No description available.

Bakgrund Ofrivillig ensamhet är ett utbrett problem hos de äldre. Sjuksköterskor möter de äldre när de fått konsekvenser av den ofrivilliga ensamheten och bör därför kunna erbjuda åtgärder när den ofrivilliga ensamheten är grunden till ohälsan. Vald teoretisk referensram för arbetet är KASAM- Känsla av sammanhang, vilken belyser vikten av att befinna sig i ett sammanhang. Syfte Att belysa åtgärder för att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod Vald metod är systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Antalet inkluderade artiklar är 12 stycken, vilka är av kvantitativ och kvalitativ ansats, samt en mixed-method. Inkluderade artiklar är hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades för att sedan analyseras utifrån utsagor, koder och teman, vilka diskuterades mot den teoretiska referensramen. Resultat Resultatet visade tre teman; socialt sammanhang, internetanvändning och fysisk aktivitet. Slutsats Denna systematiska litteraturstudie visar att sjuksköterskan, genom stöd och motivation till att vara socialt aktiv, kan hjälpa den äldre till att uppleva en minskad känsla av ofrivillig ensamhet.

Ofrivillig ensamhet är en riskfaktor till psykisk ohälsa och har negativa effekter på människors hälsa. Den äldre människan tillhör en grupp i samhället som växer och i takt med åldrandet förändras livssituationen och det finns en större benägenhet att uppleva ofrivillig ensamhet. Sjuksköterskan kan möta många äldre människor som upplever ofrivillig ensamhet och har en möjlighet att främja hälsa. Det är av vikt att få insikt och förståelse av den äldre människans unika upplevelse av hälsa för att kunna lindra lidandet som den ofrivilliga ensamheten kan bidra med. Syftet med studien är att belysa den äldre människans upplevelse av ofrivillig ensamhet. Genom en litteraturöversikt sammanställs sju kvalitativa och två studier med mixad metod till ett resultat. Resultatet visas i fyra huvudteman: Den åldrande kroppen, Brist på sammanhang, Existentiellt lidande och Ensamheten som hanterbar. Under dessa fyra huvudteman följer tio underteman: När kroppen sviker, Förlust av autonomi, Förlust av relationer, Förlust av en meningsfull tillvaro, Hemlös i livet, Hopplöshet, Negativ självbild, Acceptans, Självkänsla och Aktiviteter. Studiens slutsatser framhäver vikten av att sjuksköterskan kan behöva stötta den äldre människan till nya sammanhang, stärka och stödja den äldres hälsoprocesser och våga möta det existentiella lidandet. Framtida forskning behöver rikta uppmärksamheten på hur sjuksköterskan kan identifiera äldre människor som lider av ofrivillig ensamhet.

A home for stragers är en hybridbyggnad i Stora Vika som kombinerar äldreboende med medborgarhus. Projektet utforskar hur en öppen mötesplats skulle kunna skapa liv i en väldigt liten tätort och bli en början till vidareutveckling. Byggnaden står bestämd mitt i Stora Vika, på den stora ängen som är symbolen för samvaro och högtider. På samma sätt ska medborgarhuset bli en förlängning till detta som möjliggör mindre och större samlingar åt de boende året om. Byggnaden ska synliggöra de boende inne i huset och i tätorten till varandra och möjliggöra både aktivt och passivt samvaro i form av vardagliga möten. Huset med lägenheter för 30 pensionärer utgår från en tanke av att gradvist skapa trygga kontakter till personerna i ens omgivning. Att ha möjlighet att mötas i sina vardagliga sysslor eller att dela på en vanlig måltid med en granne ligger i fokus i gestaltningen. Allt börjar med att hälsa på sin granne vid dörren. / A home for strangers is a hybrid building in Stora Vika, in Nynäshamns municipality, that combines a retirement home with a lively community house. The project explores how an open meeting place could create life in a small community and be the start to further development. The building stands firmly in the middle of Stora Vika, on the large meadow which is the symbol of togetherness and celebrations. In the same way, the community house will become an extension to this, enabling smaller and larger gatherings for the residents all year round. The building makes both the people living inside the house as well as in the area, visible to each other. The house with apartments to 30 elderly is based on the idea of gradually creating safe contacts with the people around you. To be felt seen in your everyday-activities or sharing a meal with your neighbor are in focus in the design. Everything begins with greeting your neighbor at the door.

