Att bilda familj är en dröm för många personer. Tack vare den medicinska utvecklingen på området finns det idag flera olika sätt att skaffa barn på. Ett exempel är användandet av en surrogatmoder. Surrogatarrangemang där det behövs assisterad befruktning med svensk hälso- och sjukvård är däremot inte ett tillåtet förfarande i svensk rätt, varför specifika rättsregler på området saknas. Förfarandet är däremot inte kriminaliserat varför par och ensamstående använder sig av ett sådant arrangemang i utlandet.  Den icke anpassade lagstiftningen har resulterat i rättsliga konsekvenser för tilltänkta föräldrar och barn. Det kan konstateras att ett genetiskt faderskap på ett enkelt sätt kan fastställas genom bekräftelse, dom eller erkännande. Avseende moderskap är dock huvudregeln vid surrogatarrangemang att moderskapet ska fastställas rättsligt genom ett adoptionsförfarande, oavsett om det är barnets genetiska moder. Dagens adoptionsbestämmelser uppställer krav på att makar och sambor endast kan adoptera gemensamt och närståendeadoption förutsätter samtycke av den genetiskt rättsliga fadern. Det uppställs dessutom ett vederlagsförbud vid adoption.  Rättsliga konsekvenser har uppstått i form av att tilltänkta föräldrar separerat och att rättslig förälder återkallat sitt samtycke. Vidare råder en rättslig osäkerhet huruvida det finns ett tillräckligt samband mellan ersättning till surrogatmodern och vederlagsförbudet vid en senare adoption. Europadomstolen har konstaterat att varje medlemsstat har en skyldighet att erkänna barnets föräldra-barn relation utifrån barnets rätt till privatliv samt att värna barnets bästa. Det är dock upp till medlemsstaten att välja på vilket sätt ett sådant erkännande ska genomföras. HD konstaterade i ett fall från 2019 att den rättsordning som tillämpas i Sverige idag inte är förenlig med barnets rätt till privat- och familjeliv samt principen om barnets bästa.  I juni 2021 kom en statlig offentlig utredning med förslag avseende nya regler om utländska föräldraskap. Utredningen har gett förslag på att det förfarandet som ska användas när tilltänkta föräldrar har hemvist i Sverige fortsättningsvis ska vara ett adoptionsförfarande. Kravet på gemensam adoption för makar och sambor ska tas bort. Dessutom ska det göras undantag avseende kravet på samtycke samt vederlagsförbudet. Undantagsbestämmelserna ska enbart tillämpas vid synnerliga skäl. Ett adoptionsförfarande är fördelaktigt då förfarandet utgår från barnets bästa. Samtidigt prövas den tilltänkta förälderns lämplighet. Vidare innebär de föreslagna undantagsbestämmelserna att de rättsliga konsekvenser som uppstått i praxis kan lösas på ett mer förutsägbart sätt. Utredarnas förslag innebär dock vissa rättsliga oklarheter och risker. För att undantagsbestämmelserna över huvud taget ska bli aktuella förutsätter det att en faktisk familjerelation har uppstått. Vidare innebär utredarnas förslag att det fortsatt görs en skillnad mellan män och kvinnor vid fastställande av föräldraskap på så sätt att moderskapet inte kan fastställas på annat sätt än genom ett adoptionsförfarande. Utredarnas rättsliga lösningar stannar vid en lägstanivå. Det kan därmed konstateras att de föreslagna lösningarna inte är långsiktigt hållbara. Intresset av att erkänna föräldraskap måste väga tyngre än intresset av att inte uppmuntra till surrogatarrangemang. Detta kan säkerställas genom att låta genetiskt tilltänkta mödrar få sitt moderskap fastställt på ett liknande sätt som fastställande av genetiskt faderskap idag. Om ett adoptionsförfarande ändock ska användas borde kravet på faktisk familjerelation tas bort för genetiskt tilltänkta mödrar.