• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 71
  • 1
  • Tagged with
  • 72
  • 32
  • 30
  • 30
  • 25
  • 22
  • 21
  • 16
  • 15
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Blivande adoptivföräldrars upplevelse av infertilitet och adoptionsprocessen

Eliasson, Annica, Lilja, Maria January 2014 (has links)
Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem i Sverige idag och av kvinnor i barnafödande ålder är ca 1 av 10 drabbade. De flesta som lider av infertilitet använder sig av medicinsk hjälp som förstahandsmetod. Misslyckas man med den medicinska hjälpen går vissa par vidare med adoption direkt medan andra ser detta som en sista utväg. Adoptionsprocessen, som den oftast beskrivs i media, är en arbetsam process och upplevelsen av väntan är central. Tidigare forskning kring adoption fokuserar mest på adoptivbarns upplevelse. Tidsramen för att få adoptera ett barn innebär ofta en väntan på flera år. I studien belyses tankar och känslor som uppkommer under adoptionsprocessen hos par som önskar adoptera barn. Syftet med studien är att beskriva dessa pars upplevelse av infertilitet och adoptionsprocessen. Studien är en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod är intervjuer och insamlat material analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.I resultatet finner vi fyra huvudkategorier som lättnad, hoppfullhet, frustration och maktlöshet. Dessa huvudkategorier har svarat väl till vårt syfte. Abstract: Involuntary infertility is today a major problem in Sweden and 1 out of 10 women in childbearing age are affected. Most of them who suffer from infertility use medical help as their first choice. If the medical help fails, some couples directly move on to adoption while some see this as a last resort. The adoption progress, as it is commonly referred to in media, is a laborious procedure and the experience from the wait is central.Previous research on adoption focuses mainly at the experience of the adopted child. The timeframe to be granted an adoption often implies a wait of many years. Through our study we wish to highlight the thoughts and emotions that arise among the couples that wish to adopt a child during the adoption process. The purpose of our study is to describe the couples experience of infertility and adoption process. The study is a qualitative empirical study where data is collected using interviews and the collected material has been analyzed using a qualitative content analysis.We found four main categories as a result: relief, hopefulness, frustration and powerlessness. These main themes have matched our purpose well. / Program: Barnmorskeutbildning
52

IVF-processen.  Parets upplevelse av vårdens bemötande, samt processens påverkan på parrelationen

Ström, Åse, Johansson, Tina January 2012 (has links)
Av par i fertil ålder som aktivt försöker få barn är det 10-15 procent som inte lyckas inom ett år och räknas då till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjälp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebär psykisk och fysisk påfrestning, vilket ställer stora krav på vårdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgår IVF-behandling upplever vårdens bemötande samt om och i så fall hur parets relation påverkats under och efter IVF-processen. Studien har en kvalitativ ansats och för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Undersökningen består av fem intervjupar vilka genomgått eller genomgår en IVF-process. Resultatet visar att respondenterna från en början upplevde ett varmt och välkomnande bemötande, men att det efterhand förändrades. Respondenterna beskriver brister hos vårdpersonalen såsom kränkning, kompetens- och tidsbrist. Vidare framgår att flertalet upplever att de blivit bemötta som en i mängden, framförallt av läkare, då de inte fått den individanpassade vård som krävdes. Resultatet visar att paret under IVF-processen utsätts för flertalet påfrestningar, vilket kan vara krävande för parrelationen. Trots detta upplever paren att påfrestningarna medfört en stärkt parrelation. / Of couples of reproductive age who are actively trying to conceive, 10-15 percent fails within a year, and is then counted in the category of involuntary childlessness. Couples that suffer from infertility often experience great emotional distress. With the help of assisted reproduction, the couple's possibility of a pregnancy may increase. The IVF process involves mental and physical stress, which leads to heavy demands on health care treatment, expertise and support. This study aims to examine how couples undergoing IVF treatment experienced the response they received from health care system. This includes whether or not the couple's relationship was affected during and after the IVF treatment process and if so how it was affected. The study was made with a qualitative approach. Semi-structured interviews have been our method for obtaining data this study. The study is based on interviews of five couples who underwent, or are still undergoing an IVF treatment process. The results show that respondents initially experienced a warm and friendly welcome from the health care system, but it gradually changed for worse. The respondents describe what they see as inadequacies of healthcare providers such as offensiveness, lack of skills, and time constraints. Furthermore, it appears that the majority feels that they have been overlooked, especially by doctors, when they did not receive the personalized care they needed. The results show that during the IVF treatment process the couples are subjected to intense and varying forms of stress that can be hard on their relationships. Despite the strain it has put on them, the couple's feel that it has strengthened their relationships.
53

Att övervinna ofrivillig barnlöshet : En åldersfråga?

