• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 71
  • 1
  • Tagged with
  • 72
  • 32
  • 30
  • 30
  • 25
  • 22
  • 21
  • 16
  • 15
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Patientens upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk omvårdnad / Patient experience of coercion in psychiatric nursing

Baehrendtz, Emil, Edlund, Hamid January 2012 (has links)
Bakgrund: De flesta patienter som vårdas i Sverige gör det på frivillig basis, men en liten del av dessa vårdas under tvång. Dessa patienter återfinns i alla hälso- sjukvårdens verksamheter, men är kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk omvårdnad, ofta med diagnoserna bipolärsjukdom och i psykotiska tillstånd. Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk omvårdnad. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt innehållande nio vetenskapliga artiklar, som har tolkas, bearbetats, analyseras och använd i resultatet. Under sammanställningen fann författarna elva olika inriktningar i upplevelsen av tvångsvårds om kunde underkategoriseras de tre komponenterna i KASAM. Dessa var Begriplighet; Förståelse, förlorad självkänsla, Hanterbarhet; en nödvändig handling, maktmissbruk, rädsla. Meningsfullhet; acceptans, en onödig överreaktion, ett avslutat kapitel och bra erfarenheter. Teoretisk referensram: Under arbetet har författarna utgått ifrån Antonovskys teori om KASAM och dess tre huvudkomponenter. Resultat: I resultatet fann författarna att patienternas upplevelser av tvångsåtgärder till stor del var beroende av patientens KASAM. Kommunikationen mellan vårdare och patient samt rutiner i organisationen hade i flertalet fall negativ effekt på patientens upplevelse. Patienter med högt KASAM hade trotts detta förmåga att se positiva effekter av tvångsvården, detta till skillnad från de med sänkt KASAM som ville lägga upplevelsen bakom sig. Diskussion: Relationen mellan de upplevelser som identifierats utifrån den teoretiska referensramen KASAM diskuteras. Betydelsen av känslor, upplevelser, förhållande mellan olika teman som risker och resurser.
12

Stekta ägg och vissen säd : En innehållsanalys av ofrivillig barnlöshet i reality-TV

Wetterborg, Caroline, Persson, Cecilia January 2012 (has links)
Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det.  Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt. Vårt intresse kretsade runt hur män och kvinnor framställs i programmen och hur olika berättartekniker inverkar på framställningen. Frågeställningarna formulerade vi så här:  - Vilka skillnader finns i representationen mellan ofrivilligt barnlösa män och kvinnor?  - Vad finns det för likheter och skillnader i berättartekniken i Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn?  - Hur bidrar berättartekniker till att betona eller nedtona aspekter av barnlöshet och föräldraskap i de två serierna?  Vår utgångspunkt har varit att medier snarare konstruerar bilder av verkligheten än speglar den. I uppsatsen har vi därför utgått från bland annat teorier om representation, konstruktion och genus. För att besvara frågeställningarna använde vi tre olika analysmetoder: En narrativ analys genomfördes på avsnitten i sin helhet, syftet var att identifiera hur berättandet konstruerades och vad som betonades i det. Genom att välja ut två sekvenser från varje avsnitt kunde vi närmare analysera representationen med hjälp av bild- och textanalys.  Studiens resultat pekade på att serierna framställde barnlöshet som mer relaterad till kvinnan än till mannen. De var kvinnorna som oftast fick sätta ord på sorgen och de sociala konsekvenserna det innebar att vara barnlös. I seriernas framställningar av männen fanns ett större känslomässigt avstånd. De representerades med synlig handlingskraft, men fick sällan berätta om sina emotionella upplevelser av att inte ha barn. Strukturen på narrativen liksom klippteknik, bildformat och musik användes för att skapa dramatiska händelseförlopp i båda serierna. I Drömmen om ett barn bidrog bland annat programledaren till att känslobetonade sidor av barnlösheten blev mer framträdande. I Barn till varje pris? däremot kretsade mer av handlingen runt att reflektera och värdera deltagarnas tillvägagångssätt att bli föräldrar.  En slutsats av studien var också att båda serierna tycktes framställa ofrivillig barnlöshet som en avvikelse ställd mot en slags normativ, mytisk bild av kärnfamiljen och familjeskapande.
13