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis är 72,4 miljoner drabbade av ofrivillig barnlöshet, infertilitet, i världen. Infertilitet beror till en tredjedel på kvinnlig faktor, en tredjedel på manlig faktor och resterande på både kvinnan och mannen. I 10-20 procent hittas ingen orsak till infertiliteten, så kallad oförklarlig barnlöshet. Utredning av ofrivillig barnlöshet lägger grunden för val av behandlingsmetod som till exempel kan vara ovulationsstimulering, insemination och in vitro fertilisering. Assisterad befruktning styrs av aktuell lagstiftning i det berörda landet. Livskvalitet innebär individens uppfattning och sin livssituation utifrån kulturella normer och värderingar där individen befinner sig i relation till egna mål, förväntningar, normer och intressen. Sexualitet är en underdimension till livskvalitet och sexuell hälsa innebär ett tillstånd av fysisk, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Legitimerade barnmorskor arbetar inom området sexuell och reproduktiv hälsa vilket innebär många olika verksamhetsområden. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor och män som är ofrivilligt barnlösa. Sexton kvantitativa primärartiklar identifierades genom sökningar i databaser. Resultatet visade att den sexuella hälsan påverkades negativt hos ofrivilligt barnlösa kvinnor och män. Både sexuell dysfunktion hos kvinnor och erektil dysfunktion hos män hade en högre prevalens i jämförelse med hos fertila kvinnor och män. Även samlagsfrekvensen påverkades negativt. En sämre sexuell hälsa visade sig också medförda en sämre sexuell hälsa hos partnern. Förekomst av depression och ångest ökade sannolikheten för att en sämre sexuell hälsa skulle föreligga. Det är viktigt att barnmorskor har kunskap om hur ofrivillig barnlöshet påverkar den sexuella hälsan för att kunna ge en optimal vård. Utbildning om ofrivillig barnlöshet för allmänheten kan sannolikt minska befintliga fördomar. Förekomsten av stress över infertilitet kan lindras genom stöd och empati.

Introduktion: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och antalet som vårdas under tvång ökar. Både sjuksköterskor och närstående till tvångsvårdade patienter belyser vikten av kommunikation i vården för att minska tvångsåtgärder. Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård samt tvångsåtgärder i slutenvård, med fokus på kommunikation. Metod: Allmän litteraturöversikt med beskrivande design. 12 kvalitativa artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av SBU:s granskningsmall, sedan analyserats med hjälp av en etablerad analysmetod och sammanställts i resultatet. Resultat: Tre teman identifierades: kommunikativ relation, tillgång till information och överenstämmelse med patientrollen. De flesta patienter upplevde att de inte fick tillräckligt med information gällande tvångsinläggningen och eventuella tvångsåtgärder som de utsatts för. Det resulterade i en förvirring och osäkerhet hos patienterna och tillsammans med bristande, eller ensidig, kommunikation var de faktorer som gjorde att patienterna hade svårt att acceptera tvångsvården. De som upplevde en god kommunikativ relation belyste vikten av tillit och att få bli sedd och hörd; de kände en känsla av tacksamhet och trygghet när de fick den information de behövde, och kunde lättare acceptera tvångsvården. Patienterna upplevde att de behövde överensstämma med patientrollen för att undvika negativa konsekvenser och få det hjälp de behövde genom att avsubjektifiera sig själva.  Slutsats: Brist på kommunikativ relation och adekvat information till patienter gör att dessa har svårare att acceptera tvångsvården och tvångsåtgärderna. Tillit är av yttersta vikt för att känna sig trygg och kunna anförtro sig till vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan göra skillnad i patientens upplevelse av tvångsvård genom att lyssna, finnas till hands, kommunicera och ge personcentrerad information samt vård. / Introduction: Mental illness is a growing public health problem and the number of involuntarily admitted people is increasing. Both nurses and relatives of patients in compulsory care highlight the importance of communication to reduce coercive measures. Aim: The aim of the study was to investigate patients’ experience of compulsory psychiatric care and coercive measures in inpatient care, with a focus on communication. Method: General literature review with a descriptive design. Twelve qualitative articles have been quality reviewed using SBU’s review template, then analyzed using an established analysis method and compiled in the result.  