Persson, Andreas January 2013 (has links)
No description available.
54

Aktivitet är sekundärt : En kvalitativ studie om personalens arbete mot ofrivillig ensamhet hos äldre personer / Activity is secondary

Bytyqi, Arta January 2021 (has links)
The purpose of my study is to investigate how the meeting place's staff’s in a municipality in Halland County, handles the loneliness of the elderly and their needs to activities, and how the meeting place works to prevent involuntary loneliness. I have used a qualitative method with semi-structured interviews. I have interviewed 6 people at different meeting places in the municipalities. In the results section, i have analyzed through the theories used in the study. These theories are the activity theory, the disengagement theory, sense of context and the role theory as the used both by Goffman (2009) and Tornstam (2018). My conclusion is that staff work has a contribution with a description of how meeting places in the municipality handle the loneliness of the elderly and their need for activity and social interaction. The job description in the meeting places has been a central part of the study to shed light on whether it is in line with informal working methods of the stuff, but also based on the used theories in the study. I have tried to shed light with this study on the staff's work in meeting places about the loneliness of the elderly and their need for activities.
55

När en önskan och längtan aldrig blir verklighet : kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet / When wishing and longing never becomes a reality : women´s experiences of involuntary childlessness

Barth Kron, Josefin January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser. Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi.
56

Ofrivillig ensamhet bland äldre - Ur ett kommunalt planeringsperspektiv

Skoog, Annie, Poppler Carredano, Sara January 2022 (has links)
Andelen äldre växer i takt med befolkningsökningen i världen och i Sverige, åldersgruppen 75-80 år eller äldre är en av de grupper som är överrepresenterade bland de som upplever ensamhet. Samtidigt tyder forskning på att faktorer i den fysiska miljön kan motverka ensamhet, vilket har gjort att ofrivillig ensamhet bland äldre varit av intresse att undersöka ur ett svenskt planeringsperspektiv. Syftet med studien är att identifiera faktorer som är av vikt att beakta inom kommunal planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Detta har undersökts genom kunskap, forskning och teori, samt intervjuer med sakkunniga inom området. Världshälsoorganisationens (WHO:s) dokument åldersvänliga miljöer i europa har särskilt legat till grund för att identifiera sådana faktorer. I studien har en rad faktorer identifierats som kan vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Dessa har formulerats i totalt sex temaområden; bostad, närmiljö och service, stadsrum, grönområden, mobilitet och promenadvänlighet, samt delaktighet. Utifrån dessa temaområden har en matris utformats, vilken har använts som ett analysverktyg i studien, men är också tänkt att kunna bidra med kunskap och exempel inom området. Studien syftar även till att undersöka hur ofrivillig ensamhet bland äldre hanteras inom kommunal planering i en svensk kontext. Detta har studerats utifrån en fallstudie omfattande Göteborgs stad och Uppsala kommun. Då båda kommunerna är medlemmar i WHO:s nätverk åldersvänliga städer och samhällen sedan 2015-2016 har dessa kommuner bedömts vara relevanta att undersöka.  Resultatet från empirin, som består av innehållsanalyserade kommunala plandokument i form av översiktsplaner och detaljplaner, samt intervjuer med kommunala tjänstepersoner, visar att kommunerna i relativt stor utsträckning hanterar faktorer som har identifierats vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, även om kommunerna inte uttalat arbetar utifrån detta perspektiv. Tillfälliga och mer ytliga sociala kontakter i exempelvis närmiljön har visat sig vara av särskild stor vikt för att motverka ensamhet, vilket båda kommunerna möjliggör för i de studerade planhandlingarna genom att exempelvis planera för platser som möjliggör för möten. Barnperspektivet är också något som båda kommunerna lyfter i planhandlingarna, vilket har visat sig även gynna målgruppen äldre i relativt stor utsträckning. Samtidigt finns utvecklingspotential för hur kommuners planeringsarbete i större utsträckning skulle kunna beakta detta perspektiv. Exempelvis att gruppen äldre beskrivs och betraktas som en heterogen grupp som omfattas av olika personer, i olika åldrar, med olika förutsättningar och behov, liksom att lagstiftningen som berör människors hälsa skulle kunna ses över och även inkludera hälsofrämjande faktorer såsom tillgång till grönytor för rekreation.
57

