Involuntary loneliness is a widespread social phenomenon which not only impacts the mental well being, it may also be displayed in a physical manner. The aim of this study was to interpret and develop an understanding of whether, and if so how, football supporters in Sweden experience that an active supportership can reduce the feeling of involuntary loneliness, as well as how a supportership could contribute to fellowship and collective identity. We gathered the experiences of football supporters through qualitative interviews with a total of eight supporters. We got in contact with supporters through representatives of the supporter associations of two teams in the Swedish first division, “Allsvenskan”. To meet the requirements for participation in the study the interviewees had to be above the age of 18 as well as be considered an “active supporter”. We found that experienced benefits of supportership included the sense of community among like minded which resulted in an “us against them” mindset. However, that could also result in exclusion for those not part of the community and therefore be counterproductive. We also found that different experiences of freedom were experienced, where some were positive feelings of freedom, undemanding and escape from everyday life and some could be considered negative as power relations between supporters, the right to interpretive priority as well as feelings of demands. Finally, we found a correlation between alcohol consumption and attending football matches. This presents a potential legitimization of alcohol consumption around football events.

The purpose of my study is to investigate how the meeting place's staff’s in a municipality in Halland County, handles the loneliness of the elderly and their needs to activities, and how the meeting place works to prevent involuntary loneliness. I have used a qualitative method with semi-structured interviews. I have interviewed 6 people at different meeting places in the municipalities. In the results section, i have analyzed through the theories used in the study. These theories are the activity theory, the disengagement theory, sense of context and the role theory as the used both by Goffman (2009) and Tornstam (2018). My conclusion is that staff work has a contribution with a description of how meeting places in the municipality handle the loneliness of the elderly and their need for activity and social interaction. The job description in the meeting places has been a central part of the study to shed light on whether it is in line with informal working methods of the stuff, but also based on the used theories in the study. I have tried to shed light with this study on the staff's work in meeting places about the loneliness of the elderly and their need for activities.

Andelen äldre växer i takt med befolkningsökningen i världen och i Sverige, åldersgruppen 75-80 år eller äldre är en av de grupper som är överrepresenterade bland de som upplever ensamhet. Samtidigt tyder forskning på att faktorer i den fysiska miljön kan motverka ensamhet, vilket har gjort att ofrivillig ensamhet bland äldre varit av intresse att undersöka ur ett svenskt planeringsperspektiv. Syftet med studien är att identifiera faktorer som är av vikt att beakta inom kommunal planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Detta har undersökts genom kunskap, forskning och teori, samt intervjuer med sakkunniga inom området. Världshälsoorganisationens (WHO:s) dokument åldersvänliga miljöer i europa har särskilt legat till grund för att identifiera sådana faktorer. I studien har en rad faktorer identifierats som kan vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Dessa har formulerats i totalt sex temaområden; bostad, närmiljö och service, stadsrum, grönområden, mobilitet och promenadvänlighet, samt delaktighet. Utifrån dessa temaområden har en matris utformats, vilken har använts som ett analysverktyg i studien, men är också tänkt att kunna bidra med kunskap och exempel inom området. Studien syftar även till att undersöka hur ofrivillig ensamhet bland äldre hanteras inom kommunal planering i en svensk kontext. Detta har studerats utifrån en fallstudie omfattande Göteborgs stad och Uppsala kommun. Då båda kommunerna är medlemmar i WHO:s nätverk åldersvänliga städer och samhällen sedan 2015-2016 har dessa kommuner bedömts vara relevanta att undersöka.  Resultatet från empirin, som består av innehållsanalyserade kommunala plandokument i form av översiktsplaner och detaljplaner, samt intervjuer med kommunala tjänstepersoner, visar att kommunerna i relativt stor utsträckning hanterar faktorer som har identifierats vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, även om kommunerna inte uttalat arbetar utifrån detta perspektiv. Tillfälliga och mer ytliga sociala kontakter i exempelvis närmiljön har visat sig vara av särskild stor vikt för att motverka ensamhet, vilket båda kommunerna möjliggör för i de studerade planhandlingarna genom att exempelvis planera för platser som möjliggör för möten. Barnperspektivet är också något som båda kommunerna lyfter i planhandlingarna, vilket har visat sig även gynna målgruppen äldre i relativt stor utsträckning. Samtidigt finns utvecklingspotential för hur kommuners planeringsarbete i större utsträckning skulle kunna beakta detta perspektiv. Exempelvis att gruppen äldre beskrivs och betraktas som en heterogen grupp som omfattas av olika personer, i olika åldrar, med olika förutsättningar och behov, liksom att lagstiftningen som berör människors hälsa skulle kunna ses över och även inkludera hälsofrämjande faktorer såsom tillgång till grönytor för rekreation.

