Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp. Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna. Eleverna skapar sin identitet i relation till de andra eleverna i klassen. Eftersom klassen inte är självvald så leder det till att eleverna riskerar att skapa en annan identitet än vad de hade gjort om de själva hade fått bestämma sin klass.

Aims: To examine how patients with experience of being involuntarily discharged from medication-assisted treatment with methadone or buprenorphine have coped with the consequences following the discharge. The study also aim to examine how the patients cope with the stigma related to their abuse of heroin and how they manage to cope with the rules regarding themedication-assisted treatment. Method: Three patients with experience of involuntary discharge from medication-assisted treatment have been interviewed. All were heroin abusing men living in Stockholm. The interviewees were recruited through the Swedish Drug Users Union and through a shelter for homeless people with drug problems. Results: All the discharged patients experienced a hard time after the discharge. One went back to abuse heroin and the other two began to buy methadone or burprenorphine on the black market. All of them also experienced it difficult to cope with the stigma and considered that there were many obstacles in their life caused by the treatment rules. Conclusion: The discharge led to harsh consequences for all the patients. Heroin addicts need to deal with a lot of stigma related both to their drug abuse and the medical assisted treatment and find it difficult to manage that.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser av vårdsituationer hos par diagnostiserade med ofrivillig barnlöshet, och hur sjukvårdspersonal upplevde att bedriva denna vård. Studien sammanställdes under 10 veckor under vårterminen 2012 och har en kvalitativ-deskriptiv design. Upprepade sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed kombinerades med sökning av annan litteratur såsom böcker. Artiklarna som påträffades i databaserna granskades utifrån kriterier som publikationsdatum och språk. Huvudresultatet i studien visade att sjukvårdspersonal innehar en unik position för att skapa en tillfredsställande kontakt mellan dem själva och patienterna, och att stödja patienterna under behandlingen. Patienterna berättade om vikten av att sjukvårdpersonal visar respekt, empati och kompetens och medkänsla ansågs vara den viktigaste aspekten vid vårdsituationer. Sjuksköterskor på infertilitetskliniker talade om att de anser sig ha ett stort ansvar vilket kräver stor kunskap och erfarenhet. Slutsatsen visade att det är vanligt med negativa konsekvenser (både fysiska och psykiska) för patienterna, och att det saknas riktlinjer för hur vården av dessa patienter skall bedrivas samt att det finns en brist på forskning inom detta område. / This literature review aimed to investigate the experiences of couples’ treatment for their diagnosed involuntary childlessness, and how health care providers experienced the act of providing the treatment. The review was completed at University of Gävle during 10 weeks under the first semester of 2012. The study had a qualitative-descriptive design. The literature that was used to compile the results was collected through repeated searches in the databases CINAHL and PubMed in combination with searches for other literature (such as books) in the library catalogue at University of Gävle. The writers of the study reviewed the articles from criteria such as date of publication, and the articles should have been written in English or Swedish. The main results of this study showed that nurses had a unique position to create a satisfying contact between themselves and patients, and also provide infertility patients with support. The result further showed that the health-care professionals is in a exemplary position to uphold a good first groundcontact, and thereby give infertility patients support and advise during this procedure. The nurses also stressed the importance that they had a great responsibility which called for a great knowledge and experience. The patients spoke about the importance of health care providers showing respect, empathy and competence. The most important aspect in caretaking was that the nurses show compassion, which according to the patients first of all came when the nurses showed that they understood what every couple individually, went through during treatment. The conclusion then showed that it was common with negative consequences (both fysical and psychological) for the patients and health care providers found lack of birectyons and that there was not enough research within this area.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador på äggledarna eller för lågt antal spermier.  Kvinnor och män kan reagera olika på beskedet kring infertilitet. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse för hur kvinnor och män upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Artiklarna valdes ut ifrån databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet delades in i sju kategorier: meningen med livet, att längta efter barn, att känna utanförskap, att känna förändringar i förhållandet, att stötta och känna stöd och att gå vidare i livet utan barn. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på både likheter och skillnader bland kvinnor och mäns upplevelser av infertilitet. Längtan efter föräldraskap, en social press att skaffa barn och känslan av utanförskap var vanligt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse och kunskap om individers upplevelser och att de kan skilja sig åt. Det finns ett behov av fortsatt forskning inom ämnet. / Background: According to Socialstyrelsen 10-15 % of all couples in Sweden is affected by involuntary childlessness. Common causes of infertility can be injuries on the fallopian tube or a low sperm count. Women and men can react differently to the information about the infertility. As a nurse it is important to have an understanding about how women and men perceive this problem. Aim: To illustrate the lived experience of involuntary childlessness among women and men. Method: In this literature study nine qualitative studies have been compiled and analyzed. The articles were chosen from CINAHL and PubMed data bases. Result: The result was sorted in seven categories: the meaning of life, to be longing for children, to feel exclusion, to feel changes in the relationship, to support and to feel supported and to carry on life without children. Conclusion: The result of the literature study indicated similarities and differences in the lived experience of infertility among women and men. Desire for parenthood, a social pressure to conceive a child and feelings of alienation was commonly mentioned. As a nurse, it is important to have an understanding and knowledge about how the experience of infertility can differ among individuals. Further research on the subject is needed.