Ensamhet som uppstår vid användandet av sociala medier : En kvalitativ studie som studerar ensamheten som uppstår vid interaktion genom sociala medier / Loneliness and social media : a qualitative study about loneliness from interaction on social media

Sarihan, Esra January 2022 (has links)
Bakgrund: Ensamhet uppstår vid många stadier i livet, där vi människor upplever ensamhet på olika sätt. Men ensamhet uppstår även vid användandet av sociala medier. Människor kommer ifrån varandra genom att den fysiska kontakten medan den sociala interaktionen på sociala medier ökar. Frivillig ensamhet och många som upplever ensamhet kan oftast uppleva positivt eller negativt av upplevd ensamhet. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå och undersöka hur ensamheten förekommer i relation till sociala medier användning. Studien är avgränsat till att studera ensamhet och avskildhet för att kunna få olika uppfattningar om upplevelsen av ensamhet som uppstår med användandet av sociala medier. Metod: 10 människor i olika åldrar har djupintervjuats med semistrukturerade intervjuer för att få en bättre förståelse för hur ensamhet upplevs av olika människor. Jag har använt mig av kvalitativ dataanalys. Resultat: Studiens resultat visar att människor har olika upplevelser av ensamhet när de använder sig av sociala medier. Många kan känna att det är bra att komma från varandra medan andra kan känna att det är jobbigt att komma ifrån sammanhållningen som finns. / Background: Loneliness occurs at many stages in life, where we humans experience loneliness in different ways. But loneliness also arises when using social media. People get apart by increasing physical contact while social interaction on social media. Seclusion is a loneliness that is selfchosen and many who use loneliness can often experience positively or negatively from perceived loneliness. Aim: The aim of this work is to study the loneliness that arises when using social media. How loneliness arises with the use of social media arises. The study is limited to studying loneliness and seclusion to get different perceptions about the experience of loneliness that arises with the use of social media. Method: 10 people of different ages have been interviewed in depth with semi- structured interviews to gain a better understanding of how loneliness is experienced by different people. I have used qualitative data analysis. Results: The study concluded that people have different experiences of loneliness when they use social media. Many may feel that it is good to get away from each other while others may feel that it is difficult to get away from the cohesion that exists.
58

Omvårdnadsåtgärder som syftar till att minska ofrivillig ensamhet hos äldre i ordinärt boende : en litteraturöversikt / Nursing interventions to reduce involuntary loneliness among older adults living in ordinary housing : a literature review

Renner, Anna, Holmberg, Elin January 2024 (has links)
Bakgrund I takt med att den äldre befolkningen ökar, ökar även antalet äldre över 65 år som upplever ensamhet. Idag anses ofrivillig ensamhet utgöra ett folkhälsoproblem med bland annat en ökad dödlighet hos de drabbade. Sjuksköterskans arbete kan ha en betydande roll för att minska den äldres ensamhet med personcentrerad vård, hänsyn till den äldres resurser och behov för att främja en meningsfull vardag. Utifrån detta behövs kunskap sammanställas inom området för att förbättra kunskapen kring åtgärder som förbättrar den sociala situationen samt syftar till att minska ofrivillig ensamhet hos äldre personer boende i ordinärt boende. Känsla av sammanhang, KASAM, kan fungera som en skyddsfaktor mot ensamhet och har därför valts som teoretisk utgångspunkt för denna litteraturöversikt. Syfte Syftet var att beskriva de omvårdnadsåtgärder som syftar till att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre i ordinärt boende. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 artiklar av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och genomgick en kvalitetsgranskning. Genom en integrerad analys sammanställdes resultatet av artiklarna. Resultat Resultatet visade på flera interventioner som hade positiv effekt på att minska ofrivillig ensamhet hos äldre. De mest framträdande interventionerna ämnade att minska äldre personers upplevelse av ensamhet var gruppaktiviteter, sällskapsdjur, volontärarbete, digitala hjälpmedel och individuellt stöd. Dessa visade sig vara effektiva vid ett personcentrerat förhållningssätt och betonar kombinerade omvårdnadsåtgärder för att få en bestående minskning av ensamheten. Rörelsebegränsningar, hälsotillstånd och graden upplevd ensamhet visade sig vara faktorer som påverkade interventionens effektivitet. Slutsats Denna litteraturöversikt erbjuder insiktsfulla perspektiv och påvisar vikten av att integrera presenterade omvårdnadsåtgärder i omsorgen av äldre för att minska ofrivillig ensamhet som är ett ökande samhällsproblem i åldersgruppen. Genom att integrera KASAM i omvårdnaden av de äldre och tillämpa en holistisk och personcentrerad vård kan insatser riktas därefter för att minska ofrivillig ensamheten hos äldre / Background As the elderly population increases, so does the number of seniors experiencing loneliness. Today, involuntary loneliness is considered a public health issue associated with increased mortality among those affected. Nurses play a significant role in addressing the loneliness of the elderly through person-centered care, consideration of the individual's abilities and needs to promote a meaningful daily life. Based on this, knowledge needs to be compiled in the field to enhance understanding of measures that improve the social situation and which aims to reduce involuntary loneliness for elderly individuals. A sense of coherence, SOC, can act as a protective factor against loneliness and has therefore been chosen as the theoretical framework for this literature review. Aim The purpose was to highlight nursing interventions aimed to reduce the experience of involuntary loneliness among older adults living in ordinary housing. Method A non-systematic review was conducted based on 18 articles using quantitative, qualitative, and mixed methods. The articles were retrieved from CINAHL and PubMed databases and underwent a quality review. The results of the articles were compiled through an integrated analysis. Results The results revealed several interventions that had a positive effect on reducing involuntary loneliness among older adults. The most prominent interventions aiming to reduce the experience of loneliness in older individuals were group activities, companion animals, volunteer work, digital aids and individual support. These were found to be effective with a person-centered approach and emphasize combined nursing measures for a lasting reduction of loneliness. Factors such as limited mobility, health conditions and the degree of perceived loneliness were found to influence the effectiveness of the different interventions. Conclusions This review provides insightful perspectives and emphasizes the importance of integrating the presented nursing interventions in the care of elderly to reduce involuntary loneliness, an escalating societal issue within this age group. By incorporating the theory Sense of Coherence into the care of elderly and implementing a holistic and person-centered approach, efforts can be directed and effectively reduce involuntary loneliness among older individuals.
59

