Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhällsmedborgarna är ett smärtsamt faktum. Att arbeta med denna målgrupp och möta den problematik som vanvård av barn innebär, är vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien är interna samt externa handledare. Resultat från denna studie visar bland annat på hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa påverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta känslor av ångest och frustration. Resultat från studien visar att det finns en risk att den emotionella påverkan kan ge allvarliga konsekvenser på utredningsarbetet och för barnen i fråga.

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar på låst institution inverkar på ungdomar. Våra frågeställningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. På vilket sätt kan tvång motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vår empiri bygger på intervjuer med fyra socialsekreterare. Resultatet analyserades utifrån livsmodellen, en ekologisk systemteori. Vad som framkommit är att ungdomen påverkas av den struktur som råder på låst institution samt av de relationer den omger sig med, vilka i sin tur också påverkar den sociala utvecklingen. För att den sociala utvecklingen skall utmynna i ett positivt resultat krävs det dock att den unge är motiverad till förändring, vilket kan uppkomma genom goda relationer och tydlig struktur. Motivation till förändring är överordnat rådande struktur och goda relationer, dock är dessa ett stöd för att nå den inre viljan till förändring. / The purpose of this thesis was to review social workers experiences of the effects on adolescents in compulsory care. We formulated the following questions to answer to the purpose: 1. What factors are important for the adolescents in custodial care and their social development? 2. In what way can coercion motivate a positive social development? The study was based on the theory of hermeneutics with a qualitative approach and our empirics were based on interviews with four social workers. The result was analyzed using the Life Model, an ecological systemic theory. It has been shown that the adolescent is affected by the structure that is present in custodial care as well as the relationships formed during the placement which in turn can affect the social development. The adolescent needs to feel motivated to achieve a positive social development and this motivation may arise from healthy relationships and a distinct structure. It is necessary for a person to be motivated to change in order for that change to occur. Healthy relationships and the right institutional structures can assist a person in this regard.

Denna kvalitativa undersökning gjordes med ett öppet, datorstött intervjuformulär som skickades till socialsekreterare i fyra kommuner i Sverige. Det som undersöktes var socialsekreterarnas attityd till metadonbehandling vid heroinberoende och om dessa attityder skildes åt mellan de olika kommunerna. Genom den hermeneutiska ansatsen, meningstolkning och tillförsel av relevanta teorier tydliggjordes resultatet för läsaren. Då undersökningen är kvalitativ med ett mindre strategiskt urval var det svårt att i stor utsträckning generalisera. Trots de dokumenterat goda forskningsresultaten av metadonbehandlingars effekter och avsaknaden av andra mer effektiva behandlingar har idag mindre än 20 procent av Sveriges aktiva heroinmissbrukare möjlighet att bli beviljad denna form av behandling. Möjligtvis finns förklaringen i att Sverige idag bedriver en restriktiv politik där det liberala synsättet, harm reduction och metadonbehandling inte riktigt passar in. Resultatet i undersökningen har visat att attityderna till metadonbehandling har ändrats något över tid och att socialsekreterarna var mer positiv till behandlingsformen i dagsläget, dock ansåg de att programmet behöver bättre struktur då det fanns en hel del brister.

<p>Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet.</p>

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden. Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster. Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt. Intervjuerna med socialsekreterarna visar att rollen som socialsekreterare innebär att göra en sammanvägning mellan de olika perspektiven kring barnet; barnets egen uppfattning, familjens och övriga nätverkets synpunkter, samhällets krav och vad lagen ger möjlighet till.