Bakgrund: Den 1 april 2016 blev det enligt lag möjligt för ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning i Sverige. Tidigare reste kvinnor till andra länder för att få hjälp. Den nya lagändringen tyder på förändrade normer och ökad acceptans för alternativa föräldraskap. Syfte: var att kartlägga vårdrutiner på svenska fertilitetskliniker.  Metod: Kvantitativ deskriptiv design med postenkätstudie som datainsamlingsmetod. Urvalet var en totalundersökning där samtliga fertilitetskliniker i Sverige som erbjöd assisterad befruktning inkluderades, varav universitetssjukhus (n=6) och privata fertilitetskliniker (n=11).  Resultat: Samtliga universitetssjukhus och nio privata fertilitetsklinikerna erbjuder ensamstående kvinnor assisterad befruktning. Den genomsnittliga väntetiden på universitetssjukhusen var 13,5 månader, anledningarna till de långa väntetiderna är brist på spermiedonatorer, ekonomiska skäl, brist på läkare och kuratorer samt lokaler. De privata fertilitetsklinikerna har en genomsnittlig väntetid på 2,6 månader. Totalt är det drygt 900 ensamstående kvinnor som står i kö för utredning och behandling i Sverige. Universitetssjukhusen har fler kvinnor som står i kö. De privata fertilitetsklinikerna har utfört fler utredningar och behandlingar. Lokala riktlinjer eller dokument för vårdrutiner gällande assisterad befruktning av ensamstående kvinnor saknas. Universitetssjukhusen följer de nationella rekommendationerna men de privata fertilitetsklinikerna avviker gällande åldersgränser och antal behandlingar.  Slutsats: Alla fertilitetskliniker, utom två privata erbjuder assisterad befruktning för ensamstående kvinnor i Sverige. Det finns brister och förhållanden som behöver åtgärdas för att uppnå en jämlik vård över landet. Många ensamstående kvinnor önskar assisterad befruktning, vilket visar att det finns ett stort antal kvinnor som har behov av att bli förälder på egen hand utan närvaro av en fast partner.

Selektiv Mutism är en ångestproblematik som innebär att barnet talar obehindrat hemma men är helt tyst i andra sammanhang och situationer, vanligtvis i skolan och denna problematik drabbar ungefär en procent av alla barn i Sverige. Tillståndet försämrar prestationsförmågan i skolan och i sociala sammanhang, vilket kan få förödande konsekvenser om barnet inte ges det stöd som krävs att komma ur det. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka upplevelser specialpedagoger har av att arbeta med barn med som inte talar eller har Selektiv Mutism samt bidra med kunskap och möjligheter vad gäller samverkan med andra aktörer kring dessa barn. För att besvara syftet användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i en kommun i Sverige. Tidigare forskning visar att forskarna är eniga om att tidiga insatser är viktiga, att det finns behandling att få samt att det är av stor vikt att olika aktörer samverkar för att nå ett lyckosamt resultat. Studiens resultat visade att specialpedagogernas erfarenheter varierar beroende på hur många barn de mött samt hur arbetet organiserats på arbetsplatserna. Samtliga var eniga om att bemötande och förhållningssätt är betydelsefullt och att samverkan med vårdnadshavare är viktigt för att stödja barnets väg till att tala i alla miljöer. Resultatet påvisade att den så viktiga samverkan mellan olika instanser är näst intill obefintlig och att pedagoger behöver mer kunskap om tillståndet.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige beräknas öka och människor lever idag längre än förr och bor i högre utsträckning längre kvar i hemmet. En ofrivillig ensamhet är ett växande problem bland äldre och kan leda till allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldres upplevelser av att leva i en ofrivillig ensamhet i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien baserades på nio artiklar som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Resultatet visade att relationer och aktiviteter var viktiga faktorer för att lindra känslan av ensamhet. Äldre upplevde ensamhet relaterat till förluster eller en saknad att ha någon att dela livet med. Ensamheten medförde svåra känslor som skapade ett lidande och en känsla av meningslöshet och hopplöshet. Äldre upplevde hinder som försvårar förmågan till att minska känslan av ensamhet. Slutsatser: Upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre är mångfacetterad vilket visar på vikten av att bemöta äldres behov utifrån en personcentrerad vård. Sjuksköterskan bör utforma relevanta omvårdnadsåtgärder utifrån äldres upplevelser av ensamhet.

