Bakgrund: Önskan om att fortplanta sig är grundläggande för de allra flesta. I Sverige beräknas cirka 10-15 procent par vara ofrivilligt barnlösa. Den vanligaste bakomliggande orsaken till infertilitet är könssjukdomar. Även åldern har betydelse för möjligheten till att bli gravid och att skjuta upp barnafödandet till senare i livet kan orsaka infertilitet. Ofrivillig barnlöshet medför vanligen psykiska påfrestningar som med tiden kan leda till ohälsa. En fertilitetsbehandling kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och bristfällig kunskap eller bristande empati och engagemang hos vårdpersonal har påvisats påverka infertila kvinnors välbefinnande negativt. Barnmorskan fyller en central roll på en fertilitetsklinik och inom mödravården och det är därför viktigt att barnmorskor har kunskap kring ämnet för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett professionellt sätt.     Syftet med magisteruppsatsen var att i ett stickprov av infertila kvinnor undersöka andelen av olika upplevda sinnesstämningar och olika önskemål om stödåtgärder under tiden för utredning av barnlöshet samt därefter hur de bemöttes på MVC.    Metod: Magisteruppsatsen har sammanställts utifrån delar ur en enkätstudie som tidigare genomförts på en fertilitetsklinik i Stockholm år 2012. Den ursprungliga enkätstudien var genomförd som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. För datainsamling tillämpades semistrukturerade slutna frågor med möjlighet att kommentera sina svar. 199 kvinnor besvarade enkäten. De slutna frågorna ur enkäten som bearbetades i denna uppsatts har analyserats deskriptivt och presenteras i en tabell och fyra stolpdiagram. En manifest innehållsanalys genomfördes för att sammanställa de öppna kommentarerna tillhörande frågeställningarna och dessa redovisas i tre stolpdiagram.    Resultat:  Flertalet av de infertila kvinnorna i studien uppgav att de känt sig aktiva och entusiastiska under det föregående året av utredning och behandling. En del kvinnor tillämpade egna strategier för att hantera sin situation. Att få möjlighet till att tala med en psykolog ansågs viktigt. En del kvinnor föredrog ett individuellt stöd medan andra önskade delta i en gruppaktivitet. För flertalet av kvinnorna i studien upplevdes övergången till mödravårdscentralen (MVC) oproblematisk och smidig och de upplevde att de blivit bemötta som normala eller som en i mängden. Dock uppgav 42 av kvinnorna att övergången till MVC varit kaotisk och 45 kvinnor önskade att fertilitetskliniken hade haft en egen MVC.    Slutsats: Sinnesstämningen i samband med utredning och behandling av infertilitet var subjektiv och individuell och kunde grunda sig på tidigare erfarenheter och förutsättningar. Behovet av stöd och vilken form av stöd som önskades såg olika ut beroende på individens önskemål och situation. Kvinnorna i studien var mer nöjda med fertilitetskliniken än mödravården både vad det gäller vårdpersonalens kunskaper och bemötande. Barnmorskans attityd, kunskap och bemötande ansågs bristfällig av kvinnorna i studien vilket kunde påverka välbefinnandet. Studien visade förbättringspotential för barnmorskans bemötande och kommunikation med kvinnor som genomgått IVF och sökt vård på MVC. För att kunna bistå med trygg vård och ett professionellt bemötande av dessa kvinnor är det av betydelse att barnmorskan har kunskap och kännedom om dessa kvinnors situation och behov.

Bakgrund: Rättspsykiatrisk vård är en komplex vårdmiljö byggd på ofrivillighet. Författarnas upplevelse är att patienternas delaktighet i vården är starkt begränsad och i hög grad styrd av arbetssätt inom kliniken. Sjuksköterskan måste se till såväl principer som personcentrerad vård samt de lagar rättspsykiatrin lyder under. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskornas upplevelse av patientdelaktighet inom den rättspsykiatriska vården.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där en innehållsanalys genomförts för att analysera det manifesta innehållet i intervjuerna. I denna studie är det sex sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk vård på en specifik klinik identifierad som population.  Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier identifierades utifrån semistrukturerade intervjuer där sjuksköterskornas upplevelse av patientdelaktighet belystes.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevelser visade på en relativt samstämmig syn på begreppet patientdelaktighet men att delaktigheten hos patienterna är avhängig såväl arbetssätt som attityder hos personal. Delaktigheten påverkas dessutom av att det är en ofrivillig icke tidsbestämd vårdform som rättspsykiatrin utgör. Patientdelaktigheten inom rättspsykiatrin är därför ett område som bör beforskas ytterligare.

