No description available.

No description available.

Ofrivillig ensamhet bland äldre är ett ökande problem i dagens samhälle. Allt fler äldre lever längre och många lever själva i sina egna hem. Många äldre upplever sig isolerade och fångna i sina hem och distriktssköterskor inom hemsjukvården kan uppleva det problematiskt att bemöta dessa patienter i deras ensamhet. Ofrivillig ensamhet kan leda till bland annat depression, nedsatt hälsa, beroendeproblematik och suicidtankar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av den äldres ofrivilliga ensamhet i hemmet med fokus på det hälsofrämjande arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ intervjustudie med 4 sjuksköterskor och 4 distriktsköterskor. Intervjuerna tolkades genom kvalitativ innehållsanalys som genererade 3 generiska kategorier; Instängd, övergiven och följsam, Möjligheter och hinder samt Närhet och distans. Distriktssköterskors upplevelser av ofrivillig ensamhet hos den äldre i det hälsofrämjande arbetet inkluderar även den äldres hälsa ur ett helhetsperspektiv i relation till ensamhet. Relationen mellan distriktssköterska och den äldre människan har en betydande roll i vårdandet. Ensamhet är ett mångfacetterat begrepp och individuellt för varje människa. Det hälsofrämjande arbetet med den äldres ofrivilliga ensamhet kännetecknas som en vårdrelation med motsägelsefulla nyanser. Vårdandet innebär omfattande svårigheter som inte kan lösas enbart av distriktssköterskan. Författaren föreslår ytterligare forskning inom området.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar och allt fler kommer behöva sjukvårdande insatser i hemmet. Distriktssköterskan är en av flera vårdprofessioner som arbetar i hemsjukvården och ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det finns flera kvalitetsregister som är utvecklade för att användas i det hälsoförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Senior Alert är ett av kvalitetsregistren som är användbart hjälpmedel i hälsoförebyggande arbetet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av Senior Alert och dess nytta inom förebyggande hälsoarbete i kommunala hemsjukvården. Metod: I studien användes kvalitativ innehållsanalys utifrån beskrivning av Elo & Kyngäs. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade frågor och intervjuer gjordes på tretton distriktssköterskor inom den kommunala hemsjukvården i åtta kommuner i Sverige. Vid analysen av materialet användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom, och stor betydelse och   sex underkategorier. Konklusion: Deltagarna hade varierande erfarenhet av kvalitetsregistret Senior Alert. Det var svårt att få till implementering av kvalitetsregistret.

Bakgrund: Palliativ vård kännetecknas av en aktiv helhetsvård av patienter vars sjukdom inte svarar på kurativ behandling. Inom hemsjukvården ges allt ifrån förebyggande vård till vård i livets slutskede. Sjuksköterskans roll inom den palliativa vården bli därmed att tillgodose välbefinnande samt symtomkontroll för patienten. Den valda teoretiska referensramen är personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av att vårda patienter i det palliativa skedet inom hemsjukvården. Metod: Litteraturöversikten baserades på en induktiv ansats. 12 artiklar analyserades enligt Fribergs fem stegs analysmodell från databaserna Cinahl, Medline samt Pubmed. Ett protokoll från Jönköpings University användes för att kvalitetsgranska studierna. Resultat:  I litteraturöversikten framkom det 2 teman: interprofessionell teamsamverkan och samskapad omvårdnad. Det framkom även 6 subteman: att ingå i ett partnerskap, teamsamverkan betydelse för symtomkontroll, bristande kompetens, involvera närstående i vården, att anpassa vården, att skapa en gemensam plan. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt bidrar med en ökad kunskap om att tillhandahålla palliativ vård i hemmet och vilka faktorer som är nödvändiga för att ge en god vård i den palliativa fasen. En ökad kunskap om att ge palliativ vård är nödvändig för att sjuksköterskan ska ha trygghet att ge palliativ vård. Men också för att sträva efter att palliativ vård ges utifrån ett palliativt förhållningssätt. / Background: Palliative care is characterized by active holistic care of patients whose illness does not respond to curative treatment. In home health care everything from preventive care to end-of-life care is provided. The nurses role in palliative care is to provide well-being and symptom control for patients. The theoretical frame work is person-center care. Aim: The purpose was to describe nurses experiences of caring for patients in the palliative stage within home health care.  Method: An inductive approach. 12 articels were analyzed in Friberg´s five step analysis model from the databases Cinahl, Medline and Pubmed. A protocol from Jönköping University was used to quality check the articels. Resultat: In this literature review 2 themes were identified: Interprofessional team collaboration and co-created nursing. 6 subthemes were also identified: being in i partnership, team cooperation for symtom control, lack of competence, involving relatives, adapting care, create a common plan. Conclusion: The results of this literature review contribute to an increased knowledge of providing palliative care at home and which factors that are necessary when providing good care in the palliative phase. An increased knowledge of providing palliative care is necessary for the nurse to have security when providing palliative care. But also to achieve that the palliative care that is provided is based on a palliative approach.