Bakgrund: Gemenskap med andra människor anses som ett grundläggande behov förmänniskans existens. Ensamhet som inte är självvalt anses som ett folkhälsoproblem sompåverkar människors hälsa, välmående och livskvalitet och kan orsaka lidande för dendrabbade. Långvarig och ofrivillig ensamhet leder till ett ökat behov av hälso-och sjukvårdoch omsorg på grund av ensamhetens påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Den äldrebefolkningen i Sverige är en av de grupper som är mest utsatt för ofrivillig ensamhet. Syftet: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av ofrivilliga ensamhet påsärskilt boende. Metod: Metoden som användes var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning- inspirerad av metasyntes. Resultatet bygger på nio artiklar angående äldres upplevelser avofrivillig ensamhet på särskilt boende. Resultat: Huvudteman som hittades i resultatet handlar om miljöns betydelse och behov avanknytning till andra. Miljöns betydelse delas vidare upp i underteman sakna känslan av hem,förlust av autonomi och frihet och känslan av att vara övergiven. Behov av anknytning tillandra delas upp i underteman betydelsefulla relationer och sociala aktiviteters betydelse. Slutsats: Slutsatser som kunde dras var att sjuksköterskan genom en personcentrerad vårdkan minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre på särskilt boende. Gott bemötande,rätt förhållningssätt, omtanke och kärlek från sjuksköterskans sida kan öka äldres upplevelseav att vara unika individer, stärka äldres eget värde, öka möjligheten till interaktion, ökaäldres autonomi och känsla av samhörighet samtidigt som minska lidande orsakat avofrivillig ensamhet hos äldre inom särskilda boenden.Nyckelord: ofrivillig ensamhet, upplevelser, särskilt boende, äldre.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige beräknas öka och människor lever idag längre än förr och bor i högre utsträckning längre kvar i hemmet. En ofrivillig ensamhet är ett växande problem bland äldre och kan leda till allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldres upplevelser av att leva i en ofrivillig ensamhet i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien baserades på nio artiklar som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Resultatet visade att relationer och aktiviteter var viktiga faktorer för att lindra känslan av ensamhet. Äldre upplevde ensamhet relaterat till förluster eller en saknad att ha någon att dela livet med. Ensamheten medförde svåra känslor som skapade ett lidande och en känsla av meningslöshet och hopplöshet. Äldre upplevde hinder som försvårar förmågan till att minska känslan av ensamhet. Slutsatser: Upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre är mångfacetterad vilket visar på vikten av att bemöta äldres behov utifrån en personcentrerad vård. Sjuksköterskan bör utforma relevanta omvårdnadsåtgärder utifrån äldres upplevelser av ensamhet.

Till följd av bland annat urbaniseringen och de nya utmaningar samt levnadsförhållandena som medföljer människor som bosätter sig i städer har nya fenomen vuxit fram och aktualiserats. Urban ofrivillig ensamhet är ett sådant. Städer anses som platser där sociala relationer frodas, men samtidigt måste vi vara medvetna om att ofrivillig ensamhet formas i städerna. Detta tenderar dock att förbises och gömmas av den enorma mängd människor som vistas där. Ur ett fysisk planerar- och designperspektiv är de fysiska aspekterna av staden intressanta eftersom det är den fysiska utformningen och livsmiljön i samverkan med sociala aspekter som har stor påverkan på hur människor bor, lever och förflyttar sig i staden. Så hur kan problemet synliggöras och hanteras inom fysisk planering?  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samt vilka fysiska och sociala aspekter som samverkar och inverkar på hur urban ofrivillig ensamhet formas och vidhålls i urbana miljöer, genom att undersöka hur dialektiken (stad – ofrivillig ensamhet) är situerad i forskningen inom ämnet. Ytterligare ämnar studien att kritiskt undersöka relationen mellan urban ofrivillig ensamhet och fysisk byggd miljö med hjälp av design.  Studien initieras med reflektioner kring konkurrerande sätt att diskutera ensamhet samt hur fenomenet principiellt kan förstås med hjälp av Simmels och Baumans perspektiv på främlingskapet samt Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft. Studien har genomförts med hjälp av en kartläggande litteraturstudie och designmoment.  Empirin har samlats in genom dokumentstudier av akademisk litteratur inom ämnet urban ofrivillig ensamhet. Empiri har sedan analyserats med en tematisk textanalys och diskuterats mot de teoretiska utgångspunkterna och kunskapsöversikten. De teoretiska utgångspunkterna består av den socio-spatiala dialektiken samt Lefebvre rumstriad: det materiella rummet, rummets representationer och representationernas rum. Relationen mellan fysisk utformning, sociala aspekter och urban ofrivillig ensamhet har sedan undersökts genom design som metod.  Studien visar på en förståelse av det moderna samhället som en plats med utrymme för både gemenskap och ofrivillig ensamhet som påverkas av såväl fysisk utformning som sociala mekanismer. Avsaknaden av samhörighet, sociala utbyten, relationer och sociala nätverk av genuina och djupa sociala band bidrar till att forma ofrivillig ensamhet. Å andra sidan motverkar god promenadvänlighet, god tillgänglighet, och offentliga platser eftersom de skapar möjlighet för personer att förflytta sig och träffa andra om de tar möjligheten. Slutligen är det upp till användarna av den byggda miljön att tolka och bruka den. Även om planerare formar en plats med ett specifikt ändamål i åtanke.