Att längta efter det liv som aldrig började : Kvinnors upplevelser av upprepade missfall En kvalitativ metasyntes / Women’s experience of recurrent miscarriage : A qualitative metasynthesis

Sundström, Suzanna, Larsson, Ida January 2019 (has links)
Bakgrund: I Sverige definieras begreppet upprepade missfall som att en kvinna har fått tre eller flera missfall i följd och det uppskattas drabba ca en procent av världens alla par i fertil ålder. Då detta är en liten grupp kvinnor kan det vara svårt för den drabbade kvinnan att veta var hon kan vända sig med sina funderingar och vad hon har rätt till för vidare hjälp. Vid flera upprepade missfall växer behovet av att få svar på vad som sker och varför samtidigt som behovet av stöd och förståelse från sina närstående blir större. Tillgången till utredning och behandling ser olika ut men med hjälp från barnmorskans och vårdens sida kan lämplig planering utifrån kvinnan situation utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kvinnans upplevelse av upprepade missfall och belysa hennes behov under och tiden efter missfallet. Metod: Metoden för denna uppsats var en kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades 29 artiklar varav 16 gick igenom kvalitetsgranskningen och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Sju kategorier med nyckelbegrepp bildades. Kategorierna som identifierades var missfallsprocessen, utrymme för sorg, undvikande beteende, partnerrollen, socialt stöd, förväntningar på vården och att bli gravid igen. Slutsats: Då alla kvinnor är olika varierar upplevelsen och behoven vid en missfallsprocess. Genom att ha kunskap om vad kvinnan går igenom både fysiskt- och psykiskt vid upprepade missfall bidrar det till en ökad förståelse för vad kvinnan behöver, både från sin omgivning men även från vårdens sida. Klinisk tillämpbarhet: Studien skulle kunna bidra till att utforska möjligheten att ändra på kriterierna för utredning vid upprepade missfall. Studien skulle även kunna leda till en förbättring av kunskapsläget både för individen, samhället och vården gällande hur bemötandet av denna grupp av kvinnor ser ut. Barnmorskor kan som yrkesgrupp stödja och hjälpa denna grupp kvinnor genom uppföljning i samband med att de kommer i kontakt med barnmorskemottagningen för att meddela att graviditeten har slutat i ännu ett missfall. Vidare kan etableringen av stödgrupper inom vården vara ett bra stöd för kvinnor som är med om upprepade missfall och dessa grupper skulle potentiellt ledas och samordnas av en barnmorska som innehar kompetens inom området upprepade missfall. / Background: In Sweden, the concept of recurrent miscarriage is defined as a woman having three or more miscarriages in succession and it is estimated to affect about one percent of all couples of childbearing age worldwide. Since this is a small group of women, it can be difficult for the effected woman to know where she can turn with her thoughts and what she is entitled to regarding further help. After enduring multiple recurrent miscarriages, the need to get some answers and at the same time the need to receive support and understanding from their close surroundings increases. The access to further investigation and treatment is different depending on where you are but with some help from a midwife and other healthcare providers, an appropriate plan based on the woman's situation can be developed. Purpose: The aim of this essay was to investigate the experiences of women who have endured recurrent miscarriages and their further needs that occurred during and the time after the miscarriage. Methods: The method used in this essay was a qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis method. In total, 29 articles were collected of which 16 of them went through the quality review and were compiled to a result. Results: seven categories containing of key concepts were formed. The categories identified were the process of miscarrying, room for griefing, avoiding behavior, the partners role, social support, expectations of the healthcare and becoming pregnant again. Conclusion: Due to the fact that all women are different, the experiences and needs during a miscarrying process varies. By having the knowledge of what the woman goes through both physically and mentally during recurrent miscarriages, it contributes to a greater understanding of what the woman needs, both from her surroundings but also from the healthcare. Clinical applicability: This essay could help to explore the possibilities of modifying the criteria for an investigation of recurrent miscarriages. The essay could also lead to improvement of the knowledge situation for the individual, the society and the care providers regarding how this group of women wants to be treated. Midwives as a profession could help to support this group of women by initiating contact with the women when or after she has contacted the midwife clinic to announce another pregnancy loss. Furthermore, the establishment of support groups for women with recurrent miscarriages could be helpful and supportive for these women. The support groups could potentially be coordinated by a midwife with specific knowledge about recurrent miscarriage.
60