Till följd av bland annat urbaniseringen och de nya utmaningar samt levnadsförhållandena som medföljer människor som bosätter sig i städer har nya fenomen vuxit fram och aktualiserats. Urban ofrivillig ensamhet är ett sådant. Städer anses som platser där sociala relationer frodas, men samtidigt måste vi vara medvetna om att ofrivillig ensamhet formas i städerna. Detta tenderar dock att förbises och gömmas av den enorma mängd människor som vistas där. Ur ett fysisk planerar- och designperspektiv är de fysiska aspekterna av staden intressanta eftersom det är den fysiska utformningen och livsmiljön i samverkan med sociala aspekter som har stor påverkan på hur människor bor, lever och förflyttar sig i staden. Så hur kan problemet synliggöras och hanteras inom fysisk planering?  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samt vilka fysiska och sociala aspekter som samverkar och inverkar på hur urban ofrivillig ensamhet formas och vidhålls i urbana miljöer, genom att undersöka hur dialektiken (stad – ofrivillig ensamhet) är situerad i forskningen inom ämnet. Ytterligare ämnar studien att kritiskt undersöka relationen mellan urban ofrivillig ensamhet och fysisk byggd miljö med hjälp av design.  Studien initieras med reflektioner kring konkurrerande sätt att diskutera ensamhet samt hur fenomenet principiellt kan förstås med hjälp av Simmels och Baumans perspektiv på främlingskapet samt Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft. Studien har genomförts med hjälp av en kartläggande litteraturstudie och designmoment.  Empirin har samlats in genom dokumentstudier av akademisk litteratur inom ämnet urban ofrivillig ensamhet. Empiri har sedan analyserats med en tematisk textanalys och diskuterats mot de teoretiska utgångspunkterna och kunskapsöversikten. De teoretiska utgångspunkterna består av den socio-spatiala dialektiken samt Lefebvre rumstriad: det materiella rummet, rummets representationer och representationernas rum. Relationen mellan fysisk utformning, sociala aspekter och urban ofrivillig ensamhet har sedan undersökts genom design som metod.  Studien visar på en förståelse av det moderna samhället som en plats med utrymme för både gemenskap och ofrivillig ensamhet som påverkas av såväl fysisk utformning som sociala mekanismer. Avsaknaden av samhörighet, sociala utbyten, relationer och sociala nätverk av genuina och djupa sociala band bidrar till att forma ofrivillig ensamhet. Å andra sidan motverkar god promenadvänlighet, god tillgänglighet, och offentliga platser eftersom de skapar möjlighet för personer att förflytta sig och träffa andra om de tar möjligheten. Slutligen är det upp till användarna av den byggda miljön att tolka och bruka den. Även om planerare formar en plats med ett specifikt ändamål i åtanke.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar omkring 15% av kvinnorna som försöker skaffa barn, i Sverige. Ungefär en tredjedel av de 15% är helt infertila. Utredningar visar att problemet i cirka var tredje fall ligger hos kvinnan, i var tredje fall hos mannen. I den återstående tredjedel av fallen går det inte att fastställa vad infertiliteten beror på. Att leva med ofrivillig barnlöshet kan ge psykiska och fysiska hälsokonsekvenser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnans upplevelser av att leva med ofrivillig barnlöshet. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod analyserades enligt Fribergs metod. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Resultat: I resultatet presenteras tre huvudkategorier: Sociala och samhällsmässigaupplevelser av ofrivillig barnlöshet, känsla av lidande och kulturell skillnad i upplevelser av ofrivillig barnlöshet med sex underkategorier: Stigmatisering, samhällets förväntningar och social press, social status och isolering, otillräcklighet och förnedring, psykisk påverkan, religiös och kulturell påverkan på upplevelsen. Det framkommer i resultatet att ofrivillig barnlöshet kan bidra till psykiskt lidande. Slutsats: Kvinnans upplevelser av infertilitet speglas främst genom en brist i livslust med följder som social, emotionell och psykisk påverkan. I arbetet har författarna fångat upp den bristande vården kring att behandla och hjälpa dessa kvinnor med stöd. / Background: Involuntary childlessness affects about 15 % of women that are trying toget pregnant in Sweden. About a third of the 15% are completely infertile. Investigations show that in about every third case the problem lies with the woman, in every third case with the man. In the remaining third of the cases, it is not possible to determine what the infertility is due to. Living with involuntary childlessness can have psychological and physical health consequences. Aim: The aim of this study was to describe the women’s experiences of living with involuntary childlessness. Method: The method is a literature review where ten scientific articles of qualitative method were analyzed by Friberg’s method. The searchings were made in CINAHL Complete and Pubmed. Results: The result is presented in three main categories: Social and societal experiences of involuntary childlessness, feeling of suffering and culturaldifference in experiences of involuntary childlessness with six subcategories: Stigmatization, society's expectations and social pressure, social status and isolation, inadequacy and humiliation, psychological influence, religious and cultural influence on the experience. It appears in the results that involuntary childlessness can contribute to mental suffering. Conclusion: The women's experiences of infertility are mainly reflected in a lack of zest for life with consequences such as social, emotional and psychological impact. In their work, the authors have captured the lack of care around treating and helping these women with support.