Nattfastans påverkan på äldres vikt : Ett pilotprojekt på särskilt boende / The weight of elderly in relation to the duration of the night fast period : A pilot project in a nursing home

Wall, Barbro January 2009 (has links)
<p>Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar.</p><p>Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt.</p><p>Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt. Intervention 2 hade effekt över tid.</p><p>Urvalet är selektivt och litet i förhållande till kvantitativ ansats, studien ska därför ses som en förberedande pilotstudie som i liten skala prövade en arbetsrutin. Konklusion: Studien har genererat hypotesen att en förkortad nattfasta kan minimera ofrivillig viktförlust hos äldre på särskilt boende.</p>
14

Kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet : En litteraturstudie

Andersson, Caroline, Olivia, Carlsson January 2015 (has links)
Bakgrund: I Sverige är 7-8 % av kvinnorna ofrivilligt barnlösa. Orsakerna till infertilitet kan vara hormonrubbningar, skador på äggledarna, kvinnor senarelägger familjebildningen och livsstilsfaktorer. Infertilitet medför många olika känslomässiga reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: Artikelsökningen genomfördes i EBSCO som innehåller omvårdnadsinriktade databaser. I litteraturstudien ingick det 12 kvalitativa studier som har analyserats och sammanställts med inspiration av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet delades in i följande fem kategorier: "Känslomässiga upplevelser", "upplevelsen av förändrad kvinnlighet", "upplevelsen av utanförskap", "upplevelsen av meningen med livet" och "upplevelsen av ett livslångt fenomen". Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnans upplevelse av ofrivillig barnlöshet är ett komplext fenomen. Kvinnor behöver psykosocialt stöd för att kunna hantera och bearbeta sin situation på bästa sätt. Som sjuksköterskan är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Mer forskning behövs inom området.
15

Kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet : En litteraturstudie

Håkansson, Hanna, Olofsson, Emma January 2019 (has links)
Ofrivillig barnlöshet har visats vara en faktor som kan ha en negativ inverkan på kvinnors psykiska hälsa och sociala liv. Eftersom sjuksköterskor kan komma att möta dessa kvinnor i vården, oavsett arbetsplats, är det viktigt att känna till hur upplevelsen av ofrivillig barnlöshet kan påverka dessa kvinnors liv. Att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En allmän litteraturstudie med innehållsanalys där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kvinnor som lider av ofrivillig barnlöshet upplever en förändrad självbild. Många känner att de förlorat en del av sig själv och tvivlar i sin roll som kvinna. Detta leder många gånger till ett utanförskap både i samhället men också genom självisolering när kvinnan själv vill undvika sociala miljöer. Att vara ofrivilligt innebär att kvinnorna tvingas anpassa livet. Det kan både handla om att kvinnorna upplever att de förlorar kontrollen över sitt eget liv eftersom de själva inte kan påverka barnlösheten men också att de kan tvingas anpassa sig till en framtid utan barn. Att vara ofrivilligt barnlös påverkar många kvinnor negativt. Det är viktigt att som sjuksköterska känna till detta som ett hälsoproblem för att kunna ge dessa kvinnor ett gott bemötande i vården. / Involuntary childlessness has proven to have a negative effect on women’s psychological health and social life. Nurses may meet these women in care, regardless of workplace and that's why it's important to be aware of how the experience of involuntary childlessness can affect these women’s lives. To illustrate women’s experience of involuntary childlessness. A general literature study with a content analysis based on 13 scientific articles. The result showed that women who suffer from involuntary childlessness experience a change in their self-image. Many women feel that they lose a part of themselves and experience doubt in their role as a woman. The outcome often leads to alienation both in society and through self-isolation when the women tries to avoid social situations. To be involuntarily childless mean that the women are forced to adapt their lives in certain ways. It’s common to experience a lack of control in life because they themselves cannot affect the childlessness and some feel that they are forced to adapt to a future without children. Being involuntarily childless affects many women negatively. It is important that a nurse is aware that this is also a health problem in order to apply the most effective and informed approach to treatment.
16

