden, everyone with substance abuse problems must receive treatment for their addiction, and when voluntary measures are not an option, compulsory treatment may be required according to the Act on Treatment of Drug Abusers in Certain Cases (1988:870) (LVM). This thesis is about social workers' perceptions and experiences of LVM-investigations, the clients who become relevant for an investigation, the LVM-law and about abuse as a phenomenon. Interviews have been conducted with social workers over a two-month period in various municipalities in Stockholm County. Altogether, five interviews have been conducted. The conclusion of our study indicates how the actors within an LVM-investigation coincide because of a variety of factors. Firstly, the client is subsequently alerted by the National Board of Health and Welfare of a concern for permanent abuse. Secondly, the client is assessed by the social worker as either eligible for voluntary care interventions or compulsory care according to LVM. This assessment is made via an examination of the client's life situation, previous knowledge of the client, structural conditions and the social worker's personal prediction of the client's likely development of addiction.

Klientvåld är en typ av våld som riktas mot yrkesverksamma och kan ta sig uttryck på flerasätt, hot och fysiskt våld är några exempel. Våldet kan riktas mot många yrkesgrupper, dengemensamma nämnaren är att det förekommer inom människobehandlande organisationer.Syftet med studien är att undersöka och analysera hur intervjupersonerna upplever åtgärdermot klientvåld samt att jämföra om det finns några skillnader i upplevelser av våldsutsatthetmellan de kvinnliga och manliga socialsekreterare som deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorin om gräsrotsbyråkrati och teorin omgenuskontraktet. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fyrasocialsekreterare. Socialsekreterarna jobbar i olika städer i Sverige och på olika avdelningar.Intervjuerna med socialsekreterarna har transkriberats och analyserats med en tematiskanalysmetod. Resultatet visar på att psykiskt våld upplevdes som vanligt av socialsekreterarna men attfysiskt våld var väldigt ovanligt, vilket går i linje med tidigare forskning. Det finns fleraförebyggande åtgärder när det gäller fysiskt våld och nästan inga när det gäller psykiskt våld.I analysen framkommer att både socialsekreterarna och deras chefer har inställningen attpsykiskt våld och hot är en del av jobbet och att det kan saknas ett arbetsmiljöperspektiv. Enåtgärd som föreslås är att socialsekreterare får utbildning i samtalsteknik och de-eskalering föratt förebygga situationer där hot eller våld förekommer. En sådan åtgärd får också stöd itidigare forskning som visat på att unga och oerfarna socialsekreterare löper större risk attutsättas för våld. Resultatet visar att det finns några skillnader i upplevelser av våld mellan demanliga och kvinnliga deltagarna. De manliga deltagarna beskriver mer våldsamma hot,medan de kvinnliga deltagarna beskriver hot om att klienten ska gå till chef och anmäla tillIVO.

Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll. Samtliga intervjupersoner beskriver också sina arbetsplatser som överbelastade och de kan alla bevittna att den absoluta merparten av de socialsekreterare de känner till arbetar under hög press och under ohållbara omständigheter. Alla intervjupersoner efterlyste mer praktisk kunskap från universiteten, då de tror att detta skulle ha hjälpt dem i deras nuvarande yrkesroll och även som ett preventivt medel för att minska ökad stress och utbränning på arbetsplatserna. Intervjupersonerna tillägger att de har ett underbart arbete och att om det inte varit för det skulle de inte stå ut.