Det är sällan man läser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjänster i Sverige. Den enskilde medborgaren vänder sig inte heller ofta till media för att få berätta om stödet och det goda bemötandet de fått av myndigheten. Däremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att få uppmärksamhet samt upprättelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvärde kan resultera i artiklar där socialtjänsten arbete framställs negativt. Således kan en missvisande bild målas upp i media, särskilt hos människor som aldrig själva haft kontakt med myndigheten. Ärenden gällande barn och ungdomar granskas oftare än övriga inom socialt arbete. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar upplever att de påverkas av den negativa bild som kan förekomma i media. Studien är kvalitativ och genomfördes i två fokusgrupper med tre informanter i var grupp. Empirin analyserades utifrån innehållsanalys med meningsbärande enheter, koder och kategorier. Resultatet i studien påvisar bland annat att socialsekreterarna som handlägger barnavårdsärenden har en negativ uppfattning av hur media skildrar deras arbete, att sekretessen hindrar att ge en heltäckande bild, att det är viktigt att ha stöd på arbetsplatsen samt att sociala mediers framväxt skapar nya möjligheter för personligare påhopp. Slutsatsen för studien visar att media har en avgörande roll gällande konstruktionen av samhällets bild på socialtjänsten. Beroende på struktur och ledarskap kan socialsekreterare som handlägger barnavårdsärendens känna mer eller mindre påverkan i arbetet. / It is rare to read in the newspapers about the good social work of social services in Sweden. Individual citizens are turning nor often to media to tell us the support and the good reception they received by the Authority. However, clients can contact the media for a final attempt to get attention and redress in a decision. This connector in combination with the journalist's quest for novelty may result in articles where the social work produced negative. Thus, a misleading picture painted in the media, especially in people who never have had contact with the agency. Cases concerning children and adolescents are reviewed more frequently than others in social work. The purpose of our study was to investigate how social workers who work with children and young people feel that they are affected by the negative image that may appear in the media. The study is qualitative and was conducted in two focus groups with three informants in each group. The empirical data was analyzed based on content analysis with meaningful units, codes and categories. The results of the study indicate, among other things, that the social workers dealing with child welfare cases have a negative perception of how the media portrays their work, that confidentiality prevents to give a complete picture, it is important to have support in the workplace, and that social media's emergence creates new opportunities for more personal attacks. The conclusion of the study shows that the media has a crucial role existing structure of social perception on social services. Depending on the structure and leadership can be social workers dealing with child welfare errand feel more or less influence in the work.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006). Teorierna och kopplingar till det sociala arbetets praktik förklarar socialsekreterares förhållningssätt till omhändertagande av gravida missbrukare. Resultatet av studien visar att socialsekreterare förhåller sig till den svenska lagstiftningen. Socialsekreterare betraktar inte graviditet hos missbrukare som en avgörande faktor när de tar beslut om tvångsvård. / The study aims to survey how social workers reflect on involuntary treatment of pregnant addicts. The study also surveys the application of legislation that regulates involuntary treatment in relation to pregnant addicts and social secretaries' approach to ethical aspects when making decisions on compulsory care of pregnant addicts. The study is qualitative and is implemented with the help of interviews with social workers and also with the help of official documents from various authorities. Theories of empowerment and advocacy by Ole Petter Askheim (2007) and Malcolm Payne (2008), social worker's discretion by Karin Svensson et al (2008) and ethical codes related to social work by Erik Blennberger’s (2006) are used. The theories and issues connected to social work practice explain the grounds social secretaries stand on when taking care of such issues as compulsory care of pregnant addicts. The results of the study show that social workers relate to the Swedish legislation. Social workers do not regard pregnancy of addict as the crucial factor when deciding upon compulsory treatment.

Forskning visar att arbetssituationen har försämrats betydligt under de senaste åren för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar i Sverige. Den negativa utvecklingen beror på att högre krav ställs på socialsekreterarna idag samtidigt som det sker en decentralisering av organisationen, vilket har lett till en mer pressad arbetssituation och en hög personalomsättning inom socialtjänsten.Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med tvångsomhändertagande av barn och unga, upplever sin arbetssituation i tvångsomhändertagningsprocessen. Studien syftar även till att undersöka hur socialsekreterarna hanterar rollen som tvångsvårdsutövare.Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer, vilka utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten för studien visar att socialsekreterarna är tvungna att finna personliga strategier för att kunna hantera den påfrestande arbetssituationen samtidigt som de anser sig ha ansvaret att framföra barnperspektivet i samhället.Studiens slutsatser synliggör att socialsekreterarna upplever sig själva som ”Barnens väktare” samtidigt som de befinner sig i en ständig process för att finna fungerande strategier som underlättar arbetssituationen.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person. Resultatet visar även hur avkall på de administrativa delarna i arbetet är en fungerande strategi för att kunna leva upp till höga organisatoriska krav och samtidigt få tillräckligt med tid för klienterna. / For social welfare secretaries, meetings with clients are largely characterized by a sense of conflict between personally held visions and the often bureaucratic and limited resources of the organization. Human and organization, which is a qualitative case study of a livelihood support unit in the greater Stockholm area, examines how organizational limitations within social service affect the perceived sense of coherence of the social welfare secretary. Using the sense-of-coherence theory, and its three subcomponents comprehensibility, manageability and meaningfulness, as a theoretical framework, the current study aims to increase the understanding for the work situation of the social welfare secretary. Results show that social welfare secretaries perceive a tension between the yearning to be a representative of a bureaucratic organization on one hand, and the desire to be a fellow human being on the other. The results also indicate that employees who accept the limited resources and conditions of the organization tend to do so by adopting a different perspective on the nature of their work, namely by regarding their task as helping people in need, rather than being agents of change in society. In doing so, the perceived tension between personal and organizational goals or ambitions is reduced. Furthermore, results suggest that some social welfare secretaries omit certain administrative tasks in an attempt to simultaneously meet the requirements of both the organization and their own personal ambitions, such as having enough time to spend with clients.