Involuntary loneliness is a widespread social phenomenon which not only impacts the mental well being, it may also be displayed in a physical manner. The aim of this study was to interpret and develop an understanding of whether, and if so how, football supporters in Sweden experience that an active supportership can reduce the feeling of involuntary loneliness, as well as how a supportership could contribute to fellowship and collective identity. We gathered the experiences of football supporters through qualitative interviews with a total of eight supporters. We got in contact with supporters through representatives of the supporter associations of two teams in the Swedish first division, “Allsvenskan”. To meet the requirements for participation in the study the interviewees had to be above the age of 18 as well as be considered an “active supporter”. We found that experienced benefits of supportership included the sense of community among like minded which resulted in an “us against them” mindset. However, that could also result in exclusion for those not part of the community and therefore be counterproductive. We also found that different experiences of freedom were experienced, where some were positive feelings of freedom, undemanding and escape from everyday life and some could be considered negative as power relations between supporters, the right to interpretive priority as well as feelings of demands. Finally, we found a correlation between alcohol consumption and attending football matches. This presents a potential legitimization of alcohol consumption around football events.

Denna rapport är en del av byggingenjörsutbildningen på Högskolan i Borås som avslutande examensarbete för utbildningen. Prefabricerade elementen kan tillverkas efter kundens behov och förkortar byggtiden då tillverkningen sker inomhus utan påverkan av väder och utomhustemperatur. En nackdel kan vara att projekteringen innan tillverkningen av elementen kan börja måste i stort sett vara klar, vilket gör att flexibiliteten av ändringar under produktionsskedet begränsas. Rapporten ger alternativa lösningar på olika sorts sammanfogningar av prefabricerade bjälklagselement tillverkade av företaget HEDA; Hedareds sand och betong AB, som tillämpas på en typbyggnad. I rapporten ingår även lösningar på problem som uppkommer efter sammansättningen av konstruktionen. Sammanfogning av de prefabricerade bjälklagselementen är en nödvändighet för att bjälklaget som elementen tillsammans bildar skall kunna ses som en sammanhängande enhet, det vill säga att sammanfogningar måste förhindra att elementen bland annat separerar, förskjuts och förflyttas från varandra. Typbyggnaden räknas på för att skapa en uppfattning av de krafter, moment och spänningar som uppkommer på grund av de laster som bjälklaget påverkas av. Beräkningarna som görs i rapporten utgår främst ifrån beräkningsmodeller i Eurocode. Under de områden där Eurocode ej varit tillräcklig används andra källor för tillvägagångssätt, bland annat fib. Bland de alternativa lösningarna för att sammanfoga elementen ingår beräkningar för att kontrollera  så att fogen mellan elementen klarar av skjuvspänningen, mothålla separationen av elementen och förankring av bjälklaget i väggen. Problemlösningar för ofrivillig inspänning  samt att ta upp tvärkraften då elementen inte har någon tvärkraftsarmering. För samtliga sammanfogningar och problem hittades en lösning. / This report is apart of the structural engineering program at the University of Borås as a final bachelor thesis for the program. The precast elements can be made by the demands of the customer and reduces the time of construction because the manufacturing is indoors without the effects of weather and outside temperature. A downside can be that the projection, before the manufacturing of the elements can begin, needs to be almost completed, which limits the flexibility of being able to make changes during the construction. The report offers alternative solutions for different kind of connections between precast elements, manufactured by HEDA; Hedareds sand och betong AB, designed for an example of a building. The report also includes solutions for problems that arises after the construction is put in place. Connecting the precast elements together is necessity for the slab, that the elements form, to be seen as one unit, which means that the connections need to prevent the precast elements from separating, dislocate and move away from each other.   The example of a building is used for calculations to get a perspective of the forces, moments and stresses that occur from the loads that affects the slab. The calculations made in the report is mainly from Eurocode, under the sections where Eurocode lack of information about the subject other sources were used, for example fib. The alternative solutions for connecting the elements together includes; make sure that the insitu between the elements can handle the shear stress, prevent separation of the elements from happening and anchoring the slab to the walls. Solutions for the problems of unintended restraint and handle the shear force without any stirrups in the elements. A solution was found for all of these problems and connections of the elements.

Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem i Sverige idag och av kvinnor i barnafödande ålder är ca 1 av 10 drabbade. De flesta som lider av infertilitet använder sig av medicinsk hjälp som förstahandsmetod. Misslyckas man med den medicinska hjälpen går vissa par vidare med adoption direkt medan andra ser detta som en sista utväg. Adoptionsprocessen, som den oftast beskrivs i media, är en arbetsam process och upplevelsen av väntan är central. Tidigare forskning kring adoption fokuserar mest på adoptivbarns upplevelse. Tidsramen för att få adoptera ett barn innebär ofta en väntan på flera år. I studien belyses tankar och känslor som uppkommer under adoptionsprocessen hos par som önskar adoptera barn. Syftet med studien är att beskriva dessa pars upplevelse av infertilitet och adoptionsprocessen. Studien är en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod är intervjuer och insamlat material analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.I resultatet finner vi fyra huvudkategorier som lättnad, hoppfullhet, frustration och maktlöshet. Dessa huvudkategorier har svarat väl till vårt syfte. Abstract: Involuntary infertility is today a major problem in Sweden and 1 out of 10 women in childbearing age are affected. Most of them who suffer from infertility use medical help as their first choice. If the medical help fails, some couples directly move on to adoption while some see this as a last resort. The adoption progress, as it is commonly referred to in media, is a laborious procedure and the experience from the wait is central.Previous research on adoption focuses mainly at the experience of the adopted child. The timeframe to be granted an adoption often implies a wait of many years. Through our study we wish to highlight the thoughts and emotions that arise among the couples that wish to adopt a child during the adoption process. The purpose of our study is to describe the couples experience of infertility and adoption process. The study is a qualitative empirical study where data is collected using interviews and the collected material has been analyzed using a qualitative content analysis.We found four main categories as a result: relief, hopefulness, frustration and powerlessness. These main themes have matched our purpose well. / Program: Barnmorskeutbildning

Av par i fertil ålder som aktivt försöker få barn är det 10-15 procent som inte lyckas inom ett år och räknas då till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjälp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebär psykisk och fysisk påfrestning, vilket ställer stora krav på vårdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgår IVF-behandling upplever vårdens bemötande samt om och i så fall hur parets relation påverkats under och efter IVF-processen. Studien har en kvalitativ ansats och för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Undersökningen består av fem intervjupar vilka genomgått eller genomgår en IVF-process. Resultatet visar att respondenterna från en början upplevde ett varmt och välkomnande bemötande, men att det efterhand förändrades. Respondenterna beskriver brister hos vårdpersonalen såsom kränkning, kompetens- och tidsbrist. Vidare framgår att flertalet upplever att de blivit bemötta som en i mängden, framförallt av läkare, då de inte fått den individanpassade vård som krävdes. Resultatet visar att paret under IVF-processen utsätts för flertalet påfrestningar, vilket kan vara krävande för parrelationen. Trots detta upplever paren att påfrestningarna medfört en stärkt parrelation. / Of couples of reproductive age who are actively trying to conceive, 10-15 percent fails within a year, and is then counted in the category of involuntary childlessness. Couples that suffer from infertility often experience great emotional distress. With the help of assisted reproduction, the couple's possibility of a pregnancy may increase. The IVF process involves mental and physical stress, which leads to heavy demands on health care treatment, expertise and support. This study aims to examine how couples undergoing IVF treatment experienced the response they received from health care system. This includes whether or not the couple's relationship was affected during and after the IVF treatment process and if so how it was affected. The study was made with a qualitative approach. Semi-structured interviews have been our method for obtaining data this study. The study is based on interviews of five couples who underwent, or are still undergoing an IVF treatment process. The results show that respondents initially experienced a warm and friendly welcome from the health care system, but it gradually changed for worse. The respondents describe what they see as inadequacies of healthcare providers such as offensiveness, lack of skills, and time constraints. Furthermore, it appears that the majority feels that they have been overlooked, especially by doctors, when they did not receive the personalized care they needed. The results show that during the IVF treatment process the couples are subjected to intense and varying forms of stress that can be hard on their relationships. Despite the strain it has put on them, the couple's feel that it has strengthened their relationships.

No description available.

The purpose of my study is to investigate how the meeting place's staff’s in a municipality in Halland County, handles the loneliness of the elderly and their needs to activities, and how the meeting place works to prevent involuntary loneliness. I have used a qualitative method with semi-structured interviews. I have interviewed 6 people at different meeting places in the municipalities. In the results section, i have analyzed through the theories used in the study. These theories are the activity theory, the disengagement theory, sense of context and the role theory as the used both by Goffman (2009) and Tornstam (2018). My conclusion is that staff work has a contribution with a description of how meeting places in the municipality handle the loneliness of the elderly and their need for activity and social interaction. The job description in the meeting places has been a central part of the study to shed light on whether it is in line with informal working methods of the stuff, but also based on the used theories in the study. I have tried to shed light with this study on the staff's work in meeting places about the loneliness of the elderly and their need for activities.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser. Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi.