Sebastianson D, Sjöstrand E. Patienters upplevelser av att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård: En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande världen över och omfattar tillstånd med olika allvarlighetsgrad. Det kan vara allt från mildare besvär med övergående oro till kroniska tillstånd som förvärras över tid och kraftigt påverkar funktionen. I situationer då patientens psykiska tillstånd är så pass nedsatt att denne inte kan samtycka till nödvändig frivillig vård kan ett beslut om psykiatrisk tvångsvård enligt lag behöva tas. Inom den psykiatriska tvångsvården kan etiska dilemman uppstå mellan att respektera patientens behov och skyldigheterna att skydda patienten. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna utfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. De valda artiklarna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två övergripande teman identifierades i analysprocessen, vilka var patienters upplevelser av tvångsvård samt vårdpersonalens bemötande. Sex kategorier presenterades under dessa teman. Majoriteten av patienterna hade liknande upplevelser av att vårdas under tvång. De största bristerna som beskrevs var avsaknaden av information och delaktighet i vården samt att inte bli bemött på ett respektfullt sätt. Detta bidrog till upplevelsen av att inte bli tagen på allvar och ökade osäkerheten hos patienterna. En god relation med vårdpersonalen bidrog till ett bättre samarbete och att tvångsåtgärder kunde undvikas. Slutsats: Det visade sig att patienterna generellt hade en negativ upplevelse av den psykiatriska tvångsvården och utifrån olika synvinklar lyftes flera behov som patienterna ansåg var viktiga för dem. Nyckelord: Ofrivillig, Patienter, Psykiatrisk vård, Tvång, Upplevelser / Sebastianson D, Sjöstrand E. Inpatients’ Experiences of Psychiatric Compulsory Care: A Literature Review. Degree Project in Nursing 15 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019. Background: Mental illness is common throughout the world and includes states of different severity levels. It covers everything from milder problems with transient concern to chronic conditions that exacerbates over time and strongly affects the function. When the patient’s mental condition becomes so impaired that contribution to necessary voluntary care can’t be achieved, a decision on psychiatric compulsory care according to a law might be required. All nursing decisions are based on an ethical dimension and can be difficult or complicated. Within psychiatric compulsory care ethical dilemmas between respecting the patients’ needs and obligations to protect the patients can occur. Aim: To describe inpatients’ experiences of psychiatric compulsory care. Method: The literature review is based on ten empirical studies with qualitative approach. The data was collected through CINAHL, PubMed and PsycINFO. The chosen articles were analyzed through qualitative content analysis. Result: Two overriding themes were identified during the analysis process; patients’ experiences of compulsory care and treatment from healthcare professionals. Six subcategories related to the themes were presented. The majority of the patients had similar experiences of compulsory care. The biggest shortcomings described were lack of information, participation in their own care and not being treated in a respectful manner. Since the trust to the staff played a big role for the patients to feel secure, this contributed to an experience of not being taken seriously and increased the uncertainty of the patients. Conclusion: It turned out that the patients generally had negative experiences of inpatient psychiatric compulsory care. Several needs that were considered important to the patients were highlighted through different perspectives. Keywords: Coercion, Experience, Involuntary, Patients, Psychiatric care