Results: Three themes were identified: communicative relationship, access to information and compliance with patient role. Most participants felt they needed to receive more information regarding the involuntary admission and any coercive measures they were subjected to. This resulted in confusion and uncertainty among the patients. The feeling of uncertainty and confusion together with a lack of, or one-sided, communication were factors that made it difficult for the patients to accept the forced care. Those who experienced a good communicative relationship with the caregiver highlighted the importance of trust and being seen and heard. They felt a sense of gratitude and security when they received the information they needed, which made it easier for them to accept compulsory care. The participants felt that they needed to conform to the patient role to avoid negative consequences and get the help they needed by de-subjectifying themselves.  Conclusion: Lack of communicative relationships and adequate patient information makes it more difficult for them to accept compulsory care and coercive measures; trust is of the utmost importance in order to feel safe and confide in the caregivers. Nurses can make a difference in the patients’ experience of compulsory care by listening, being present, communicating and providing person-centered information and care.

Sammanfattning Bakgrund: Ensamhet i ålderdomen kan innebära en dålig prognos med försämrad fysisk och psykisk hälsa. Olika typer av förluster är faktorer som kan orsaka ensamhet och ökar med en stigande ålder. Vården brister i omhändertagandet av äldre personer som är ensamma i samhället, vilket gör att de inte får den vård de är i behov av. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga upplevelser av ofrivillig ensamhet hos äldre personer Metod: En allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt utfördes. Databassökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Ofrivillig ensamhet upplevdes i kontext med ett bristande socialt nätverk, försämrad hälsa och fysisk funktion, förändrad roll, social status och identitet, existentiella aspekter samt i mötet med sjukvården. Upplevelsen av ofrivillig ensamhet var mestadels beskrivet som något negativt där orken att försöka hantera sin situation eller viljan att leva hotades, men kunde även vara något som upplevdes positivt och genererade frihet. Konklusion: Upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre personer visade sig vara komplext med personliga skillnader. Det fanns ett flertal strategier för att hantera ofrivillig ensamhet, men dessa strategier kunde för vissa personer vara otillräckliga. Ofrivillig ensamhet orsakar lidande och sjukvården brister i identifiering och omhändertagandet av äldre personer som upplever ofrivillig ensamhet.

Ofrivillig barnlöshet drabbar cirka 10-15% av alla fertila par i Sverige. Ibland utan att orsaken till varför kvinnan inte kan bli gravid hittas. Ofrivillig barnlöshet är något som ökar i Sverige idag. Tidigare forskning visar på att vara ofrivilligt barnlös kan upplevas som ett trauma och en livskris. Barnmorskans kompetensområde är sexuell och reproduktiv hälsa, och barnmorskan vårdar kvinnor genom hela livscykeln. Det är därför av stor vikt att som barnmorska ha kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet för att kunna bemöta och stötta dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En systematisk litteraturöversikt med tematisk syntes som analysmetod gjordes där enbart kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet svarar mot studiens syfte med fyra huvudteman: Sorgen över livet som aldrig blev, Att aldrig bli kvinna nog, Närvarande men utanför och Finna ro med nya stigar genom livet. Där kvinnorna beskrev sin upplevelse av ofrivillig barnlöshet som en sorg och förlust som de bar med sig genom hela livet. Att den skapade en identitetskris. Kvinnorna kände sig isolerade och upplevde ett utanförskap gentemot andra kvinnor med barn. Vidare beskrev kvinnorna hur de försonades med sin ofrivilliga barnlöshet för att finna mening i livet. Studien kan ge ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelse av att vara ofrivilligt barnlösa och vara ett stöd för barnmorskan som kan tänkas möta dessa kvinnor i sitt arbete.