På grund av den förvärrade krigssituationen i Syrien under 2015 har invandringen till Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet ökat avsevärt (UNHCR, 2015). En stor grupp av dem som sökt sig till Sverige i hopp om ett nytt liv är ensamkommande barn. Barnen och arbetet kring dem föranleder en ökad arbetsbelastning på de svenska kommunerna till vilka barnen kommer och enligt lag har rätt att tas om hand.   Arbetet med ensamkommande barn är komplext. Den största delen av de ensamkommande barnen är pojkar i övre tonåren som tagit sig till Sverige på ett ofta svårt och krävande sätt. Många gånger med svåra mentala trauman som följd vilka utvecklar överlevnadsstrategier som försvårar livsanpassningen till det svenska samhället. Barnens psykiska hälsostatus påverkar även om de anammar den hjälp och den vård de erbjuds vid ankomst till den nya hemkommunen. Komplexiteten i samarbetet mellan flertalet myndigheter och kommunen försvårar även arbetet för kommunens socialtjänstemän.   Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur Nacka Kommun arbetar med ensamkommande barn samt att lyfta fram vilka svårigheter som socialsekreterare har i sitt arbete med ensamkommande barn. Studiens resultat baseras på intervjuer med tre socialsekreterare anställda vid avdelningen för Integration och flyktingmottagande på Nacka kommun. Respondenternas svar har därefter analyserats/jämförts med tidigare forskning på området.   Studiens resultat beskriver att det är till en fördel om socialsekreterarna har erfarenhet av att arbeta inom Socialtjänsten med barn och ungdomar. Då det bidrar till en förståelse för hur man ska arbeta för att nå de ungas behov i from av stöd och omsorg, men även sociala relationer. Svårigheter som socialsekreterarna dagligen arbetar med, är de ensamkommande barnens psykiska ohälsa, då de fortfarande lever men en överlevnadsstrategi, något som ibland kan resultera i en destruktivitet. Stora delar av de vårdinsatser som ges för att behandla barnets psykiska ohälsa accepteras inte av det individuella barnet. Det har resulterat i att socialsekreterarna får arbeta med andra metoder än planerat för att barnet ska få en så positiv personlig utveckling som möjligt för att utveckla ett gott liv i Sverige.

Detta är en kvalitativ studie om samverkan mellan socialtjänsten och skola, specifikt gällande anmälningsskyldigheten. Genom utvalda lagar, tidigare forskning och samverkansteori har kunskap och möjlighet att jämföra studiens resultat med litteratur uppstått. Studien innefattar intervjuer med både socialsekreterare och pedagoger för att få en bred bild, och resultaten visar på att det finns mycket att förbättra och de önskar ett närmare samarbete från båda sidor. Det har visat sig att information i flera fall inte nått ända fram till pedagogerna, trots en samverkansgrupp som jobbar med att informera. Pedagogerna ser svårigheter med att veta när de ska anmäla och vill gärna veta mer om barnets situation, detta trots att det är socialsekreterarnas jobb att utreda sådant.

Media, trade unions and politicians have during the last years described social workers untenable work situation, and research shows that social workers are using strategies as sickness presence to deal with the imbalance between demands and resources. There is an interest in deepening knowledge of the phenomenon of sickness presence among social workers and to analyze the underlying causes that lead to the fact that social workers attend work while they are sick. The purpose of my study is to broaden knowledge for sickness presenteeism among social workers. I wanted to contribute to a better understanding of sickness presenteeism as phenomenon by analyzing social workers experience and wanted my study to focus on detailed descriptions of situations, events and feelings. Therefore I used a qualitative approach and based my study on individual interviews with 11 social workers. The social workers who chose to participate in the interviews are all women. I found several common strategies in the social workers descriptions, which were organized into three themes: loyalty, economy and resignation. The analysis was based on two different kinds of perspectives: one focusing on power and the other focusing on gender. The result shows that sickness presenteeism among social workers can be understood as a result of their attempt to live up to the prevailing male norms in society through paid work and to support the family, while they at the same time is expected to live up to the traditional image of ”a good girl" who prioritize the needs of others before her own health. The needs of others can appear in the form of, for example; clients, colleagues, family finances or the organization.

The purpose of this study was to understand the social workers experience of the work situation and how it affects them, in the light of the refugee stream. Eight social workers in the social child protection services participated in the study, which was designed as a qualitative study. The data was collected using semi-structured interviews to understand social workers perception of their working situation and how they were affected by it in the light of the refugee stream. The study revealed that there have been several changes in the work situation due to the refugee stream in 2015, where the changes also are the factors that social workers feel that they were affected by. The results show that social workers' ideal picture of the work situation differs from the work situation they experience right now. The working climate changed for the worse when the errand amount increased, which affected the client work and led to feelings of inadequacy. The social workers used different protection strategies to deal with the deteriorating working situation, but also had the help of various personal factors. The study results also shows that the increased demands led to reduced feelings of control and that the social workers felt supported in varying degrees and forms. Increased overtime, stress and worsening well-being, led to the impact on privacy and increased sick-leaves. The deteriorating working situation led to lower quality of work, more temporary solutions and reduced legal certainty. Lack of time meant that new employees received an inferior introduction, which affected staff turnover.