Bakgrund I takt med att den äldre befolkningen ökar, ökar även antalet äldre över 65 år som upplever ensamhet. Idag anses ofrivillig ensamhet utgöra ett folkhälsoproblem med bland annat en ökad dödlighet hos de drabbade. Sjuksköterskans arbete kan ha en betydande roll för att minska den äldres ensamhet med personcentrerad vård, hänsyn till den äldres resurser och behov för att främja en meningsfull vardag. Utifrån detta behövs kunskap sammanställas inom området för att förbättra kunskapen kring åtgärder som förbättrar den sociala situationen samt syftar till att minska ofrivillig ensamhet hos äldre personer boende i ordinärt boende. Känsla av sammanhang, KASAM, kan fungera som en skyddsfaktor mot ensamhet och har därför valts som teoretisk utgångspunkt för denna litteraturöversikt. Syfte Syftet var att beskriva de omvårdnadsåtgärder som syftar till att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre i ordinärt boende. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 artiklar av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och genomgick en kvalitetsgranskning. Genom en integrerad analys sammanställdes resultatet av artiklarna. Resultat Resultatet visade på flera interventioner som hade positiv effekt på att minska ofrivillig ensamhet hos äldre. De mest framträdande interventionerna ämnade att minska äldre personers upplevelse av ensamhet var gruppaktiviteter, sällskapsdjur, volontärarbete, digitala hjälpmedel och individuellt stöd. Dessa visade sig vara effektiva vid ett personcentrerat förhållningssätt och betonar kombinerade omvårdnadsåtgärder för att få en bestående minskning av ensamheten. Rörelsebegränsningar, hälsotillstånd och graden upplevd ensamhet visade sig vara faktorer som påverkade interventionens effektivitet. Slutsats Denna litteraturöversikt erbjuder insiktsfulla perspektiv och påvisar vikten av att integrera presenterade omvårdnadsåtgärder i omsorgen av äldre för att minska ofrivillig ensamhet som är ett ökande samhällsproblem i åldersgruppen. Genom att integrera KASAM i omvårdnaden av de äldre och tillämpa en holistisk och personcentrerad vård kan insatser riktas därefter för att minska ofrivillig ensamheten hos äldre / Background As the elderly population increases, so does the number of seniors experiencing loneliness. Today, involuntary loneliness is considered a public health issue associated with increased mortality among those affected. Nurses play a significant role in addressing the loneliness of the elderly through person-centered care, consideration of the individual's abilities and needs to promote a meaningful daily life. Based on this, knowledge needs to be compiled in the field to enhance understanding of measures that improve the social situation and which aims to reduce involuntary loneliness for elderly individuals. A sense of coherence, SOC, can act as a protective factor against loneliness and has therefore been chosen as the theoretical framework for this literature review. Aim The purpose was to highlight nursing interventions aimed to reduce the experience of involuntary loneliness among older adults living in ordinary housing. Method A non-systematic review was conducted based on 18 articles using quantitative, qualitative, and mixed methods. The articles were retrieved from CINAHL and PubMed databases and underwent a quality review. The results of the articles were compiled through an integrated analysis. Results The results revealed several interventions that had a positive effect on reducing involuntary loneliness among older adults. The most prominent interventions aiming to reduce the experience of loneliness in older individuals were group activities, companion animals, volunteer work, digital aids and individual support. These were found to be effective with a person-centered approach and emphasize combined nursing measures for a lasting reduction of loneliness. Factors such as limited mobility, health conditions and the degree of perceived loneliness were found to influence the effectiveness of the different interventions. Conclusions This review provides insightful perspectives and emphasizes the importance of integrating the presented nursing interventions in the care of elderly to reduce involuntary loneliness, an escalating societal issue within this age group. By incorporating the theory Sense of Coherence into the care of elderly and implementing a holistic and person-centered approach, efforts can be directed and effectively reduce involuntary loneliness among older individuals.