A home for stragers är en hybridbyggnad i Stora Vika som kombinerar äldreboende med medborgarhus. Projektet utforskar hur en öppen mötesplats skulle kunna skapa liv i en väldigt liten tätort och bli en början till vidareutveckling. Byggnaden står bestämd mitt i Stora Vika, på den stora ängen som är symbolen för samvaro och högtider. På samma sätt ska medborgarhuset bli en förlängning till detta som möjliggör mindre och större samlingar åt de boende året om. Byggnaden ska synliggöra de boende inne i huset och i tätorten till varandra och möjliggöra både aktivt och passivt samvaro i form av vardagliga möten. Huset med lägenheter för 30 pensionärer utgår från en tanke av att gradvist skapa trygga kontakter till personerna i ens omgivning. Att ha möjlighet att mötas i sina vardagliga sysslor eller att dela på en vanlig måltid med en granne ligger i fokus i gestaltningen. Allt börjar med att hälsa på sin granne vid dörren. / A home for strangers is a hybrid building in Stora Vika, in Nynäshamns municipality, that combines a retirement home with a lively community house. The project explores how an open meeting place could create life in a small community and be the start to further development. The building stands firmly in the middle of Stora Vika, on the large meadow which is the symbol of togetherness and celebrations. In the same way, the community house will become an extension to this, enabling smaller and larger gatherings for the residents all year round. The building makes both the people living inside the house as well as in the area, visible to each other. The house with apartments to 30 elderly is based on the idea of gradually creating safe contacts with the people around you. To be felt seen in your everyday-activities or sharing a meal with your neighbor are in focus in the design. Everything begins with greeting your neighbor at the door.

Bakgrund: Var tionde par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet. När en kvinna inte lyckats bli gravid under 12 månader med oskyddat samlag kan en fertilitetsutredning påbörjas. Att som kvinna leva med ofrivillig barnlöshet kan påverka hälsan både psykiskt men även fysiskt vilket kan resultera i ett lidande hos kvinnorna. Allmänsjuksköterskan behöver ha kunskap om kvinnornas situation och se dessa kvinnors individuella livsvärld för att kunna främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa, lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes. Resultat: Analysprocessen av de fem självbiografierna ledde till två huvudkategorier: Ett lidande your flera perspektiv med tre underkategorier som handlar om kvinnors upplevelse av ett lidande på olika plan exempelvis sorg, utanförskap samt sjukvårdens bemötande. Meningen med livet med två underkategorier som handlar om hoppet att bli mamma och förlikning, livet kan vara bra ändå. Slutsats: Resultatet i studien visade att kvinnor som lever med ofrivillig barnlöshet ofta drabbas av någon slags ohälsa vilket gör att dessa kvinnor behöver emotionellt stöd för att hantera exempelvis sorgeprocessen och att det är stor vikt att sjuksköterskor ska ha kunskap och ha en förståelse för kvinnor med ofrivillig barnlöshet för att ge den bästa personcentrerade vården kvinnorna har rätt till.

BAKGRUNDEn eventuell infertilitetsproblematik utreds först efter ett års oskyddade samlag med utebliven graviditet. Det som följer är oftast fysiska och psykiska påfrestande behandlingar och situationen har betydande inverkan på parets välbefinnande samt kan skapa ohälsa inom relationen. SYFTESyftet med studien är att belysa hur heterosexuella par upplever att ofrivillig barnlöshet påverkar relationen.METODEn kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har tillämpats för att undersöka studiens syfte. Sex självbiografier har analyserats manifest och resultatet grundas i upplevelser tagna från författarnas berättelser.RESULTATResultatet indikerar att psykiskt lidande på grund av ofrivillig barnlöshet orsakar konflikter i förhållandet och kan leda till ensamhet, både inom relationen och från omgivningen. Det finns en tydlig brist att stöd och förståelse saknas både från närstående och från sjukvården.SLUTSATSRelationens hälsa påverkas både fysiskt och psykiskt hos de par som drabbas av ofrivillig barnlöshet. För att möjliggöra god hälsa behöver sjuksköterskan vara inkännande om upplevelser och vårda båda parterna som en helhet.