Bakgrund: Sexualitet är något väsentligt och komplext hos människan. Tidigare forskning visar att ouppfylld längtan efter barn kan innebära att sexlivet blir kravfyllt. En arena där det finns möjlighet att diskutera sexuella problem är diskussionsforum på Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts på ett diskussionsforum som heter Svårt att få barn på www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att öka förståelsen kring sexuella problem vid ofrivillig barnlöshet. Syftet var även att förstå vilken funktion diskussionsforumet har beträffande att förmedla support kring frågor som rör sexualitet bland personer som är ofrivilligt barnlösa. Resultat och analys: Resultatet av studien har utmynnat i ett huvudsakligt tema: Att ofrivillig barnlöshet leder till nya villkor beträffande sexualiteten. Behovet av att hantera dessa nya villkor bereder rum och ger mening åt diskussionsforumet. De sexuella problem som utkristalliserats i denna studie handlar främst om prestationsångest förknippad med sexualitet, minskad sexuell lust och minskad spontanitet. Njutning och tillfredsställelse som motiv till samlag blir underordnat reproduktionsmotivet då personer upplever inre eller yttre krav på att genomföra samlag enligt viss frekvens för att kunna nå graviditet. Vidare visar resultatet att den ofrivilliga barnlösheten ibland leder till en förändrad självbild vilken kan generera en känsla av meningslöshet, även beträffande sexualitet. Resultatet visar att forumet erbjuder utrymme för deltagarna att lyfta intima frågor, ge second opinion d.v.s. utbyta, jämföra och diskutera olika sorters information som är kopplat till sexualitet. Även support som syftar till bekräftelse och normalisering beträffande frågor som rör självbild och sexualitet återfinns på forumet. Resultatet visade även att diskussionsforumet erbjuder möjlighet till nya vänskapsband med andra deltagare som befinner sig i samma kontext beträffande att sexualitetens ställts inför nya villkor i samband med barnlösheten. Diskussionsforumet erbjuder därmed olika funktioner som är att jämställa med coping, och bidrar även till att öka personers känsla av sammanhang (KASAM).Diskussion: Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan vilka frågor personer har beträffande sexualitetens nya villkor då de är ofrivilligt barnlösa och beträffande vilken information som lämnas exempelvis inom sjukvården. Det är därför viktigt att informationen som lämnas kring frågor som rör sexualitet utökas och inte bara omfattar "kalla fakta". Det är även viktigt att tillvarata och utveckla den arena som Internet är då det gäller att ge support kring dessa frågor. / Background: Sexuality is important and filled with complexity. Research shows that the sex life of men and women with an unfulfilled desire for a child may be subject to significant stress. One of the means to discuss sexual problems is forums on the Internet. This study was inspired by that channel of information exchange. Aim and method: The basis of this study was the Internet forum:”Difficult to conceive” (in Swedish: ”Svårt att få barn”) at the site ”http://www.familjeliv.se”. The method employed was qualitative content analysis. The aims were to achieve increased understanding of sexual disorders of infertile men and women, and to investigate the ability of the forum to provide answers and support regarding sexuality issues. Results and analysis: The main result of this study is that infertility has negative effects on the sex life. The reason for existence of the forum is a need to handle these effects. The predominant sexual problems were: anxiety regarding sexual performance, decreased desire and a lower degree of spontaneity. Other examples were erectile dysfunction, difficulty to ejaculate and pain during intercourse. When people feel the need to have sex according to a schedule, in order to conceive, joy and gratification become less important as incentives for sexual intercourse. Furthermore, inability to conceive may cause lower self-esteem, the result of which may be a general feeling of futility, but also misgivings as regards the sex life. This study shows that the forum offers an opportunity for participants to raise questions about intimacy, and to give second opinions, that is, exchange knowledge, compare experiences and discuss information about sexual issues. Support is also given, addressing questions about confirmation and normalcy in a sexual context. Another result is that the forum provides a means of forming friendships with people in a similar situation. The forum offers functionality that may be considered as coping, and contributes to increase the participants’ sense of coherence, in Swedish: (KASAM). Discussion and conclusions: There seems to be a discrepancy between questions regarding sexuality and the unfulfilled desire for a child, and information given by medical services. It is important that information about infertility and sexuality addresses other issues than the pure medical facts. The opportunity that the Internet provides should be maintained and developed in order to give support regarding sexuality and infertility.