Andelen äldre växer i takt med befolkningsökningen i världen och i Sverige, åldersgruppen 75-80 år eller äldre är en av de grupper som är överrepresenterade bland de som upplever ensamhet. Samtidigt tyder forskning på att faktorer i den fysiska miljön kan motverka ensamhet, vilket har gjort att ofrivillig ensamhet bland äldre varit av intresse att undersöka ur ett svenskt planeringsperspektiv. Syftet med studien är att identifiera faktorer som är av vikt att beakta inom kommunal planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Detta har undersökts genom kunskap, forskning och teori, samt intervjuer med sakkunniga inom området. Världshälsoorganisationens (WHO:s) dokument åldersvänliga miljöer i europa har särskilt legat till grund för att identifiera sådana faktorer. I studien har en rad faktorer identifierats som kan vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Dessa har formulerats i totalt sex temaområden; bostad, närmiljö och service, stadsrum, grönområden, mobilitet och promenadvänlighet, samt delaktighet. Utifrån dessa temaområden har en matris utformats, vilken har använts som ett analysverktyg i studien, men är också tänkt att kunna bidra med kunskap och exempel inom området. Studien syftar även till att undersöka hur ofrivillig ensamhet bland äldre hanteras inom kommunal planering i en svensk kontext. Detta har studerats utifrån en fallstudie omfattande Göteborgs stad och Uppsala kommun. Då båda kommunerna är medlemmar i WHO:s nätverk åldersvänliga städer och samhällen sedan 2015-2016 har dessa kommuner bedömts vara relevanta att undersöka.  Resultatet från empirin, som består av innehållsanalyserade kommunala plandokument i form av översiktsplaner och detaljplaner, samt intervjuer med kommunala tjänstepersoner, visar att kommunerna i relativt stor utsträckning hanterar faktorer som har identifierats vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, även om kommunerna inte uttalat arbetar utifrån detta perspektiv. Tillfälliga och mer ytliga sociala kontakter i exempelvis närmiljön har visat sig vara av särskild stor vikt för att motverka ensamhet, vilket båda kommunerna möjliggör för i de studerade planhandlingarna genom att exempelvis planera för platser som möjliggör för möten. Barnperspektivet är också något som båda kommunerna lyfter i planhandlingarna, vilket har visat sig även gynna målgruppen äldre i relativt stor utsträckning. Samtidigt finns utvecklingspotential för hur kommuners planeringsarbete i större utsträckning skulle kunna beakta detta perspektiv. Exempelvis att gruppen äldre beskrivs och betraktas som en heterogen grupp som omfattas av olika personer, i olika åldrar, med olika förutsättningar och behov, liksom att lagstiftningen som berör människors hälsa skulle kunna ses över och även inkludera hälsofrämjande faktorer såsom tillgång till grönytor för rekreation.

Bakgrund: Ensamhet uppstår vid många stadier i livet, där vi människor upplever ensamhet på olika sätt. Men ensamhet uppstår även vid användandet av sociala medier. Människor kommer ifrån varandra genom att den fysiska kontakten medan den sociala interaktionen på sociala medier ökar. Frivillig ensamhet och många som upplever ensamhet kan oftast uppleva positivt eller negativt av upplevd ensamhet. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå och undersöka hur ensamheten förekommer i relation till sociala medier användning. Studien är avgränsat till att studera ensamhet och avskildhet för att kunna få olika uppfattningar om upplevelsen av ensamhet som uppstår med användandet av sociala medier. Metod: 10 människor i olika åldrar har djupintervjuats med semistrukturerade intervjuer för att få en bättre förståelse för hur ensamhet upplevs av olika människor. Jag har använt mig av kvalitativ dataanalys. Resultat: Studiens resultat visar att människor har olika upplevelser av ensamhet när de använder sig av sociala medier. Många kan känna att det är bra att komma från varandra medan andra kan känna att det är jobbigt att komma ifrån sammanhållningen som finns. / Background: Loneliness occurs at many stages in life, where we humans experience loneliness in different ways. But loneliness also arises when using social media. People get apart by increasing physical contact while social interaction on social media. Seclusion is a loneliness that is selfchosen and many who use loneliness can often experience positively or negatively from perceived loneliness. Aim: The aim of this work is to study the loneliness that arises when using social media. How loneliness arises with the use of social media arises. The study is limited to studying loneliness and seclusion to get different perceptions about the experience of loneliness that arises with the use of social media. Method: 10 people of different ages have been interviewed in depth with semi- structured interviews to gain a better understanding of how loneliness is experienced by different people. I have used qualitative data analysis. Results: The study concluded that people have different experiences of loneliness when they use social media. Many may feel that it is good to get away from each other while others may feel that it is difficult to get away from the cohesion that exists.