Bakgrund: Gemenskap med andra människor anses som ett grundläggande behov förmänniskans existens. Ensamhet som inte är självvalt anses som ett folkhälsoproblem sompåverkar människors hälsa, välmående och livskvalitet och kan orsaka lidande för dendrabbade. Långvarig och ofrivillig ensamhet leder till ett ökat behov av hälso-och sjukvårdoch omsorg på grund av ensamhetens påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Den äldrebefolkningen i Sverige är en av de grupper som är mest utsatt för ofrivillig ensamhet. Syftet: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av ofrivilliga ensamhet påsärskilt boende. Metod: Metoden som användes var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning- inspirerad av metasyntes. Resultatet bygger på nio artiklar angående äldres upplevelser avofrivillig ensamhet på särskilt boende. Resultat: Huvudteman som hittades i resultatet handlar om miljöns betydelse och behov avanknytning till andra. Miljöns betydelse delas vidare upp i underteman sakna känslan av hem,förlust av autonomi och frihet och känslan av att vara övergiven. Behov av anknytning tillandra delas upp i underteman betydelsefulla relationer och sociala aktiviteters betydelse. Slutsats: Slutsatser som kunde dras var att sjuksköterskan genom en personcentrerad vårdkan minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre på särskilt boende. Gott bemötande,rätt förhållningssätt, omtanke och kärlek från sjuksköterskans sida kan öka äldres upplevelseav att vara unika individer, stärka äldres eget värde, öka möjligheten till interaktion, ökaäldres autonomi och känsla av samhörighet samtidigt som minska lidande orsakat avofrivillig ensamhet hos äldre inom särskilda boenden.Nyckelord: ofrivillig ensamhet, upplevelser, särskilt boende, äldre.

Bakgrund: Personer med allvarlig psykisk ohälsa kan behöva vårdas under tvång på en sluten psykiatrisk avdelning. För att kunna förbättra tvångsvården krävs en förståelse för dessa patienters upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultaten från tio originalartiklar har analyserats enligt en innehållsanalys av Forsberg och Wengström (2015). Den teoretiska referensramen som valdes var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet påvisar att patienter har liknande upplevelser av tvångsvård i samtliga artiklars resultat. I alla resultat framkommer det att patienter har upplevt någon form av negativ känsla i samband med tvångsvård. Majoriteten av resultaten visar att patientens integritet, autonomi eller mänskliga värde blir kränkt i samband med tvångsvård, vilket i sin tur leder till ett försämrat psykiskt mående. En positiv upplevelse av tvångsvård kan uppnås då personalen ser till att patienten blir väl informerad, känner delaktighet och tillit, genom att få patienten att känna sig sedd, hörd och respekterad. Slutsats: Hur patienter upplever och påverkas av tvångsvård är individuellt och upplevelsen av vården är unik för varje patient. Samma typ av tvångsvård kan i vissa fall ge motsägelsefulla resultat för olika patienter. Det finns dock gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Sjuksköterskan har stora möjligheter att skapa en positiv upplevelse av vården för patienten. Genom en humanistisk vård, som grundar sig i respekt, lyhördhet och medkänsla, där patienten blir delaktig i sin vård. / Background: People with severe mental illness may need to be cared for in a closed psychiatric ward. In order to improve coercive care, an understanding of these patients' experiences is required. Aim: The purpose was to describe patients’experiences of coercive measures in psychiatric inpatient care. Method: A literature study with qualitative approach where the results from ten original articles have been analyzed according to a content analysis by Forsberg and Wengström (2015). The theoretical frame of reference selected was Katie Eriksson's nursing theory. Result: The result shows that patients have similar experiences of coercive care in the results of all articles. In all results it appears that patients have experienced some form of negative feeling in connection with coercive care. Most of the results show that the patient's integrity, autonomy or human value is being violated in connection with coercion, which in turn leads to deterioration in mental health. A positive experience of coercive care can be achieved when the staff ensures that the patient