Ensamhet är ett stort och komplext samhällsproblem som upplevs i alla åldrar. Trots detta är ämnet tabubelagt och någonting som många inte pratar om. Upplevelsen av ensamhet kan infinna sig både i bristen på fysisk närvaro av andra och i närvaron av andra. Att känna sig ensam i sociala sammanhang kan vara en smärtsam upplevelse och ett av de mest förekommande sociala sammanhangen är med vänner. Därför är synen på vänskap relevant att lyfta i diskussionen om ofrivillig ensamhet. Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska individers upplevelser av ofrivillig ensamhet i vänskapssammanhang. Den inriktar sig på att beskriva olika typer av ensamhet, orsaker till ensamhet, syn på vänskap samt åtgärder mot ensamhet. Studien använder sig av socialpsykologiska teorier om ensamhet, sammanhang och självbild för att tolka respondenternas upplevelser. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes i Skaraborg med vuxna i åldern 39-59 år om deras upplevelser av ensamhet. Resultatet visar att ensamhet kan upplevas på olika sätt där ensamhet bland andra är den mest upplevda typen av ensamhet. Studien identifierade även att ensamhet orsakas av utanförskap sedan barndomen och att ett stort socialt nätverk var önskvärt för att fylla behoven om socialt umgänge. Den främsta efterfrågade åtgärden mot ensamhet var samhällsinsatser. / Loneliness is a wide and complex societal problem experienced in all ages. Despite this, the subject is taboo and something that many people do not talk about. The experience of loneliness can appear both in the lack of physical presence of others and in the presence of others. Feeling alone in social contexts can be a painful experience and one of the most common social contexts is with friends. Therefore, the view of friendship is relevant in the discussion of involuntary loneliness. The purpose of this qualitative study is to explore individuals' experiences of involuntary loneliness in the context of friendship and focuses on describing different types of loneliness, causes of loneliness, views on friendships and measures of loneliness. The study uses social psychological theories about loneliness, context and self-image to interpret the experiences of the respondents. 10 semi-structured interviews were conducted in Skaraborg with adults aged 39-59 years old about their experiences of loneliness. The result showed that loneliness can be experienced in different ways, where loneliness among others is the most experienced type of loneliness. The study also identified that loneliness is caused by exclusion since childhood and that a large social network was desirable to fulfill the need of social interaction. The main requested measure against loneliness was community interventions.

Bakgrund: Cirka 34 miljoner kvinnor världen över beräknas lida av ofrivillig barnlöshet och tillståndet betyder mycket för kvinnor som upplever det. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: Systematisk litteratursökning resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i 5 slutliga kategorier: Att bli dåligt behandlad och skuldbelagd för barnlösheten, Att känna sig utanför och isolerad till följd av begränsat stöd, Att följden av infertiliteten är psykiskt påfrestande, Att längtan efter barn påverkar parrelationen samt Att lära sig hantera och acceptera en barnlös framtid. Slutsats: Ofrivilligt barnlösa kvinnor är i behov av emotionellt stöd. Genom att få ökad förståelse kan sjuksköterskor hjälpa och främja hälsan hos kvinnor som upplever ofrivillig barnlöshet.