Views on embryo donation for reproductive purposes among couples with experience of cryopreserved embryos : A literature review

Anttila Zoubaidi, Nadine January 2020 (has links)
Background: Involuntary childlessness and infertility affect a large group of people and WHO calls it a global public health issue. Donated gametes can be used when a pregnancy is not achieved. Embryo donation involves the full genetic material of the donating couple and embryo donation for reproductive purposes are often associated with many emotional, ethical, legal and psychosocial aspects. Aim: The aim of the study was to examine views on embryo donation for reproductive purposes among couples with experience of cryopreserved embryos. Methods: A literature review was conducted in order to answer the aim. Two databases (PubMed and Web of Science) were used to identify relevant qualitative literature. A smaller search on Google Scholar was also included. Inclusion and exclusion criteria were pre-determined in order to limit which studies to include. Results: A total of 20 studies were included in the results. The results show that there are different views towards the status of the human embryo, views towards the genetic link, information sharing and screening, views towards the selection of recipients, views towards the contact and relationship between donors, recipients and offspring, and views towards the decision-making and whether to donate surplus embryos or not. Conclusion: The multiple understandings of the status of the human embryo emphasizes the complex nature of human embryos and may explain couples’ views on embryo donation for reproductive purposes. It has also the potential to explain what couples decide to do with their surplus embryos. The interests of the receiving couple, the donors, the future child, and the society should continuously be assessed and balanced when society regulates ART and embryo donation. / Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet och infertilitet påverkar många människor och WHO kallar det ett globalt folkhälsoproblem. Donerade könsceller kan användas när en graviditet inte kan uppnås. Vid embryodonation innebär det att det donerande paret har full genetisk koppling till embryot och embryodonation för reproduktiva syften associeras ofta med många emotionella, etiska, rättsliga och psykosociala aspekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka synen på embryodonation för reproduktiva ändamål hos par med erfarenhet av frysförvarade embryon. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Två databaser (PubMed och Web of Science) användes för att identifiera relevanta kvalitativa studier. En mindre sökning utfördes även i Google Scholar. Inklusions- och exklusionskriterier bestämdes i förväg för att begränsa vilka studier som skulle ingå. Resultat: Totalt inkluderades 20 artiklar i resultatet. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar om det mänskliga embryots status, om den genetiska kopplingen, informationsutbyte och screening, om synen på kontakt och relationen mellan donatorer, mottagare och avkomma samt synen på beslutsfattandet och om överskott av embryon ska doneras eller inte. Slutsats: De många uppfattningarna om det mänskliga embryots status betonar den komplexa karaktären hos det mänskliga embryot och kan förklara parens syn på embryodonation för reproduktiva ändamål. Det har också potential att förklara vad par väljer att göra med sina överskott av embryon. Det mottagande parets, donatorernas, det framtida barnets och samhällets intressen bör kontinuerligt bedömas och balanseras när samhället reglerar ART och embryodonation.

Page generated in 0.0554 seconds