<p>Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att enligt socialsekreterarna kommer anmälan om skolvägran oftast från skolan och att socialsekreterarna upplever det som om anmälan görs i ett sent skede. Om inte den sociala utredningen visar att skolvägran orsakats av sociala brister hos eller kring den unge, anser socialsekreterarna att det inte ligger inom deras arbetsområde. Ofta förekommande insatser vid skolvägran har varit familjebehandling och kontaktperson. Socialtjänsten samarbetar ofta med barn- och ungdomspsykiatrin och med skolorna när barn och ungdomar skolvägrar.</p>

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av försvårande omständigheter i organisationen och deras påverkan på bedömningar i barnavårdsutredningar. Studien bygger på ostrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare. I intervjuerna framkommer att socialsekreterarna upplever att följande organisatoriska faktorer försvårar deras bedömningar i barnavårdsutredningar: resurser, specialisering, insatsrepertoar och lagstiftning. Med resurser avses tidsbrist, kunskapsbrist och kommunernas begränsade ekonomi. Socialsekreterarna upplever att dessa faktorer exempelvis leder till att vissa klienter inte får den hjälp som socialsekreterarna anser att de är i behov av. Socialtjänstens specialiserade enheter upplevs påverka samarbetet mellan olika enheter och försvårar på så sätt bedömningar i barnavårdsutredningar. Socialsekreterarna i denna studie upplever även den begränsade insatsrepertoaren som en försvårande faktor, då klienterna måste passas in i en insatsmall. Även brist på familjehem upplevs som en svårighet i insatsrepertoaren vilken påverkar bedömningar. Slutligen upplever socialsekreterarna lagstiftning som en försvårande faktor när det gäller bedömningar i barnavårdsutredningar. I studien fördjupas sedan förståelsen av hur dessa faktorer kan påverka bedömningar. Det görs genom en analys utifrån olika organisationsteorier. Nyckelord: bedömning, organisation, socialsekreterare, barnavårdsutredning, socialtjänst, resurser, specialisering, insatsrepertoar, lagstiftning / This study aims to examine social workers experience of aggravating circumstances in the organization and their impact on the assessments in child protection investigations. The study is based on unstructured interviews with five social workers. The interviews reveal that the social workers experience the following organizational factors affecting the assessments in child protective investigations: resources, specialization, intervention repertoire and legislation. With resources means lack of time, lack of knowledge and limited local economy. The social workers experience for example, that these factors lead to that some clients do not get the help the social workers believe they are in need of. The social services specialized units perceived affect the co-operation between different units and therefor aggravate assessments in child protection investigations. The social workers in this study raised the limited intervention repertoire as an aggravating factor, the clients have to be fitted into an intervention template. Lacks of foster homes are perceived as difficulties in the intervention repertoire, which affect assessments. Finally the social workers experience legislation as an aggravating factor in child protection investigations. Through an analysis based on various organizational theories will the understanding of how these factors can impact assessments deepens in the study. Keywords: assessment, organization, social worker, child protection investigation, socialservice, resources, specialization, intervention repertoire, legislation

Syftet med denna studie var att, genom åtta djupintervjuer med enhetschefer, erhålla kunskap om hur de betraktar den egna arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på deras egna möjligheter att påverka de psykosociala arbetsmiljöproblem som existerar där. Respondenterna beskriver hur de på olika sätt arbetar för att hantera psykosocial arbetsmiljöproblematik. De pekar på vikten av handledning till de anställda samt utbildning där kunskap om stress kan erhållas och hur stressrelaterade problem kan hanteras. Det förebyggande arbetet lyfts fram av respondenterna. Här poängteras vikten av att de i sitt ledarskap strider för tillräckliga resurser för sina anställda samt att de som chefer bör utgå från den enskildes egna behov och önskemål i frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. Slutsatser som kan dras av denna studie är att frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön är betraktat som en ständigt pågående process av våra respondenter samt att problem som existerar på arbetsplatsen kan kopplas till organisatoriska frågor som hög arbetsbelastning och bristande resurser.