Syftet med studien var att undersöka ofrivillig ensamhet i den svenska befolkningen utifrån faktorer som tidigare har visat sig associerade med oönskad ensamhet, nämligen ålder, inkomst, civilstånd, kön, antal hushållsmedlemmar och även storleken på orten där personen bor. Upplevelsen av ensamhet före och under coronapandemin har också studerats. Totalt har 196 personer svarat på ett frågeformulär som mäter de tidigare nämnda faktorerna och ensamhet enligt UCLA-ensamhetsindex. Resultaten visar att ensamheten är störst bland den yngre populationen och bland dem med lägst inkomst. Resultaten påvisade även att storstadsbor upplever sig mindre ensamma än de som bor i mindre orter. Studien kunde inte visa att coronapandemin haft någon inverkan på ensamhetsupplevelsen. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i ensamhet utifrån kön, civilstånd eller antal medlemmar i hushållet. Slutsatsen som kan dras från studien är att inkomst, ålder och storleken på orten där individen bor har betydelse för ofrivillig ensamhet. / The purpose of the present study was to examine the involuntary loneliness in the Swedish population considering factors that previously have been shown to be associated, i.e. age, income, civil status, gender, number of household members and size of the locality where the individual lives. Even the experienced level of loneliness before and during the coronavirus pandemics has been studied. A total of 196 individuals have responded to a questionnaire aimed to measure the previously named factors as well as the loneliness index according to the UCLA Loneliness Scale. The results show that involuntary loneliness is more widespread among younger individuals and among those with lowest incomes. The results also show that people living in Sweden's largest localities feel less lonely than those living in smaller localities. The current study could not conclude that the coronavirus pandemic has had any effect on loneliness. No statistically significant differences in loneliness have been found when it comes to gender, civil status or number of members in the household. Overall, it can be concluded that income, age and the size of the locality where the individual lives are significant in the experience of involuntary loneliness.