Bakgrund I takt med att den äldre befolkningen ökar, ökar även antalet äldre över 65 år som upplever ensamhet. Idag anses ofrivillig ensamhet utgöra ett folkhälsoproblem med bland annat en ökad dödlighet hos de drabbade. Sjuksköterskans arbete kan ha en betydande roll för att minska den äldres ensamhet med personcentrerad vård, hänsyn till den äldres resurser och behov för att främja en meningsfull vardag. Utifrån detta behövs kunskap sammanställas inom området för att förbättra kunskapen kring åtgärder som förbättrar den sociala situationen samt syftar till att minska ofrivillig ensamhet hos äldre personer boende i ordinärt boende. Känsla av sammanhang, KASAM, kan fungera som en skyddsfaktor mot ensamhet och har därför valts som teoretisk utgångspunkt för denna litteraturöversikt. Syfte Syftet var att beskriva de omvårdnadsåtgärder som syftar till att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre i ordinärt boende. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 artiklar av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och genomgick en kvalitetsgranskning. Genom en integrerad analys sammanställdes resultatet av artiklarna. Resultat Resultatet visade på flera interventioner som hade positiv effekt på att minska ofrivillig ensamhet hos äldre. De mest framträdande interventionerna ämnade att minska äldre personers upplevelse av ensamhet var gruppaktiviteter, sällskapsdjur, volontärarbete, digitala hjälpmedel och individuellt stöd. Dessa visade sig vara effektiva vid ett personcentrerat förhållningssätt och betonar kombinerade omvårdnadsåtgärder för att få en bestående minskning av ensamheten. Rörelsebegränsningar, hälsotillstånd och graden upplevd ensamhet visade sig vara faktorer som påverkade interventionens effektivitet. Slutsats Denna litteraturöversikt erbjuder insiktsfulla perspektiv och påvisar vikten av att integrera presenterade omvårdnadsåtgärder i omsorgen av äldre för att minska ofrivillig ensamhet som är ett ökande samhällsproblem i åldersgruppen. Genom att integrera KASAM i omvårdnaden av de äldre och tillämpa en holistisk och personcentrerad vård kan insatser riktas därefter för att minska ofrivillig ensamheten hos äldre / Background As the elderly population increases, so does the number of seniors experiencing loneliness. Today, involuntary loneliness is considered a public health issue associated with increased mortality among those affected. Nurses play a significant role in addressing the loneliness of the elderly through person-centered care, consideration of the individual's abilities and needs to promote a meaningful daily life. Based on this, knowledge needs to be compiled in the field to enhance understanding of measures that improve the social situation and which aims to reduce involuntary loneliness for elderly individuals. A sense of coherence, SOC, can act as a protective factor against loneliness and has therefore been chosen as the theoretical framework for this literature review. Aim The purpose was to highlight nursing interventions aimed to reduce the experience of involuntary loneliness among older adults living in ordinary housing. Method A non-systematic review was conducted based on 18 articles using quantitative, qualitative, and mixed methods. The articles were retrieved from CINAHL and PubMed databases and underwent a quality review. The results of the articles were compiled through an integrated analysis. Results The results revealed several interventions that had a positive effect on reducing involuntary loneliness among older adults. The most prominent interventions aiming to reduce the experience of loneliness in older individuals were group activities, companion animals, volunteer work, digital aids and individual support. These were found to be effective with a person-centered approach and emphasize combined nursing measures for a lasting reduction of loneliness. Factors such as limited mobility, health conditions and the degree of perceived loneliness were found to influence the effectiveness of the different interventions. Conclusions This review provides insightful perspectives and emphasizes the importance of integrating the presented nursing interventions in the care of elderly to reduce involuntary loneliness, an escalating societal issue within this age group. By incorporating the theory Sense of Coherence into the care of elderly and implementing a holistic and person-centered approach, efforts can be directed and effectively reduce involuntary loneliness among older individuals.