En vårdrelation med motsägelsefulla nyanser : Distriktssköterskans hälsofrämjande arbete med den äldres ofrivilliga ensamhet i hemmet

Niska, Jovanna January 2020 (has links)
Ofrivillig ensamhet bland äldre är ett ökande problem i dagens samhälle. Allt fler äldre lever längre och många lever själva i sina egna hem. Många äldre upplever sig isolerade och fångna i sina hem och distriktssköterskor inom hemsjukvården kan uppleva det problematiskt att bemöta dessa patienter i deras ensamhet. Ofrivillig ensamhet kan leda till bland annat depression, nedsatt hälsa, beroendeproblematik och suicidtankar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av den äldres ofrivilliga ensamhet i hemmet med fokus på det hälsofrämjande arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ intervjustudie med 4 sjuksköterskor och 4 distriktsköterskor. Intervjuerna tolkades genom kvalitativ innehållsanalys som genererade 3 generiska kategorier; Instängd, övergiven och följsam, Möjligheter och hinder samt Närhet och distans. Distriktssköterskors upplevelser av ofrivillig ensamhet hos den äldre i det hälsofrämjande arbetet inkluderar även den äldres hälsa ur ett helhetsperspektiv i relation till ensamhet. Relationen mellan distriktssköterska och den äldre människan har en betydande roll i vårdandet. Ensamhet är ett mångfacetterat begrepp och individuellt för varje människa. Det hälsofrämjande arbetet med den äldres ofrivilliga ensamhet kännetecknas som en vårdrelation med motsägelsefulla nyanser. Vårdandet innebär omfattande svårigheter som inte kan lösas enbart av distriktssköterskan. Författaren föreslår ytterligare forskning inom området.
17

"När ska ni skaffa barn då?" : En kvalitativ litteraturstudie som belyser kvinnors upplevelse av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet.

Lohman, Maja, Wallin, Emilia January 2020 (has links)
Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar 10-15% av de som önskar skaffa barn. Det finns en stark norm i samhället som säger att kvinnan ska kunna bära ett barn. När detta inte uppfylls påverkas framför allt kvinnans psykiska hälsa vilket kan leda till social isolering.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som baserats på fem självbiografier skrivna av kvinnor med erfarenhet av ofrivillig barnlöshet. Analysen genomfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier och nio underkategorier som belyser olika aspekter av upplevelsen av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet. Huvudkategorierna var 1) ett utanförskap skapat av normen, 2) vardagliga påminnelser av utanförskapet och 3) att stödjas i utanförskapet.  Slutsats: I studien framkommer att det finns starka normer kring vad kvinnokroppen ska åstadkomma vilket bidrar till upplevelsen av utanförskap. För att hantera utanförskapet skapar kvinnan copingstrategier för att motivera ett liv utan barn. Vidare är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap i hur kvinnornas livsvärld och KASAM påverkas vid ofrivillig barnlöshet, detta för att minimera känslorna av utanförskap och för att förstå hur kvinnornas hälsoprocesser kan stärkas.
18

Infertila kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet : En kvalitativ litteraturstudie / Infertile women´s experience of involuntary childlessness : A qualitative literature study