Background: The aim with this study is to explore how elderly care homes in Sweden plan activities in order to counteract the feeling of perceived involuntary loneliness for its elderly service users.  Method: The study is based on collected qualitative data that centers around eight semi-structured interviews with elderly care homes unit managers (SÄBO).  The result: The interviewees perceived involuntary loneliness differently depending on the elderly individual's perspective and the acceptance of their new life process. The range of activities are aimed to activate and socialize the elderly and implicitly counteract involuntary loneliness. The interviewees hint that it is often a matter of profound loneliness rooted in life’s final phase, identified as existential loneliness – a feeling of being separated from other people and the universe itself. Conclusion: The study indicates that there are multiple hues of loneliness such as feelings of existential loneliness, and the effects of the elderly’s changed life situation. The interviewees express a want for a counsellor for the elderly, with whom they can talk about life and death.  Keywords: elderly, elderly homes, involuntary loneliness, activities, gerotranscendence, ageism, person-centered care. / Bakgrund: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreboenden i Sverige samordnar aktiviteter för att motverka den upplevda ofrivilliga ensamheten bland de äldre brukarna.  Metod: Studiens insamlade kvalitativa data baseras på åtta semi-strukturerade intervjuer med enhetschefer på särskilt boende (SÄBO).  Resultatet: Intervjupersonerna uppfattade ofrivillig ensamhet olika beroende på den äldre individens perspektiv och acceptans av deras nya livsprocess. Aktivitetsutbudet syftar till att aktivera och socialisera de äldre och implicit motverka ofrivillig ensamhet. Intervjupersonerna antyder att det ofta handlar om djupgående ensamhet rotad i livets slutfas som identifieras som existentiell ensamhet – en känsla av att vara separerad från andra människor och själva universum.  Slutsats: Undersökningen indikerar att det finns flera nyanser av ensamhet, så som känslor av existentiell ensamhet och effekterna av de äldres förändrade livssituation. Intervjupersonerna uttrycker en önskan om en äldre-kurator, med vilken de äldre kan prata med om livet och döden. Nyckelord: äldre, särskilt boende, ofrivillig ensamhet, aktiviteter, gerotranscendens, ålderism, personcentrerad vård.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden beaktar äldre människors sociala välbefinnande samt redogöra för vad enhetschefer i deras chefsroll uppmärksammar som viktigt för de äldres sociala välbefinnande. Frågeställningarna berör hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar för att främja de äldres sociala välbefinnande och vilka utmaningar avseende de äldres sociala välbefinnande som enhetschefer på vård- och omsorgsboenden identifierar. Studien utgår från ett kvalitativt metodval och resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på vård- och omsorgsboenden i en mellanstor kommun i Sverige. Studiens resultat belyser hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar med att främja de äldres sociala välbefinnande genom att skapa förutsättningar för trygghet, gemenskap och självbestämmande. Enhetscheferna identifierar utmaningar förenade med de äldres sociala välbefinnande och lyfter att hitta arbetssätt för att bidra till minskad ofrivillig ensamhet hos de äldre och bistå med stöd för att tillgodose de äldres individuella behov och öka deltagandet på de sociala aktiviteterna. / The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, unit managers at nursing homes take the social well-being of older people into account and describe what managers in their position recognize as important for the social well-being of the elderly. The research questions are based on how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly, and which challenges regarding the social well-being of the elderly that unit managers at nursing homes identify. The study is based on a qualitative choice of method and the results have been collected through semi-structured interviews with unit managers at nursing homes in a medium-sized municipality in Sweden. The study's results highlight how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly by creating conditions for security, community and self-determination. The unit managers identify challenges associated with the social well-being of the elderly and find ways of working to contribute to reducing involuntary loneliness among the elderly.  The unit managers also assist with support to meet the individual needs of the elderly and increase participation in social activities.