is well informed, feel trust and is involved, by making the patient feel perceived, heard and respected. Conclusion: How patients experience and are affected by coercive care is individual and the experience of care is unique to each patient. The same type of coercive care may in some cases give contradictory results for different patients. However, there are common denominators that can be crucial for the patients' experiences. The nurse has great opportunities to create a positive experience of the care for the patient. Through a humanistic care, which is based on respect, responsiveness and compassion, where the patient becomes involved in their care.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet. Resultatet presenteras i fem teman och elva subteman. Det första temat, Livsvärlden omkullkastas, grundas på tre subteman som beskriver kvinnornas upplevelser av en kropp i obalans, hopp och förtvivlan samt att överlämna sin fertilitet till sjukvården. Det andra temat, Kontrollförlust – Vredens vakuum, baseras på två subteman som beskriver kvinnornas upplevelser av frustration samt ilska och avund. Det tredje temat, Sorgens hemliga lådor, byggs på de två subtemana sorg och tomhet – den osynliga förlusten samt den yttersta okvinnligheten – ett utanförskap. Det fjärde temat, Existentiella tankar, grundas på två subteman, varför just jag samt skam och skuld. Det sista och femte temat, Återtagandet av kontrollen, baseras på två subteman som beskriver vändpunkten – att begrava en barnönskan samt avslutet. Diskussionen behandlar huruvida kvinnorna kommer till acceptans över sin barnlöshet samt att det inte finns någon bra applicerbar krismodell för infertilitetskrisen. Vidare diskuteras den livslånga sorgen och de konsekvenser det får på framtida barnbarnlöshet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela personens livsvärld och skapar ett lidande som kan vara svårt för andra att förstå. Att kunna bli gravid och bära ett barn är för många kvinnor starkt kopplat till den kvinnliga identiteten. Om en graviditet inte går att uppnå omkullkastas kvinnans bild av sig själv, både som människa och som kvinna. För att få en förståelse för dessa kvinnors känslor är det därför viktigt att som sjuksköterska vara medveten om ofrivilligt barnlösa kvinnornas upplevelser och lidande, för att på så sätt möjliggöra att bemötandet i vården skall bli så bra som möjligt. Syftet med denna uppsats är att beskriva skönlitteratur som redovisar kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Resultatet baseras på analys av fyra självbiografier som berör kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Resultatet visar att bli mor är ’kronan på verket’ för en kvinna, hoppet försvinner inte under den fertila perioden och längtan kvarstår livet ut. När kvinnorna accepterat att de inte kan bli gravida försöker de ändå se framåt och njuta av livet så som det nu fick bli. I diskussionen diskuteras hur kvinnorna upplevt sin ofrivilliga barnlöshet och hur det lidandet har påverkat deras identitet, sociala liv och framtidsbild. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Infertilitet beskrivs som en sjukdom i de reproduktiva organen där graviditet efter tolv månader eller mer med oskyddat samlag misslyckats. Infertiliteten drabbar cirka 10-15 procent av världens befolkning. Den allmänna sjuksköterskans roll blir aktuell på fertilitetskliniker där hen möter par som genomgår utredning eller behandling för infertilitet. Sjuksköterskans roll handlar i stort om att ge stöd, samtala och informera. Behandling av infertilitet kan ges i form av exempelvis inseminering eller provrörsbefruktning. Om behandlingen inte skulle resultera i biologiska barn finns adoption som alternativ för att få barn / Infertility is described as a disease in the reproductive organs where pregnancy after twelve months or more with unprotected intercourse failed. Infertility affects about 10-15 percent of the world's population. The role of the nurse becomes relevant at the fertility clinic where they meet infertile couples who are undergoing investigation or treatment. The role of the nurse is largely about providing support, dialog and information. Treatment of infertility can be given in the form of, for example, insemination or test tube fertilization. If treatment would not result in a biological child, adoption can be a alternative to having a biological child.