Sammanfattning Bakgrund: Ensamhet i ålderdomen kan innebära en dålig prognos med försämrad fysisk och psykisk hälsa. Olika typer av förluster är faktorer som kan orsaka ensamhet och ökar med en stigande ålder. Vården brister i omhändertagandet av äldre personer som är ensamma i samhället, vilket gör att de inte får den vård de är i behov av. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga upplevelser av ofrivillig ensamhet hos äldre personer Metod: En allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt utfördes. Databassökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Ofrivillig ensamhet upplevdes i kontext med ett bristande socialt nätverk, försämrad hälsa och fysisk funktion, förändrad roll, social status och identitet, existentiella aspekter samt i mötet med sjukvården. Upplevelsen av ofrivillig ensamhet var mestadels beskrivet som något negativt där orken att försöka hantera sin situation eller viljan att leva hotades, men kunde även vara något som upplevdes positivt och genererade frihet. Konklusion: Upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre personer visade sig vara komplext med personliga skillnader. Det fanns ett flertal strategier för att hantera ofrivillig ensamhet, men dessa strategier kunde för vissa personer vara otillräckliga. Ofrivillig ensamhet orsakar lidande och sjukvården brister i identifiering och omhändertagandet av äldre personer som upplever ofrivillig ensamhet.

Denna kvalitativa studie syftar till att erhålla ökad kunskap om hur fritidslärare arbetar för att inkludera ofrivilligt ensamma elever. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma fritidslärare. Studiens teoretiska ansats bygger på relationell pedagogik och all insamlade data från intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att ofrivilligt ensamma elever förekommer men fritidslärare beskriver även en osäkerhet kring elevers upplevda ensamhet. Fritidslärare använder olika strategier för att motverka ofrivillig ensamhet. Bland annat kartlägger de ofrivilligt ensamma elever genom egna och andras observationer och de stödjer ofrivilligt ensamma elever genom att locka, genom att samtala, differentiera och olika kollegiala handlingar i arbetslaget. Framtida forskning bör fokusera på fritidshemmets didaktik vad gäller arbetet med sociala relationer. Slutligen föreslås även fältstudier och observationer av fritidslärares arbete med sociala relationer, samt studier av elevers egenupplevda ensamhet, som förslag till vidare forskning.

Enligt Socialtjänstlagen (SOL) är det av yttersta vikt att hemtjänsten strävar efter att främja äldres känsla av mening, delaktighet och socialt välbefinnande. Samtidigt ökar ensamheten bland äldre och syftet med denna studie var att utforska hemtjänstpersonalens erfarenheter av ofrivillig ensamhet bland äldre som får hemtjänstinsatser. Två gruppintervjuer med hemtjänstpersonal genomfördes, och resultatet analyserades med hjälp av KASAM och systemteori. Resultatet visade att hemtjänstpersonalen uppfattade att ensamheten bland äldre främst kommer till uttryck genom en känsla av meningslöshet, en önskan om längre besök samt en längtan efter relationer. Svårigheter av fysiska eller psykiska orsaker angavs som främsta anledningarna till ensamhet, medan ett mer anpassat besöksschema, ett mer relationsorienterat arbete och mer visad omtanke sågs som det främsta som hemtjänsten kan göra för att förebygga ensamhet. Avslutningsvis diskuterades betydelsen av ledningens och personalens engagemang samt kunskap för att förebygga ensamhet bland äldre.