Ofrivillig ensamhet hos äldre är ett problem som kan orsaka ohälsa, lidande och öka risken att dö i förtid. I hemsjukvården möter distriktssköterskan ofta patienter som erfar ofrivillig ensamhet. Vårdpersonal kan genom sitt bemötande orsaka känslor av ensamhet hos dem de vårdar. Genom att beskriva fenomenet ur distriktssköterskans perspektiv förväntas kunskapen öka, vilket i sin tur kan leda till att patienterna får en bättre vård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av mötet med äldre patienter inom hemsjukvård som erfar ofrivillig ensamhet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex distriktssköterskor i hemsjukvården. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet presenteras utifrån kategorierna: Det ofrivilliga lidandet, Känslors betydelse och Nycklar till det vårdande mötet. Distriktssköterskornas möte med ofrivilligt ensamma patienter väcker känslor som får dem att vilja hjälpa den äldre människan bakom ensamheten. Samtalet har stor betydelse i mötet med ofrivilligt ensamma äldre och kan lindra deras lidande. Öppenhet, kunskap och att se hela människan är viktigt i uppbyggnaden av relationen. Distriktssköterskorna upplever svårigheter i mötet med äldre ofrivilligt ensamma patienter och att dessa människor får för lite hjälp och behöver mer stöd. Slutsatserna är att avsaknad av egenskaper som lyhördhet, öppenhet och respekt hindrar vårdaren att få tillgång till patientens livsvärld och kunna vara vårdande. För att hjälpa ofrivilligt ensamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet. / Involuntary loneliness in elderly people is a problem that can cause ill health, suffering and increase the risk of premature death. In home health care, the district nurse often encounters patients who experience involuntary loneliness. Nursing staff can, through their treatment, cause feelings of loneliness in those they care for. By describing the phenomenon from the district nurse's perspective, knowledge is expected to increase, which in turn can lead to patients receiving better care. The purpose of the study was to describe the district nurse's experience of the meeting with elderly patients in home health care who experience involuntary loneliness. The study was conducted through semi-structured interviews with six district nurses in home health care. The material was interpreted using qualitative content analysis with an inductive approach. The results are presented based on the categories: Involuntary suffering, The importance of feelings and Keys to the caring encounter. The district nurses' meeting with involuntarily lonely patients arouses emotions that make them want to help the elderly person behind the loneliness. The conversation is of great importance in the meeting with involuntarily lonely elderly people and can alleviate their suffering. Openness, knowledge and seeing the whole person are important in building the relationship. The district nurses experience difficulties in meeting elderly patients who are involuntarily alone and that these people receive too little help and need more support. The conclusions are that a lack of qualities such as responsiveness, openness and respect prevents the carer from gaining access to the patient's life world and being able to care. To help involuntarily lonely patients, time, conversation and knowledge are crucial in the caring encounter.nsamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet.

Ofrivillig ensamhet är en tydlig riskfaktor för ohälsa bland brukare och bör utifrån ett folkhälsoperspektiv prioriteras för att främja en god och jämlik hälsa för alla. Hemtjänsten utgör en central roll som är nära knuten till brukarens vardagliga liv och är en viktig aktör för att stödja brukaren i sin unika situation och därigenom minska de negativa upplevelserna av ensamhet.   Syftet med studien är att undersöka hemtjänstpersonals upplevelser av deras arbete mot ofrivillig ensamhet bland brukare de möter i sin yrkesroll. Studien omfattas av sex semistrukturerade intervjuer som analyserats med en manifest innehållsanalys. Samtliga informanter var kvinnor som under undersökningens genomförande arbetade inom kommunal hemtjänst inom Västmanland och Södermanlands län.  De mest framträdande aspekterna i resultatet var de utmaningar som hemtjänstpersonalen upplever i det dagliga arbetet och hur ledning och organisation tycks vara en avgörande faktor för vilken riktning arbetet med hanteringen av ofrivillig ensamhet tar. En annan betydande aspekt i resultatet var de aktiviteter som informanterna lyfte som minskar känslan av ensamhet och som i stället främjar brukarnas sociala samvaro.  Studiens slutsats lyfter att det behövs stärkt prioritering av hantering av ofrivillig ensamhet för att vidare öka förutsättningarna för brukarnas välmående. Det social-ekologiska perspektivet bidrar med en ökad förståelse för hemtjänstens arbete med att motverka ofrivillig ensamhet genom dess påverkan av inre och yttre faktorer som understryker komplexiteten i arbetet. Nyckelord; Brukare, Folkhälsa, Hemtjänst, Ofrivillig ensamhet / Involuntary loneliness is a clear risk factor for ill health among home care recipients and should be prioritized from a public health perspective to promote good and equitable health for all. Home care services have a central role closely tied to the user’s everyday life and is an important actor in supporting the home care recipients in their unique situation, thereby reducing negative experiences of loneliness. The purpose of the study is to investigate home care staff’s experiences in addressing involuntary loneliness among the home care recipients they encounter in their professional roles. The study comprises six semi-structured interviews, which were analyzed using a manifest content analysis. All the participants were women working in municipal home care services in the Västmanland and Södermanland counties of Sweden. The most prominent aspects in the results were the challenges that home care staff experience in their daily work and how management and organization appear to be a crucial factor in determining the direction of work related to addressing involuntary loneliness. Another significant aspect in the results was the activities that the informants highlighted as reducing feelings of loneliness and instead promoting social interaction among home care recipients in various ways.  The study’s conclusion emphasizes the need for enhanced prioritization of addressing involuntary loneliness to further improve the well-being of home care recipients. The social-ecological perspective contributes to a deeper understanding of home care services’ efforts in combating involuntary loneliness by considering both internal and external factors that underscore the complexity of this work. Keywords; Home care, Home care recipient, Involuntary loneliness, Public health

Introduktion: Ofrivillig ensamhet är ett folkhälsoproblem som finns i samtliga socioekonomiska grupper och åldersgrupper världen över. Ofrivillig ensamhet kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser såsom depression och ökad prevalens av suicid bland äldre. I Sverige uppger cirka 23% av personer över 16 år att det lider av ofrivillig ensamhet, i vissa åldersgrupper är siffran än högre. 1177.se är regionernas samlade hälsoportal för vårdinformation i Sverige. Sveriges kommuner använder i stället respektive webbplats för att nå och informera befolkningen. Rapporter visar att en majoritet av svenskar idag använder internet för att söka hälsoinformation. Syfte: Beskriva och analysera information om ofrivillig ensamhet och social gemenskap på Sveriges samlade hälsoportal för regioner, 1177.se och slumpmässigt valda kommuners webbplatser. Metod: En kvalitativ summativ innehållsanalys av information på Sveriges 21 regionernas webbplatser på 1177.se och webbplatser från 30 slumpmässigt utvalda kommuner. Resultat: På 1177.se hade 14% av regionerna information om ofrivillig ensamhet eller social gemenskap. Av kommunerna hade 80% information eller aktiviteter för att motverka ofrivillig ensamhet eller främja social gemenskap. Informationen riktade sig framför allt mot äldre och personer med funktionsvariation. Slutsats: Studien visar på stora skillnader i tillgången till information och inkluderande aktiviteter arrangerade av Sveriges regioner och kommuner gällande ofrivillig ensamhet och främjande av social gemenskap. Studien belyser de gap som finns i form av insatser från både regionerna och kommunerna för att ge adekvat information och aktiviteter för befolkningen för att effektivt bemöta den folkhälsomässiga utmaningen ofrivillig ensamhet är. / Introduction: Loneliness is a public health issue that exists across all socioeconomic groups and age groups worldwide. It can lead to serious physical and psychological consequences such as depression and an increased prevalence of suicide among the elderly. In Sweden, approximately 23% of individuals over the age of 16 report suffering from loneliness, with an even higher percentage in certain age groups. The website 1177.se serves as a combined health portal for regional healthcare information in Sweden, while Swedish municipalities use their respective website to reach and inform their citizens. Reports show that a majority of Swedes now use the internet to seek health information. Aim: To describe and analyze information on loneliness and social community on Sweden's combined health portal for regions, 1177.se, and websites of randomly selected municipalities. Method: A qualitative summative content analysis of information on the websites of Sweden's 21 regions on 1177.se and 30 randomly selected municipalities. Results: On 1177.se, 14% of the regions had information on loneliness or social community. Among the municipalities, 80% had information or activities to counteract loneliness or promote social community. The information was primarily directed towards the elderly and people with disabilities. Conclusion: The study reveals significant disparities in the availability of information and inclusive activities organized by Sweden's regions and municipalities regarding loneliness and the promotion of social community. The study highlights the gaps in efforts by both regions and municipalities to provide adequate information and activities to effectively address the public health challenges of loneliness.