I detta projekt så berättar jag om min önskan att bli gravid och att det inte är så lätt som jag trott. Jag berättar om hur jag upplever att jag inte har kontroll över min egen kropp och att den inte beter sig som den förväntas göra. Besvikelsen jag känner beror mycket på normer som finns kring barnskapande och familjebildande. Jag känner mig kritisk till förväntningar på hur saker ska vara och bete sig. Det finns problem med att hela tiden försöka kategorisera, att dela upp det i antingen eller, i dikotomier. Jag försöker hitta sätt att arbeta med textil och färg där jag utgår från och använder mig av själva materialet och inte mina förväntningar på hur det borde användas.

This paper is grounded in the previous research that indicated that involuntary childless women feels stigmatized and outside society. The purpose of this paper was to find out how the feeling of being an outsider and a stigmatized person is created and takes form in the category involuntary childless women. I asked the questions; -In what parts of the interviewed women’s answers indicates that they are outsiders and stigmatized? –Who is creating the stigma and the outsiderness and how is it created? I answered these questions by interviewing six women in the ages of 28-40, who all had undergone In vitro fertilization-treatment and lived in heterosexual relationships. I used Erving Goffmans theory about stigma and Howard Beckers theory about outsiders to analyse the empiric data. The results show that these women indeed are stigmatized and outsiders, but it doesn’t evolve from the people around them, but from the women themselves. These women tend to cling on to everything that relates to pregnancies and babies, and because of this they embrace the fertility norms more than others. I also find that these women differs from Goffmans empiric results in his theory about stigma. The women in my study seems to want to be treated different than “normal people”. Even though they want help to remove their dysfunction, they also have high demands on their surroundings regarding respectful language and a considerate behaviour.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar mellan 10 och 15 procent av alla par i Sverige. Tillståndet definieras efter det att man aktivt försökt bli gravid i över ett år. Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela kvinnans livsvärld och kan utlösa en kris. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet och hur det påverkar kvinnans liv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundades på fyra självbiografier. Manifest innehållsanalys gjordes med Lundman och Hällgren-Graneheims modell (2017) för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet att kvinnorna upplevde känslor av vrede, sorg, avundsjuka och självförakt. Deras liv togs över av sin ofrivilliga barnlöshet och påverkade relationer till sin partner och till andra i omgivningen. Slutsats: Ofrivillig barnlöshet bidrar med risk för bland annat depression och social isolering, som sjuksköterska behöver man vara medveten om dessa risker för att kunna se varningstecken och förebygga psykisk ohälsa. Människan har i modern tid börjat skjuta upp att skaffa barn allt mer senare i livet, ofrivillig barnlöshet behöver därför uppmärksammas mer i samhället. Det är viktigt att informera om fertilitet redan i ung ålder då man kan påverka sin framtida fertilitet genom de livstilsval man gör idag.

No description available.

Bakgrund Ofrivillig ensamhet är ett utbrett problem hos de äldre. Sjuksköterskor möter de äldre när de fått konsekvenser av den ofrivilliga ensamheten och bör därför kunna erbjuda åtgärder när den ofrivilliga ensamheten är grunden till ohälsan. Vald teoretisk referensram för arbetet är KASAM- Känsla av sammanhang, vilken belyser vikten av att befinna sig i ett sammanhang. Syfte Att belysa åtgärder för att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod Vald metod är systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Antalet inkluderade artiklar är 12 stycken, vilka är av kvantitativ och kvalitativ ansats, samt en mixed-method. Inkluderade artiklar är hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades för att sedan analyseras utifrån utsagor, koder och teman, vilka diskuterades mot den teoretiska referensramen. Resultat Resultatet visade tre teman; socialt sammanhang, internetanvändning och fysisk aktivitet. Slutsats Denna systematiska litteraturstudie visar att sjuksköterskan, genom stöd och motivation till att vara socialt aktiv, kan hjälpa den äldre till att uppleva en minskad känsla av ofrivillig ensamhet.

Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur individer upplevt ofrivillig isolering under tiden de suttit anhållna och/eller häktade. För att uppnå syftet har kvalitativ metod använts där sju deltagare har intervjuats genom semistrukturerad metod. Samtliga intervjuer har genomförts enskilt i cirka 60 minuter. Intervjuerna har spelats in och sedan analyserats. I analysprocessen har samtalen transkriberats, meningsbärande enheter klippts ut och sedan kondenserats. De kondenserade texterna har sedan kodats med öppen kodning och kategorier har tagits fram. Resultatet är indelat i de fyra teman Upplevelse under isolering, Stöd under isolering, Upplevelse efter isolering samt Stöd efter isolering vilka visar att deltagarna önskar att de fått stöd och hjälp i form av mer information om sina rättigheter i arresten/häktet, vad som händer och hur rättsprocessen går till. Vidare visar även resultatet att deltagarna upplevt negativ psykisk effekt under isoleringen som koncentrationssvårigheter och negativa känslor. Slutsatsen är att isolering påverkar individer samt att information är viktigt för att individer i isolering ska uppleva att de har kontroll över sin situation.

Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar. Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt. Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt. Intervention 2 hade effekt över tid. Urvalet är selektivt och litet i förhållande till kvantitativ ansats, studien ska därför ses som en förberedande pilotstudie som i liten skala prövade en arbetsrutin. Konklusion: Studien har genererat hypotesen att en förkortad nattfasta kan minimera ofrivillig viktförlust hos äldre på särskilt boende.

Bakgrund: De flesta patienter som vårdas i Sverige gör det på frivillig basis, men en liten del av dessa vårdas under tvång. Dessa patienter återfinns i alla hälso- sjukvårdens verksamheter, men är kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk omvårdnad, ofta med diagnoserna bipolärsjukdom och i psykotiska tillstånd. Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk omvårdnad. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt innehållande nio vetenskapliga artiklar, som har tolkas, bearbetats, analyseras och använd i resultatet. Under sammanställningen fann författarna elva olika inriktningar i upplevelsen av tvångsvårds om kunde underkategoriseras de tre komponenterna i KASAM. Dessa var Begriplighet; Förståelse, förlorad självkänsla, Hanterbarhet; en nödvändig handling, maktmissbruk, rädsla. Meningsfullhet; acceptans, en onödig överreaktion, ett avslutat kapitel och bra erfarenheter. Teoretisk referensram: Under arbetet har författarna utgått ifrån Antonovskys teori om KASAM och dess tre huvudkomponenter. Resultat: I resultatet fann författarna att patienternas upplevelser av tvångsåtgärder till stor del var beroende av patientens KASAM. Kommunikationen mellan vårdare och patient samt rutiner i organisationen hade i flertalet fall negativ effekt på patientens upplevelse. Patienter med högt KASAM hade trotts detta förmåga att se positiva effekter av tvångsvården, detta till skillnad från de med sänkt KASAM som ville lägga upplevelsen bakom sig. Diskussion: Relationen mellan de upplevelser som identifierats utifrån den teoretiska referensramen KASAM diskuteras. Betydelsen av känslor, upplevelser, förhållande mellan olika teman som risker och resurser.