Kristensen, Rebecka, Sandén Arfwidsson, Josefine January 2020 (has links)
Bakgrund: I världen drabbas cirka 34 miljoner kvinnor av infertilitet. När en kvinna inte har blivit gravid efter ett års uppehåll med preventivmedel påbörjas en infertilitetsutredning. Utifrån den avgörs vilken behandling som är möjlig för att öka chanserna att bli gravid. Det är vanligt att infertila kvinnor upplever en försämrad självkänsla och att de är misslyckade. Allmänsjuksköterskan kan möta dessa kvinnor i flera olika kontexter och det är således viktigt att ha kunskap om deras situation för att kunna främja hälsa och lindra lidandet.  Syfte: Syftet var att beskriva infertila kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier skapades: Känslor av lidande som handlar om lidandets variationer exempelvis sorg, orättvisa och misslyckande. Hopp och längtan som handlar om hoppet och längtan efter barn. Omgivningen har betydelse handlar om hur kvinnorna upplevde gemenskap och utanförskap samt hur de upplevde bemötandet av sjukvården.  Slutsats: Kvinnorna upplever misslyckande, vilket gör att de isolerar sig från omgivningen. Det är känslorna av hopp som får dem att fortsätta kämpa. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att lyssna och få kvinnorna att känna sig sedda och bekräftade samt informera om stödgrupper.
19

Den ensamma ålderdomen : En litteraturstudie av äldre människors upplevelser av ofrivillig ensamhet

Boman, Alexandra, Dahlberg Andreasson, Ebba January 2020 (has links)
Ofrivillig ensamhet är en riskfaktor till psykisk ohälsa och har negativa effekter på människors hälsa. Den äldre människan tillhör en grupp i samhället som växer och i takt med åldrandet förändras livssituationen och det finns en större benägenhet att uppleva ofrivillig ensamhet. Sjuksköterskan kan möta många äldre människor som upplever ofrivillig ensamhet och har en möjlighet att främja hälsa. Det är av vikt att få insikt och förståelse av den äldre människans unika upplevelse av hälsa för att kunna lindra lidandet som den ofrivilliga ensamheten kan bidra med. Syftet med studien är att belysa den äldre människans upplevelse av ofrivillig ensamhet. Genom en litteraturöversikt sammanställs sju kvalitativa och två studier med mixad metod till ett resultat. Resultatet visas i fyra huvudteman: Den åldrande kroppen, Brist på sammanhang, Existentiellt lidande och Ensamheten som hanterbar. Under dessa fyra huvudteman följer tio underteman: När kroppen sviker, Förlust av autonomi, Förlust av relationer, Förlust av en meningsfull tillvaro, Hemlös i livet, Hopplöshet, Negativ självbild, Acceptans, Självkänsla och Aktiviteter. Studiens slutsatser framhäver vikten av att sjuksköterskan kan behöva stötta den äldre människan till nya sammanhang, stärka och stödja den äldres hälsoprocesser och våga möta det existentiella lidandet. Framtida forskning behöver rikta uppmärksamheten på hur sjuksköterskan kan identifiera äldre människor som lider av ofrivillig ensamhet.
20

Patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård

Jonasson, Izabella, Rydén, Lina January 2021 (has links)
Bakgrund:  Ibland kräver psykisk ohälsa psykiatrisk tvångsvård. Under 2019 vårdades 12 300 personer i Sverige mot sin vilja. Sjuksköterskan ska jobba personcentrerat och med respekt mot människors autonomi och integritet. Genom ökad kunskap angående patienters upplevelser av tvångsvård kan medvetenheten hos sjuksköterskor och andra yrkesverksamma förbättras och utvecklas. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, 10 artiklar har analyserats enligt Forsberg &amp; Wengströms (2015) innehållsanalys. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: tvångsvård som nödvändigt, tvångsvård som skadande, socialt samspel och information och delaktighet samt 8 underkategorier: en nödvändighet, förlorande av integritet och autonomi, tvångsåtgärder som hot och straff, medicinering och biverkan, bemötande från personalen, mänsklig kontakt, brist på information och delaktighet i sin egen vård. Slutsats: De flesta patienterna hade en negativ upplevelse av tvångsvården men de fanns också de som tyckte att den var nödvändig och hjälpande. Det fanns även en önskan om mer delaktighet och information angående sin egen vård. Vårdpersonalen hade en stor roll i patientens upplevelse av tvångsvården.

Page generated in 0.0431 seconds