Syfte Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur varumärket Småland kan placera sig i potentiella besökares hjärta och hjärna. Därtill önskar vi identifiera och analysera medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli hos varumärket Småland som är möjliga att appliceras i dess platsmarknadsföring.  Frågeställningar Hur kan varumärket Småland skapa attraktion och dragningskraft genom platsmarknadsföring? Hur kan sinnesstimuli användas i varumärket Smålands platsmarknadsföring för att nå potentiella besökare?   Metod Uppsatsen utgör en fallstudie av varumärket Småland, vilken tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Därtill bygger studien på en deduktivansats, varav tio antaganden har dragits utifrån referensramen och vidare behandlats i analys såväl som slutsats. Metodvalen kom sig av att vi ämnade pröva huruvida antagandena överensstämde med varumärket Småland för att kunna bekräfta eller förkasta dem. Slutsats Varumärket Småland besitter medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli, vilka kräver strategier för att förhindra att underliggande och oavsiktliga budskap förmedlas. Smålands platsmarknadsföring kan inte enbart vända sig till hjärnan med rationella argument för att locka till besök, utan behöver förena dess med emotionella argument, riktade mot hjärtat.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhällsmedborgarna är ett smärtsamt faktum. Att arbeta med denna målgrupp och möta den problematik som vanvård av barn innebär, är vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien är interna samt externa handledare. Resultat från denna studie visar bland annat på hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa påverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta känslor av ångest och frustration. Resultat från studien visar att det finns en risk att den emotionella påverkan kan ge allvarliga konsekvenser på utredningsarbetet och för barnen i fråga.

Aim: The aim of this study was to investigate how women who have incurred ACL injury for more than 10 years ago, feel that the injury affects them today. Method: A qualitative semi-structured interview survey with five women who 10- 28 years ago incurred the anterior cruciate ligament injuries when playing handball or soccer has been performed. The study has been inspired by a phenomenological concept of science, mainly by life-world concept. Data were analyzed using qualitative content analysis. Main result: Some informants have experienced severe loss of physical ability in both daily living situations and in training, while others did not appreciably felt impacted in daily living and experienced great opportunities for physical activity. Limitations which emerged were restrictions in movement, joint stiffness, pain, swelling, and crepitations that led to the loss of physical ability. One respondent had been diagnosed with advanced osteoarthritis. The reduced capacity affected both everyday situations, at work and in certain training situations. The view of their physical condition also showed to be impaired due to knee injury. The respondents also expressed that they were emotionally affected. Emotional states such as frustration, sadness, debilitating emotions and depression, but also joy and relief were described by the respondents. Participants in the survey reported that they feel strongly influenced by fear of new injury. This in turn has led them to develop fear of everyday situations where new damage could potentially occur, such as stepping in potholes, go on curbs, quick turns and stumbling. Some even feel socially inhibited due to knee injury. The injury has also caused mixed feelings about the future, where some have expressed concern, while others see the future with confidence. Conclusion: The results may indicate that the population studied is not sufficiently rehabilitated and recovered emotionally after injury. Variations in perceived impacts were seen. This was attributed to the informant’s life-world. Although some strains may appear to be of similar nature, the informants have been affected in differently in their ways of living.

Bakgrund: I dagens samhälle lever människor längre än de gjorde förr och detta leder till nya utmaningar i vården. Hanteringen av höftfrakturer har förändrats och har numera ett akut hanteringssätt för att minska komplikationsriskerna efter frakturen. Hur en person upplever återhämtningen efter en höftfraktur är individuell, komplex och kan vara svår att anpassa. Syfte: Syftet var att belysa äldres upplevelse av återhämtning efter en höftfraktur. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där tolv kvalitativa, en mixad metod och en kvantitativ artikel inkluderades i resultatet. Artiklarna söktes i Cinahl och Pubmed. Resultat: I resultatet uppkom det två huvudkategorier; Den nya vardagen och Emotionell påverkan, med fem underkategorier; Att inse vikten av fysisk aktivitet, Att bli begränsad i vardagen, Att ha behovet av extra stöd i vardagen, Att ha framtidstro och Att uppleva frustration. Det kvantitativa resultatet presenteras under två subkategorier Rädsla för fall och Den fysiska och psykiska upplevda återhämtningen. Huvudfynden var att en höftfraktur orsakade mer än bara nedsatt rörelseförmåga utan det påverkade många aspekter av de äldres liv, fysiskt och psykiskt. Diskussion: Att vara fysiskt aktiv var väldigt viktig för de äldre för att deras återhämtning skulle gå bra. Kommunikationen med sjuksköterska och övriga sjukvårdspersonalen var även av stor vikt för de äldre. Att ha en bra inställning hjälpte de äldre med återhämtningen. Slutsats: De äldre blev påverkad i deras fortsatta liv, vardagen blev oönskat förändrad och de uppstod en känsla av att vara i beroendeställning av närstående och vårdpersonal. Den oönskade förändringen gav en emotionell påverkan på dessa äldre. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>

Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

Bakgrund Ambulanspersonalen riskerar vid varje arbetspass att bli utkallade på ambulansuppdrag som kan vara svåra händelser. Svåra händelser beskrivs som händelser som påverkar ambulanspersonalen emotionellt. Att inte hantera och bearbeta svåra upplevelser de möter i arbetet kan leda till fysisk, men även psykisk ohälsa. Fysiskt påverkas ambulanspersonalen genom att drabbas av sömnsvårigheter. Den psykiska ohälsan kan innebära att ambulanspersonalen även drabbas av utbrändhet, compassion fatigue samt posttraumatisk stress. Syfte Syftet var att beskriva hur ambulanspersonal hanterar svåra upplevelser i arbetet. Metod En litteraturstudie med en systematisk metod utfördes med ett resultat från 16 vetenskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i databaserna PubMed samt CINAHL. De funna artiklarna kvalitetsgranskades och bedömdes enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall. Resultat Resultatet baseras på̊ kvalitativa intervjustudier samt på kvantitativa enkätstudier.Två huvudteman framkom under analysarbetets gång; Självhantering; och Gemensamhantering. Följande underkategorier ingår i huvudtemat självhantering: stänga av, hjälpmedel till egenhantering, timeout och galghumor. Inom huvudkategorin gemensamhantering ingår: kollegialt stöd, mentorskap, stöd från nära anhöriga och vänner, samt arbetsgivarens support. Tillvägagångssättet som ambulanspersonalen hanterar sina svåra upplevelser på varierar. Slutsats Resultatet pekar på att arbetsgivare inom ambulanssjukvården i varierande grad erbjuder ambulanspersonalen stöd efter svåra händelser i arbetet. Mer kunskap behövs över hur ambulanspersonalen hanterar svåra händelser i arbetet. Därutöver finns behov av mer forskning kring mer optimala stöd. / Background At each work shift, the ambulance staff risks being called out on ambulance assignments which can be severe traumatic events. Traumatic events are described as events that affect the ambulance staff emotionally. Not dealing with and processing traumatic experiences they encounter at work can lead to physical, but also mental illness. Physically, ambulance personnel are affected by suffering from sleep difficulties. The mental illness can mean that the ambulance staff also suffer from burnout, compassion fatigue and post-traumatic stress. Objective The purpose was to describe how ambulance personnel manage difficult experiences at work. Method A non-systematic literature study was performed with a result from 16 scientific articles. The database search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The articles found were quality reviewed and assessed according to Sophiahemmet University's assessment template. Results The results are based on qualitative interview studies and on quantitative questionnaire studies. Two main themes emerged during the analysis; Self-handling; and Joint Management. The following subcategories are included in the main theme of self-handling: switch-off, aids for self-handling, timeout and gallows humor. The main category of joint management includes peer support, mentorship, support from close relatives and friends, and employer support. The approach that the ambulance staff handles their experiences varies. Conclusion The results indicate that employers in ambulance care to varying degrees offer ambulance staff support after severe traumatic events at work. More knowledge is needed about how ambulance personnel handle difficult incidents at work. In addition, there is a need for more research on more optimal support.

