I detta projekt så berättar jag om min önskan att bli gravid och att det inte är så lätt som jag trott. Jag berättar om hur jag upplever att jag inte har kontroll över min egen kropp och att den inte beter sig som den förväntas göra. Besvikelsen jag känner beror mycket på normer som finns kring barnskapande och familjebildande. Jag känner mig kritisk till förväntningar på hur saker ska vara och bete sig. Det finns problem med att hela tiden försöka kategorisera, att dela upp det i antingen eller, i dikotomier. Jag försöker hitta sätt att arbeta med textil och färg där jag utgår från och använder mig av själva materialet och inte mina förväntningar på hur det borde användas.

Idag är forskningen kring barnfrihet till skillnad från barnlöshet begränsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sällan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna välja barnfrihet, vilket vi i denna studie närmare beskriver utifrån en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nå genom att göra en fenomenologisk fallstudie där vi genom två intervjutillfällen med en kvinna kunnat få en djupgående berättelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lång tid varit säker på att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det. Denna starka känsla står i kontrast till samhällets syn på kvinnan som moder. Hennes upplevelser präglas därför av konsekvenser som uttrycks i form av nedvärderande och ifrågasättande bemötanden, förväntningar som sätter press på henne att skaffa barn, en oro kring att bli ensam samt en känsla av att inte vara normal.

<p>Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ”Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?” De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen. Genom en diskursteoretisk förståelse och diskursanalys hämtad från Foucault analyseras texter från regeringen och riksdagen samt från Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS). I själva undersökningen visas hur förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom formas i en diskursiv miljö där en humanistisk människosyn, medicinska teknologiska framsteg, naturlighet och genetik sammankopplas och står som grund. Att den ofrivilliga barnlösheten uppfattas som en sjukdom är sålunda avhängigt den specifika syn på människan, teknologin och naturen som är rådande inom reproduktionens diskurs av idag. </p>

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ”Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?” De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen. Genom en diskursteoretisk förståelse och diskursanalys hämtad från Foucault analyseras texter från regeringen och riksdagen samt från Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS). I själva undersökningen visas hur förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom formas i en diskursiv miljö där en humanistisk människosyn, medicinska teknologiska framsteg, naturlighet och genetik sammankopplas och står som grund. Att den ofrivilliga barnlösheten uppfattas som en sjukdom är sålunda avhängigt den specifika syn på människan, teknologin och naturen som är rådande inom reproduktionens diskurs av idag.

This paper is grounded in the previous research that indicated that involuntary childless women feels stigmatized and outside society. The purpose of this paper was to find out how the feeling of being an outsider and a stigmatized person is created and takes form in the category involuntary childless women. I asked the questions; -In what parts of the interviewed women’s answers indicates that they are outsiders and stigmatized? –Who is creating the stigma and the outsiderness and how is it created? I answered these questions by interviewing six women in the ages of 28-40, who all had undergone In vitro fertilization-treatment and lived in heterosexual relationships. I used Erving Goffmans theory about stigma and Howard Beckers theory about outsiders to analyse the empiric data. The results show that these women indeed are stigmatized and outsiders, but it doesn’t evolve from the people around them, but from the women themselves. These women tend to cling on to everything that relates to pregnancies and babies, and because of this they embrace the fertility norms more than others. I also find that these women differs from Goffmans empiric results in his theory about stigma. The women in my study seems to want to be treated different than “normal people”. Even though they want help to remove their dysfunction, they also have high demands on their surroundings regarding respectful language and a considerate behaviour.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar mellan 10 och 15 procent av alla par i Sverige. Tillståndet definieras efter det att man aktivt försökt bli gravid i över ett år. Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela kvinnans livsvärld och kan utlösa en kris. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet och hur det påverkar kvinnans liv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundades på fyra självbiografier. Manifest innehållsanalys gjordes med Lundman och Hällgren-Graneheims modell (2017) för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet att kvinnorna upplevde känslor av vrede, sorg, avundsjuka och självförakt. Deras liv togs över av sin ofrivilliga barnlöshet och påverkade relationer till sin partner och till andra i omgivningen. Slutsats: Ofrivillig barnlöshet bidrar med risk för bland annat depression och social isolering, som sjuksköterska behöver man vara medveten om dessa risker för att kunna se varningstecken och förebygga psykisk ohälsa. Människan har i modern tid börjat skjuta upp att skaffa barn allt mer senare i livet, ofrivillig barnlöshet behöver därför uppmärksammas mer i samhället. Det är viktigt att informera om fertilitet redan i ung ålder då man kan påverka sin framtida fertilitet genom de livstilsval man gör idag.

Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

No description available.

Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det.  Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt. Vårt intresse kretsade runt hur män och kvinnor framställs i programmen och hur olika berättartekniker inverkar på framställningen. Frågeställningarna formulerade vi så här:  - Vilka skillnader finns i representationen mellan ofrivilligt barnlösa män och kvinnor?  - Vad finns det för likheter och skillnader i berättartekniken i Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn?  - Hur bidrar berättartekniker till att betona eller nedtona aspekter av barnlöshet och föräldraskap i de två serierna?  Vår utgångspunkt har varit att medier snarare konstruerar bilder av verkligheten än speglar den. I uppsatsen har vi därför utgått från bland annat teorier om representation, konstruktion och genus. För att besvara frågeställningarna använde vi tre olika analysmetoder: En narrativ analys genomfördes på avsnitten i sin helhet, syftet var att identifiera hur berättandet konstruerades och vad som betonades i det. Genom att välja ut två sekvenser från varje avsnitt kunde vi närmare analysera representationen med hjälp av bild- och textanalys.  Studiens resultat pekade på att serierna framställde barnlöshet som mer relaterad till kvinnan än till mannen. De var kvinnorna som oftast fick sätta ord på sorgen och de sociala konsekvenserna det innebar att vara barnlös. I seriernas framställningar av männen fanns ett större känslomässigt avstånd. De representerades med synlig handlingskraft, men fick sällan berätta om sina emotionella upplevelser av att inte ha barn. Strukturen på narrativen liksom klippteknik, bildformat och musik användes för att skapa dramatiska händelseförlopp i båda serierna. I Drömmen om ett barn bidrog bland annat programledaren till att känslobetonade sidor av barnlösheten blev mer framträdande. I Barn till varje pris? däremot kretsade mer av handlingen runt att reflektera och värdera deltagarnas tillvägagångssätt att bli föräldrar.  En slutsats av studien var också att båda serierna tycktes framställa ofrivillig barnlöshet som en avvikelse ställd mot en slags normativ, mytisk bild av kärnfamiljen och familjeskapande.

Bakgrund: I Sverige är 7-8 % av kvinnorna ofrivilligt barnlösa. Orsakerna till infertilitet kan vara hormonrubbningar, skador på äggledarna, kvinnor senarelägger familjebildningen och livsstilsfaktorer. Infertilitet medför många olika känslomässiga reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: Artikelsökningen genomfördes i EBSCO som innehåller omvårdnadsinriktade databaser. I litteraturstudien ingick det 12 kvalitativa studier som har analyserats och sammanställts med inspiration av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet delades in i följande fem kategorier: "Känslomässiga upplevelser", "upplevelsen av förändrad kvinnlighet", "upplevelsen av utanförskap", "upplevelsen av meningen med livet" och "upplevelsen av ett livslångt fenomen". Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnans upplevelse av ofrivillig barnlöshet är ett komplext fenomen. Kvinnor behöver psykosocialt stöd för att kunna hantera och bearbeta sin situation på bästa sätt. Som sjuksköterskan är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Mer forskning behövs inom området.