Global ETD Search

31	Blivande adoptivföräldrars upplevelse av infertilitet och adoptionsprocessen Eliasson, Annica, Lilja, Maria January 2014 (has links) Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem i Sverige idag och av kvinnor i barnafödande ålder är ca 1 av 10 drabbade. De flesta som lider av infertilitet använder sig av medicinsk hjälp som förstahandsmetod. Misslyckas man med den medicinska hjälpen går vissa par vidare med adoption direkt medan andra ser detta som en sista utväg. Adoptionsprocessen, som den oftast beskrivs i media, är en arbetsam process och upplevelsen av väntan är central. Tidigare forskning kring adoption fokuserar mest på adoptivbarns upplevelse. Tidsramen för att få adoptera ett barn innebär ofta en väntan på flera år. I studien belyses tankar och känslor som uppkommer under adoptionsprocessen hos par som önskar adoptera barn. Syftet med studien är att beskriva dessa pars upplevelse av infertilitet och adoptionsprocessen. Studien är en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod är intervjuer och insamlat material analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.I resultatet finner vi fyra huvudkategorier som lättnad, hoppfullhet, frustration och maktlöshet. Dessa huvudkategorier har svarat väl till vårt syfte. Abstract: Involuntary infertility is today a major problem in Sweden and 1 out of 10 women in childbearing age are affected. Most of them who suffer from infertility use medical help as their first choice. If the medical help fails, some couples directly move on to adoption while some see this as a last resort. The adoption progress, as it is commonly referred to in media, is a laborious procedure and the experience from the wait is central.Previous research on adoption focuses mainly at the experience of the adopted child. The timeframe to be granted an adoption often implies a wait of many years. Through our study we wish to highlight the thoughts and emotions that arise among the couples that wish to adopt a child during the adoption process. The purpose of our study is to describe the couples experience of infertility and adoption process. The study is a qualitative empirical study where data is collected using interviews and the collected material has been analyzed using a qualitative content analysis.We found four main categories as a result: relief, hopefulness, frustration and powerlessness. These main themes have matched our purpose well. / Program: Barnmorskeutbildning adoptionsprocessen infertilitet adoption adoption process involuntary infertility infertility experience ofrivillig barnlöshet upplevelse Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
32	IVF-processen. Parets upplevelse av vårdens bemötande, samt processens påverkan på parrelationen Ström, Åse, Johansson, Tina January 2012 (has links) Av par i fertil ålder som aktivt försöker få barn är det 10-15 procent som inte lyckas inom ett år och räknas då till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjälp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebär psykisk och fysisk påfrestning, vilket ställer stora krav på vårdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgår IVF-behandling upplever vårdens bemötande samt om och i så fall hur parets relation påverkats under och efter IVF-processen. Studien har en kvalitativ ansats och för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Undersökningen består av fem intervjupar vilka genomgått eller genomgår en IVF-process. Resultatet visar att respondenterna från en början upplevde ett varmt och välkomnande bemötande, men att det efterhand förändrades. Respondenterna beskriver brister hos vårdpersonalen såsom kränkning, kompetens- och tidsbrist. Vidare framgår att flertalet upplever att de blivit bemötta som en i mängden, framförallt av läkare, då de inte fått den individanpassade vård som krävdes. Resultatet visar att paret under IVF-processen utsätts för flertalet påfrestningar, vilket kan vara krävande för parrelationen. Trots detta upplever paren att påfrestningarna medfört en stärkt parrelation. / Of couples of reproductive age who are actively trying to conceive, 10-15 percent fails within a year, and is then counted in the category of involuntary childlessness. Couples that suffer from infertility often experience great emotional distress. With the help of assisted reproduction, the couple's possibility of a pregnancy may increase. The IVF process involves mental and physical stress, which leads to heavy demands on health care treatment, expertise and support. This study aims to examine how couples undergoing IVF treatment experienced the response they received from health care system. This includes whether or not the couple's relationship was affected during and after the IVF treatment process and if so how it was affected. The study was made with a qualitative approach. Semi-structured interviews have been our method for obtaining data this study. The study is based on interviews of five couples who underwent, or are still undergoing an IVF treatment process. The results show that respondents initially experienced a warm and friendly welcome from the health care system, but it gradually changed for worse. The respondents describe what they see as inadequacies of healthcare providers such as offensiveness, lack of skills, and time constraints. Furthermore, it appears that the majority feels that they have been overlooked, especially by doctors, when they did not receive the personalized care they needed. The results show that during the IVF treatment process the couples are subjected to intense and varying forms of stress that can be hard on their relationships. Despite the strain it has put on them, the couple's feel that it has strengthened their relationships. Infertility treatment in vitro fertilization experience impact on partner relationship Ofrivillig barnlöshet bemötande in vitro-fertilisering upplevelse påverkan på parrelation
33	Att övervinna ofrivillig barnlöshet : En åldersfråga? Persson, Andreas January 2013 (has links) No description available. Ofrivillig barnlöshet ålder diskriminering åldersdiskriminering könsdiskriminering åldersgräns adoption assisterad befruktning IVF barnets bästa insemination befruktning utanför kroppen familjerätt civilrätt
34	När en önskan och längtan aldrig blir verklighet : kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet / When wishing and longing never becomes a reality : women´s experiences of involuntary childlessness Barth Kron, Josefin January 2016 (has links) SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser. Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi. Involuntary Childlessness Infertility Social aspects Experiences Emotional impact Ofrivillig Barnlöshet Infertilitet Sociala aspekter Erfarenheter Emotionell påverkan Nursing Omvårdnad
35	Att längta efter det liv som aldrig började : Kvinnors upplevelser av upprepade missfall En kvalitativ metasyntes / Women’s experience of recurrent miscarriage : A qualitative metasynthesis Sundström, Suzanna, Larsson, Ida January 2019 (has links) Bakgrund: I Sverige definieras begreppet upprepade missfall som att en kvinna har fått tre eller flera missfall i följd och det uppskattas drabba ca en procent av världens alla par i fertil ålder. Då detta är en liten grupp kvinnor kan det vara svårt för den drabbade kvinnan att veta var hon kan vända sig med sina funderingar och vad hon har rätt till för vidare hjälp. Vid flera upprepade missfall växer behovet av att få svar på vad som sker och varför samtidigt som behovet av stöd och förståelse från sina närstående blir större. Tillgången till utredning och behandling ser olika ut men med hjälp från barnmorskans och vårdens sida kan lämplig planering utifrån kvinnan situation utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kvinnans upplevelse av upprepade missfall och belysa hennes behov under och tiden efter missfallet. Metod: Metoden för denna uppsats var en kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades 29 artiklar varav 16 gick igenom kvalitetsgranskningen och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Sju kategorier med nyckelbegrepp bildades. Kategorierna som identifierades var missfallsprocessen, utrymme för sorg, undvikande beteende, partnerrollen, socialt stöd, förväntningar på vården och att bli gravid igen. Slutsats: Då alla kvinnor är olika varierar upplevelsen och behoven vid en missfallsprocess. Genom att ha kunskap om vad kvinnan går igenom både fysiskt- och psykiskt vid upprepade missfall bidrar det till en ökad förståelse för vad kvinnan behöver, både från sin omgivning men även från vårdens sida. Klinisk tillämpbarhet: Studien skulle kunna bidra till att utforska möjligheten att ändra på kriterierna för utredning vid upprepade missfall. Studien skulle även kunna leda till en förbättring av kunskapsläget både för individen, samhället och vården gällande hur bemötandet av denna grupp av kvinnor ser ut. Barnmorskor kan som yrkesgrupp stödja och hjälpa denna grupp kvinnor genom uppföljning i samband med att de kommer i kontakt med barnmorskemottagningen för att meddela att graviditeten har slutat i ännu ett missfall. Vidare kan etableringen av stödgrupper inom vården vara ett bra stöd för kvinnor som är med om upprepade missfall och dessa grupper skulle potentiellt ledas och samordnas av en barnmorska som innehar kompetens inom området upprepade missfall. / Background: In Sweden, the concept of recurrent miscarriage is defined as a woman having three or more miscarriages in succession and it is estimated to affect about one percent of all couples of childbearing age worldwide. Since this is a small group of women, it can be difficult for the effected woman to know where she can turn with her thoughts and what she is entitled to regarding further help. After enduring multiple recurrent miscarriages, the need to get some answers and at the same time the need to receive support and understanding from their close surroundings increases. The access to further investigation and treatment is different depending on where you are but with some help from a midwife and other healthcare providers, an appropriate plan based on the woman's situation can be developed. Purpose: The aim of this essay was to investigate the experiences of women who have endured recurrent miscarriages and their further needs that occurred during and the time after the miscarriage. Methods: The method used in this essay was a qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis method. In total, 29 articles were collected of which 16 of them went through the quality review and were compiled to a result. Results: seven categories containing of key concepts were formed. The categories identified were the process of miscarrying, room for griefing, avoiding behavior, the partners role, social support, expectations of the healthcare and becoming pregnant again. Conclusion: Due to the fact that all women are different, the experiences and needs during a miscarrying process varies. By having the knowledge of what the woman goes through both physically and mentally during recurrent miscarriages, it contributes to a greater understanding of what the woman needs, both from her surroundings but also from the healthcare. Clinical applicability: This essay could help to explore the possibilities of modifying the criteria for an investigation of recurrent miscarriages. The essay could also lead to improvement of the knowledge situation for the individual, the society and the care providers regarding how this group of women wants to be treated. Midwives as a profession could help to support this group of women by initiating contact with the women when or after she has contacted the midwife clinic to announce another pregnancy loss. Furthermore, the establishment of support groups for women with recurrent miscarriages could be helpful and supportive for these women. The support groups could potentially be coordinated by a midwife with specific knowledge about recurrent miscarriage. Emotions experience habitual abortions infertility involuntary childlessness pregnancy loss recurrent miscarriage Graviditetsförlust habituella missfall infertilitet känslor ofrivillig barnlöshet upplevelser upprepade missfall Nursing Omvårdnad
36	Views on embryo donation for reproductive purposes among couples with experience of cryopreserved embryos : A literature review Anttila Zoubaidi, Nadine January 2020 (has links) Background: Involuntary childlessness and infertility affect a large group of people and WHO calls it a global public health issue. Donated gametes can be used when a pregnancy is not achieved. Embryo donation involves the full genetic material of the donating couple and embryo donation for reproductive purposes are often associated with many emotional, ethical, legal and psychosocial aspects. Aim: The aim of the study was to examine views on embryo donation for reproductive purposes among couples with experience of cryopreserved embryos. Methods: A literature review was conducted in order to answer the aim. Two databases (PubMed and Web of Science) were used to identify relevant qualitative literature. A smaller search on Google Scholar was also included. Inclusion and exclusion criteria were pre-determined in order to limit which studies to include. Results: A total of 20 studies were included in the results. The results show that there are different views towards the status of the human embryo, views towards the genetic link, information sharing and screening, views towards the selection of recipients, views towards the contact and relationship between donors, recipients and offspring, and views towards the decision-making and whether to donate surplus embryos or not. Conclusion: The multiple understandings of the status of the human embryo emphasizes the complex nature of human embryos and may explain couples’ views on embryo donation for reproductive purposes. It has also the potential to explain what couples decide to do with their surplus embryos. The interests of the receiving couple, the donors, the future child, and the society should continuously be assessed and balanced when society regulates ART and embryo donation. / Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet och infertilitet påverkar många människor och WHO kallar det ett globalt folkhälsoproblem. Donerade könsceller kan användas när en graviditet inte kan uppnås. Vid embryodonation innebär det att det donerande paret har full genetisk koppling till embryot och embryodonation för reproduktiva syften associeras ofta med många emotionella, etiska, rättsliga och psykosociala aspekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka synen på embryodonation för reproduktiva ändamål hos par med erfarenhet av frysförvarade embryon. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Två databaser (PubMed och Web of Science) användes för att identifiera relevanta kvalitativa studier. En mindre sökning utfördes även i Google Scholar. Inklusions- och exklusionskriterier bestämdes i förväg för att begränsa vilka studier som skulle ingå. Resultat: Totalt inkluderades 20 artiklar i resultatet. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar om det mänskliga embryots status, om den genetiska kopplingen, informationsutbyte och screening, om synen på kontakt och relationen mellan donatorer, mottagare och avkomma samt synen på beslutsfattandet och om överskott av embryon ska doneras eller inte. Slutsats: De många uppfattningarna om det mänskliga embryots status betonar den komplexa karaktären hos det mänskliga embryot och kan förklara parens syn på embryodonation för reproduktiva ändamål. Det har också potential att förklara vad par väljer att göra med sina överskott av embryon. Det mottagande parets, donatorernas, det framtida barnets och samhällets intressen bör kontinuerligt bedömas och balanseras när samhället reglerar ART och embryodonation. Reproductive health involuntary childlessness embryo donation attitudes Reproduktiv hälsa ofrivillig barnlöshet embryodonation attityder
37	Att leva i hopp och förtvivlan -kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet efter misslyckade försök att bli mamma : litteraturöversikt Sidibe, Djene January 2018 (has links) Infertilitet är ett relativt vanligt hälsoproblem i dagens samhälle. Infertilitet kan uppstå som resultat av en sjukdom där en störning av reproduktiva kroppsfunktioner hindrar uppkomsten av en graviditet och födsel av ett barn. Flertalet kvinnor som senarelägger starten på barnafödandet löper en större risk att drabbas av primär och sekundär infertilitet. Barnlöshet går inte alltid att förebygga och alla kvinnor som önskar att få barn kan inte alltid få barn. Syftet med det här arbetet var att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet efter misslyckade försök att bli mamma. Litteraturöversikt är den metod som har valts för att besvara syftet med det här arbetet. Integrerad analys är den dataanalysmetod som har används. Resultatet visar att isolering från omgivningen är vanlig förekommande bland kvinnor som är ofrivilligt barnlösa. Ofrivilligt barnlösa kvinnor kunde uppleva sin kropp som ett hinder för konception, vilket gav dem känslan av att vara ofullständiga i jämförelse med andra kvinnor. Sorgen över barnlösheten var ständigt närvarande hos kvinnorna. När kvinnorna accepterar sin situation som barnlös sker en personlig mognad och de börjar lägga fokus på sig själva och mål som är uppnåbara. Slutsatsen som framkommer i det här arbetet är att kvinnorna i den här litteraturöversikten oavsett kulturell bakgrund har liknande upplevelser i sin längtan efter ett barn. Att vara ofrivillig barnlös är en stor påfrestning för den som är drabbad. Det är av stor vikt att ofrivilligt barnlösa kvinnor erbjuds emotionellt stöd under sorgeprocessen som följer barnlösheten samt att stötta dem att identifiera strategier för att hantera sorgen. Infertility female Involuntary childlessness Grief Self concept Mental health Hope Experiences Fertilization in Vitro (IVF). Kvinnlig infertilitet Ofrivillig barnlöshet Sorg Självkänsla Psykisk hälsa Hopp Erfarenheter Fertilization in Vitro (IVF). Nursing Omvårdnad
38	Surrogatmodern och den mänskliga värdigheten : En diskursanalys av den statliga utredningen om surrogatmoderskap, ur ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv Zanzi Ferrando, Diana January 2019 (has links) Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv. Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås. Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder. surrogacy surrogate Commissioning Parents pregnancy pride gay rights gay Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak adoption structural adjustment program sap population control pregnant surrogate mother the coloniality of power pregnancy risks fertility tourism parental order surrogacy arrangements pregnancy risk intended mother assisted reproductive technologies surrogat surrogatmödraskap SOU 2016:11 avreglering fertilitet Insemination IVF provrörsbefruktning donator spermdonator biologiska barn infertilitet Assisterad befruktning livmoder mamma mamma barn barnlöshet ofrivillig barnlöshet pride Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak surrogatmödrarna de nya surrogatmödrarna sexuella övergrepp mot barn barn barnkonventionen europakonventionen eu konstruering diskurs tilltänkta föräldrar surrogatmor surrogatmamma biologiskt band svensk exceptionalism fertilitet adoption klass ras etnicitet kön stratifierad reproduktion fertilitetsturism sap Sexindustri sexturism Malthusianism strukturer värdmödraskap moderskap maktförhållanden makt värderingar mäns våld mot kvinnor kritiskt kritik kritiskt postkolonialt perspektiv perspektiv feministiskt perspektiv reproduktiv hälsa mödraskap varat och varan barns rättigheter föräldraskap hälsa kvinnors hälsa barnets bästa kommersialisering kvinnors rättigheter Olika vägar till föräldraskap altruistiskt surrogatmödraskap fritt val det fria valet frihet surrogatmoderskap utredning mänsklig värdighet mänskliga rättigheter den mänskliga värdigheten kommersiellt surrogatmödraskap altruistiskt surrogatmoderskap sexuella övergrepp handel med barn barnhandel statlig utredning värdmoderskap feminism feministisk teori postkolonial postkolonial teori rasism jämställdhet sexuella rättigheter tredje världen utvecklingsstudier utveckling livmoder livmodershyra hyra livmoder rätt till sin kropp reproduktiva organ reproduktiva rättigheter graviditet riskfylld graviditet exploatering sexuell exploatering globala syd globala nord emotionalitet subjektsposition lagstiftning koloniala idéer kolonialism vientre de alquiler Political Science Statsvetenskap

Search results