Denna kvalitativa studie syftar till att erhålla ökad kunskap om hur fritidslärare arbetar för att inkludera ofrivilligt ensamma elever. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma fritidslärare. Studiens teoretiska ansats bygger på relationell pedagogik och all insamlade data från intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att ofrivilligt ensamma elever förekommer men fritidslärare beskriver även en osäkerhet kring elevers upplevda ensamhet. Fritidslärare använder olika strategier för att motverka ofrivillig ensamhet. Bland annat kartlägger de ofrivilligt ensamma elever genom egna och andras observationer och de stödjer ofrivilligt ensamma elever genom att locka, genom att samtala, differentiera och olika kollegiala handlingar i arbetslaget. Framtida forskning bör fokusera på fritidshemmets didaktik vad gäller arbetet med sociala relationer. Slutligen föreslås även fältstudier och observationer av fritidslärares arbete med sociala relationer, samt studier av elevers egenupplevda ensamhet, som förslag till vidare forskning.

Denna rapport är en del av byggingenjörsutbildningen på Högskolan i Borås som avslutande examensarbete för utbildningen. Prefabricerade elementen kan tillverkas efter kundens behov och förkortar byggtiden då tillverkningen sker inomhus utan påverkan av väder och utomhustemperatur. En nackdel kan vara att projekteringen innan tillverkningen av elementen kan börja måste i stort sett vara klar, vilket gör att flexibiliteten av ändringar under produktionsskedet begränsas. Rapporten ger alternativa lösningar på olika sorts sammanfogningar av prefabricerade bjälklagselement tillverkade av företaget HEDA; Hedareds sand och betong AB, som tillämpas på en typbyggnad. I rapporten ingår även lösningar på problem som uppkommer efter sammansättningen av konstruktionen. Sammanfogning av de prefabricerade bjälklagselementen är en nödvändighet för att bjälklaget som elementen tillsammans bildar skall kunna ses som en sammanhängande enhet, det vill säga att sammanfogningar måste förhindra att elementen bland annat separerar, förskjuts och förflyttas från varandra. Typbyggnaden räknas på för att skapa en uppfattning av de krafter, moment och spänningar som uppkommer på grund av de laster som bjälklaget påverkas av. Beräkningarna som görs i rapporten utgår främst ifrån beräkningsmodeller i Eurocode. Under de områden där Eurocode ej varit tillräcklig används andra källor för tillvägagångssätt, bland annat fib. Bland de alternativa lösningarna för att sammanfoga elementen ingår beräkningar för att kontrollera  så att fogen mellan elementen klarar av skjuvspänningen, mothålla separationen av elementen och förankring av bjälklaget i väggen. Problemlösningar för ofrivillig inspänning  samt att ta upp tvärkraften då elementen inte har någon tvärkraftsarmering. För samtliga sammanfogningar och problem hittades en lösning. / This report is apart of the structural engineering program at the University of Borås as a final bachelor thesis for the program. The precast elements can be made by the demands of the customer and reduces the time of construction because the manufacturing is indoors without the effects of weather and outside temperature. A downside can be that the projection, before the manufacturing of the elements can begin, needs to be almost completed, which limits the flexibility of being able to make changes during the construction. The report offers alternative solutions for different kind of connections between precast elements, manufactured by HEDA; Hedareds sand och betong AB, designed for an example of a building. The report also includes solutions for problems that arises after the construction is put in place. Connecting the precast elements together is necessity for the slab, that the elements form, to be seen as one unit, which means that the connections need to prevent the precast elements from separating, dislocate and move away from each other.   The example of a building is used for calculations to get a perspective of the forces, moments and stresses that occur from the loads that affects the slab. The calculations made in the report is mainly from Eurocode, under the sections where Eurocode lack of information about the subject other sources were used, for example fib. The alternative solutions for connecting the elements together includes; make sure that the insitu between the elements can handle the shear stress, prevent separation of the elements from happening and anchoring the slab to the walls. Solutions for the problems of unintended restraint and handle the shear force without any stirrups in the elements. A solution was found for all of these problems and connections of the elements.