För att klara sig i vårt samhälle behövs goda kunskaper i att läsa och skriva. Detta kan innebärasvårigheter för personer med dyslexi och deras läs- och skrivsvårigheter kan även få emotionellakonsekvenser. Studiens syfte var att utveckla kunskapen kring några föräldrars erfarenheter avhur dyslexi påverkar deras barn emotionellt. Utformningen av studien var av kvalitativ design.Den grundade sig på tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 14–19 årmed dyslexidiagnos. I studien uppdagades att de dyslektiska svårigheterna i skolan lett till attrespondenternas barn påverkats negativt ur ett emotionellt perspektiv. Det framkom även attbarnens läs- och skrivsvårigheter upptäcktes sent i de flesta fall, vilket ofta resulterade i uteblivetstöd under de tidigare skolåren. Vidare blev det tydligt att föräldrarna behöver vara drivande föratt skolan ska ta barnens svårigheter på allvar. I studien lyfte föräldrarna även flera möjligaframgångsfaktorer som exempelvis tidig upptäckt och proaktiva insatser, positivt bemötande ochklassrumsklimat. Dessutom lyftes ett gott samarbete och goda relationer mellan elev, hem ochskola, lärarkompetens och tillgänglig undervisning som viktiga för dessa elever. En slutsats somkan dras är att skolan, och i synnerhet högstadiet, har mycket att utveckla. Därför är denna studieav betydelse för personal inom skolan som undervisar elever med dyslexi. Detta för att ge dessaelever bästa möjliga förutsättningar att lyckas i skolan med bibehållen självkänsla.

Denna studie utforskar hur valet av brännvidd påverkar en genomsnittlig filmtittares emotionella upplevelse och ämnar besvara frågeställningen ”hur påverkar brännvidd en filmpubliks upplevelse av en filmscen och karaktärerna i den?” Frågan har här utforskats genom ett visningstest bestående av tre i stort sett identiska egenproducerade filmsekvenser, där variabeln är brännvidd. De tre sekvenserna spelades in med ett 18mm vidvinkelobjektiv, ett 32mm normalobjektiv och ett 100mm teleobjektiv. Vid visningstestet visades alla tre sekvenserna och mellan visningen av varje sekvens ombads undersökningsdeltagarna fylla i en undersökningsenkät. Resultaten av detta visade på att det fanns en variation i upplevelse baserat på brännvidd. En andel av undersökningsdeltagarna märkte dock ingen stor skillnad mellan brännvidderna medan en majoritet dock gjorde det. Det kunde däremot inte fastställas en konsekvent skillnad i vilken påverkan brännvidden hade, även om det observerades likheter i påverkan bland vissa enkätsvar. Det observerades att den emotionella påverkan som brännvidd har är sannolikt beroende på olika individuella faktorer.

Bakgrund: Patienter och närstående upplever ofta rädsla och oro till den kommande döden. De söker därför många gånger efter någon som kan hjälpa och följa patienterna i vårdprocessen. Patienterna upplever att sjuksköterskorna inte har den tid som patienterna önskar. Bemötandet som sjuksköterskorna har med närstående brister vid tillfällen. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i livets slut. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar, varav nio kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod, analyserades utifrån syfte, metod och resultat. Resultat: Fyra teman framkom: Kommunikation vid vård i livets slut, Relationer i vårdandet av patienter och närstående, Sjuksköterskornas tidigare erfarenheter och kunskaper samt Emotionell påverkan hos sjuksköterskorna i den palliativa vården. Kommunikation med patienter och närstående erfors ibland som svårt. Genom att upprätthålla en vårdande relation kunde patienterna få en bra sista tid i livet. För att uppnå detta var det viktigt för sjuksköterskorna att ha ett bra samarbete med närstående och annan personal. Slutsats: Att vårda patienter i livet slut är svårt och något som är viktigt för sjuksköterskorna att ha förståelse över, då det sker oberoende av vårdinrättning. För att vara förberedd behöver sjuksköterskorna kompetens och erfarenhet i hur det är att möta patienter i livets slut. / Background: Patients and their close ones often experience anxiety about death. As a result, they are often searching for someone who can help them through the caring process. The experience of the patients is that nurses doesn’t always have time for them. Aim: To study nurses’ experiences of palliative care at end of life. Method: A general literary review. Twelve articles, nine qualitative, two quantitative and one mixed method, where analyzed based on aim, method, and results. Result: Four themes emerged: Communication in care at end of life, Relationships in care with patients and close ones, The nurses’ previous experiences and knowledge and Emotional impact on nurses in the palliative care. Communication with patients and relatives are often experienced as difficult. By maintaining a caring relationship, patients can have a good last time in life. To facilitate this, it is important for the nurse to have good collaboration with relatives and staff. Conclusion: Caring for patients at the end of life is difficult and something that is important for the nurse to understand, regardless of care institution. To be prepared, the nurses need competence and experience in what it is like to meet patients at the end of life.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser. Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi.