Människor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra individer. Detta är en förutsättning för ett gott socialt välbefinnande. Den här studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala välbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som på olika sätt berör det sociala välbefinnandet. Resultatet från den här studien visar att internetcafeér har positiv betydelse för det sociala välbefinnande hos vissa individer. Slutsatsen är att internetcaféer kunna fungera som en hälsopedagogisk arena för främjandet av detta välbefinnande.

Bakgrund: Socialt välbefinnande definieras som en kombination av en persons sociala anpassning och socialt stöd. Det innefattar hur tillfredsställd individen är med sina relationer och anpassar sig till omgivningen, och påverkas av vilka möjligheter individen har att få socialt stöd. Den palliativa vården ska främja socialt välbefinnande, liksom det fysiska, psykiska och existentiella välbefinnandet. Prostatacancer drabbar 11 000 män i Sverige årligen och kan i många fall med tiden utvecklas till metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mKRPC). Män med mKRPC som ska påbörja livsförlängande behandling är i en tidig palliativ fas av sjukdomen och kan känna osäkerhet av sjukdomen både gällande sjukdomsprogress, behandlingsalternativ och framtiden i stort. De sociala relationerna påverkas. Det är viktigt att sjukvården får större kunskap om hur männen upplever sitt sociala välbefinnande vid sjukdom och behandling. Detta är viktigt för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stötta och ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva socialt välbefinnande hos män med mKRPC som genomgår livsförlängande behandling. Metod: Kvantitativ empirisk studie med en deskriptiv longitudinell design, inom ramen för en multicenterstudie. Resultat: Resultatet visar att de flesta männen skattade sitt sociala välbefinnande högt. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader över tid. Däremot fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan ensamboende och sammanboende män där ensamboende skattade sitt sociala välbefinnande lägre. Slutsats: Det är viktigt att sjukvården hittar strategier för att uppmärksamma de individer som är ensamboende eller saknar socialt stöd och därför kan ha lägre socialt välbefinnande.

<p>Syfte:</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.</p><p>Metod:</p><p>Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.</p><p>Resultat och slutsatser:</p><p>Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie. Resultat och slutsatser: Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.

I ett samhälle där unga mäns välbefinnande utges vara utsatt för risk av deras engagemang i en virtuell värld önskar den här studien lyfta fram hur unga män själva upplever välbefinnande ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Fem spelare fick i kvalitativa intervjuer framföra sina egna upplevelser ifrån sina erfarenheter av att spela MMORPG-spel. Med detaljrika teorier om subjektivt välbefinnande, socialt välbefinnande och teori angående gemenskap har studien en teoretisk grund som tillämpades i en transcendental analysmetod. Resultatet klargjorde att socialt välbefinnande och gemenskap existerar i spelet och kan uppnås av de unga manliga spelarna.  Essensen  kretsade  kring  socialt  samspel  mellan  de  andra  spelarna  i MMORPG-världen och upptäcktes genom de tre teman grupp, kommunikation och framgång/utveckling. Slutsatsen var att unga män kan uppnå socialt välbefinnande inom MMORPG-spel och att det här har allt att göra med det sociala samspelet mellan alla spelarna i spelet. / In a society where young men’s well-being is proclaimed to be at risk due to their involvement in a virtual world this study wants to shed light upon how young men themselves experience well-being from a social psychological perspective. Five players partook  in  qualitative  interviews  to  express  their  own  experiences  from  their  time playing MMORPGs. With detailed theories of subjective well-being, social well-being and theory of fellowship, the study has a theoretical foundation applied in a transcendental analysis. The result made it clear that social well-being and fellowship exist in the MMORPGs and can be achieved by the young male players. The essence revolved around social interaction between the other players in the MMORPG world and was discovered through three themes related to their group, communication and success/development. The conclusion was that young men can achieve social well-being in MMORPGs and this was due to the social interaction between all the players within the game itself.

Under de senaste åren har distansarbete, mycket tack vare Covid-19-pandemin, blivit ett högaktuellt arbetssätt. Distansarbete skapar nya möjligheter samt nya utmaningar i arbetslivet och kan av många upplevas effektivt och smidigt ur ett rent produktivitetsperspektiv. Det finns motstridig information angående distansarbete, då många individer uppgav att de ville fortsätta med distansarbete efter pandemin, samtidigt som andelen distansarbetare stadigt har sjunkit efter pandemins slut. En potentiell negativ aspekt av distansarbete är att det riskerar att minska mängden arbetsrelaterade sociala utbyten för individen, vilket kan vara problematiskt då dessa sociala utbyten är viktiga för individens sociala välbefinnande. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur anställda upplever sitt sociala välbefinnande i relation till distansarbete och tillgång till organisatoriskt stöd gällande teknisk support. Studien har antagit ett socialpsykologiskt angreppssätt och använt sig av de teoretiska utgångspunkterna socialt välbefinnande och teknostress. Tio respondenter deltog i studien och intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer transkriberades sedan och tematiserades därefter. Resultatet visade att det fanns positiva och negativa aspekter av distansarbete relaterat till socialt välbefinnande. Respondenternas ställningstagande visade tydligt på att varken distansarbete eller arbete på plats var att föredra som arbetssätt utan att en blandning av båda var det bästa alternativet. Vidare visade resultatet att vissa aspekter ur det sociala välbefinnandet fungerade bättre genom distansarbete och vissa aspekter var svåra att uppnå genom enbart distansarbete. / In recent years remote work has become a highly relevant way of working, largely due to the Covid-19 pandemic. Remote work creates new opportunities as well as new challenges in the workplace and can be perceived by many as efficient and smooth from a pure productivity perspective. There is conflicting information regarding remote work, as many individuals indicated that they would like to continue remote work after the pandemic, while the percentage of remote workers has steadily decreased after the end of the pandemic. One potential negative aspect of remote work is that it risks reducing the amount of work-related social exchanges for the individual, which can be problematic as these social exchanges are important for the individual's social well-being. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how employees experience their social well-being in relation to remote work and access to organizational support regarding technical support. The study has adopted a social psychological approach and used the theoretical perspectives of social well-being and techno-stress. Ten respondents participated in the study and were interviewed through qualitative semi-structured interviews. These interviews were then transcribed and themed accordingly. The result showed that there were positive and negative aspects of remote work related to social well-being. The respondents' position clearly showed that neither remote work nor on-site work was preferred as a way of working, but that a mix of both was the best option. Furthermore, the results showed that some aspects of social well-being worked better through remote work and some aspects were difficult to achieve through remote work alone.

No description available.

Rättsmedicinalverket som sluten institution är en expertmyndighet inom rättsväsendet som finns på sex skilda platser runt hela landet som omfattar cirka 500 medarbetare. Varje år görs det cirka 500 rättspsykiatriska undersökningar i Sverige. Omvårdnadspersonal på Rättsmedicinalverket hanterar dagligen individer som kommer från häktet, som mår psykiskt dåligt och behöver stöttning. Vissa av dessa fall kan vara väldigt tunga och påverkar de anställdas välbefinnande negativt. Personalen i sin arbetsroll måste se människan bakom brottet och därför agera som lojala, tillitsfulla och objektiva, vilket kan vara både krävande och svårt. Med hänsyn till institutionens karaktär har studien använt sig av en socialpsykologisk ansats och ett kvalitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter i Kazemis modell om socialt välbefinnande och Goffmans teori om totala institutioner har studien sökt förståelse för problemet. Syftet med studien var att undersöka det sociala välbefinnandet hos personal inom den slutna institutionen Rättsmedicinalverket. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på Rättsmedicinalverket, varav 8 var män och 2 kvinnor. Resultatet visade bland annat att personalen värderade sina sociala relationer högt, både mellan kollegor och chefer, samt med de intagna. Det framhöll även att personalen använde sig av en rad copingstrategier för att hantera arbetets specifika karaktär. Vidare visade resultatet den slutna institutionens beroende av säkerhet-/infrastruktur för hanteringen av det dagliga arbetet. / The National Board of Forensic Medicine is a closed institution and an expert authority within the legal system, that includes around 500 employees located in six different locations throughout the country. Every year, about 500 forensic psychiatric examinations are conducted in Sweden. Nursing staff at the National Board of Forensic Medicine deal with individuals daily who come from custody, are mentally unwell and require support. Some of these cases can be very heavy and negative for the well-being of the employees. In their role, the staff must see the person behind the crime and therefore act with loyalty, being trustworthy, and objective, which can be both demanding and difficult. The purpose of the study was to investigate the social well-being of staff at the closed institution National Board of Forensic Medicine. Considering the nature of the institution, the study used a social-psychological approach. Using theoretical frameworks such as Kazemi´s model of social well-being and Goffman's theory of total institutions, the study sought understanding of the problem. Ten semi-structured interviews were conducted with nursing staff at National Board of Forensic Medicine, of which 8 were men and 2 were women. The result showed, among other things, that the staff valued their social relationships highly, both among colleagues and with the inmates. The result also showed that the staff used a range of coping strategies to deal with the specific nature of their work. Furthermore, the result showed that the functioning of the closed institution depended on its security and infrastructure.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden beaktar äldre människors sociala välbefinnande samt redogöra för vad enhetschefer i deras chefsroll uppmärksammar som viktigt för de äldres sociala välbefinnande. Frågeställningarna berör hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar för att främja de äldres sociala välbefinnande och vilka utmaningar avseende de äldres sociala välbefinnande som enhetschefer på vård- och omsorgsboenden identifierar. Studien utgår från ett kvalitativt metodval och resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på vård- och omsorgsboenden i en mellanstor kommun i Sverige. Studiens resultat belyser hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar med att främja de äldres sociala välbefinnande genom att skapa förutsättningar för trygghet, gemenskap och självbestämmande. Enhetscheferna identifierar utmaningar förenade med de äldres sociala välbefinnande och lyfter att hitta arbetssätt för att bidra till minskad ofrivillig ensamhet hos de äldre och bistå med stöd för att tillgodose de äldres individuella behov och öka deltagandet på de sociala aktiviteterna. / The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, unit managers at nursing homes take the social well-being of older people into account and describe what managers in their position recognize as important for the social well-being of the elderly. The research questions are based on how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly, and which challenges regarding the social well-being of the elderly that unit managers at nursing homes identify. The study is based on a qualitative choice of method and the results have been collected through semi-structured interviews with unit managers at nursing homes in a medium-sized municipality in Sweden. The study's results highlight how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly by creating conditions for security, community and self-determination. The unit managers identify challenges associated with the social well-being of the elderly and find ways of working to contribute to reducing involuntary loneliness among the elderly.  The unit managers also assist with support to meet the individual needs of the elderly and increase participation in social activities.

Studien undersökte förekomsten av brottsligt beteende hos ungdomar i allmänhet och hur sociala och personliga resurser kan fungera som skydds- eller riskfaktorer i synnerhet samt vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkar. Undersökningen gjordes på 1324 ungdomar i årskurs nio genom projektet LoRDIA. Data analyserades med t-test, Spearman's korrelationsanalys och hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultaten visade att den starkaste prediktorn för ungdomars brottsliga beteende var deras kamraters brottsliga beteende. Socialt välbefinnande visade sig vara en viktigare personlig resurs för flickorna när det handlade om att predicera brottsligt beteende. Psykologiskt välbefinnande var viktigare för pojkarna Överlag låg studiens resultat i linje med tidigare forskning. Avvikande resultat diskuterades. Undersökningen relaterades till möjlighetshorisonter och ungdomars uppfattning om vilka studie och yrkesval de stod inför. Slutligen föreslogs hur företag och branschorganisationer kan tänka och agera från studiens resultat. / The study examined the prevalence of criminal behavior among adolescents in general and how social and personal resources can act as protection or risk factors in particular and also what differences exist between girls and boys. The survey was conducted on 1324 youths in ninth grade through the LoRDIA project. Data was analyzed by t-test, Spearman's correlation analysis and hierarchical multiple regression analysis. The results showed that the strongest predictor of young people's criminal behavior was peer delinquency. Social well-being turned out to be an important personal resource for the girls when it was about predicting criminal behavior and psychological well-being was important for the boys. While overall the results were in line with previous research, some divergent results were also discussed. The study was related to horizons of opportunities and to young people's perception of the educational and career choices they faced. Finally ways for companies and organizations to think and act on the results of the study were suggested.