<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden.</p><p>Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.</p><p>Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt. Intervjuerna med socialsekreterarna visar att rollen som socialsekreterare innebär att göra en sammanvägning mellan de olika perspektiven kring barnet; barnets egen uppfattning, familjens och övriga nätverkets synpunkter, samhällets krav och vad lagen ger möjlighet till.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden. Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster. Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt. Intervjuerna med socialsekreterarna visar att rollen som socialsekreterare innebär att göra en sammanvägning mellan de olika perspektiven kring barnet; barnets egen uppfattning, familjens och övriga nätverkets synpunkter, samhällets krav och vad lagen ger möjlighet till.

<p>The purpose with this examination essay was to find out if participation of children in social welfare investigations had increased since the social services had started to work with BBIC. I compared the participation of the child before BBIC, then when social service had started to work with BBIC and I tried to see if there were increased participation in the investigations. My theoretic starting-point was the symbolic interactionism and I used the qualitative method of investigation. In my investigation I found that there is not yet any increase in participation of the child in the investigations when social service work with BBIC. What I found was that the reason to start an investigation often was that the parents made the problem for the child and that conditions at home for the child influenced the possibility of the child to communi- cate with an adult that the child did not know. It is important for the social welfare secretary to create social interaction/communication with the child to get the ability to listen to the child and its story. If the child just interact with it itself we adult will never know the story.</p>

The purpose with this examination essay was to find out if participation of children in social welfare investigations had increased since the social services had started to work with BBIC. I compared the participation of the child before BBIC, then when social service had started to work with BBIC and I tried to see if there were increased participation in the investigations. My theoretic starting-point was the symbolic interactionism and I used the qualitative method of investigation. In my investigation I found that there is not yet any increase in participation of the child in the investigations when social service work with BBIC. What I found was that the reason to start an investigation often was that the parents made the problem for the child and that conditions at home for the child influenced the possibility of the child to communi- cate with an adult that the child did not know. It is important for the social welfare secretary to create social interaction/communication with the child to get the ability to listen to the child and its story. If the child just interact with it itself we adult will never know the story.

Studiens syfte var att få kunskap om hur barn upplever och förhåller sig till utomhusvistelse i en naturförskola respektive förskola utan specifik inriktning. Detta har utformats med stöd av följande frågeställningar: Hur upplever barnen i respektive förskola utomhusvistelsen? Hur leker barnen i respektive förskola i samband med deras utomhusvistelse? Studien har tagit sin utgångspunkt ur två kvalitativa metoder, nämligen fokusgruppintervjuer och strukturerade observationer med stöd av observationsscheman. Avsikten med fokusgruppintervjuerna var att inhämta kunskap om barnens egna åsikter och tankar gällande den utomhusvistelse som de tar del av under sin förskolevistelse. Vidare var avsikten med de strukturerade observationerna att tolka barnens utomhusvistelse genom att inta ett barnperspektiv. Den nämnda jämförelsen utgick från tre barnavdelningar på en naturförskola och två barnavdelningar från en förskola utan specifik inriktning. I resultatet framkom det både likheter och skillnader mellan barnen från respektive förskola gällande deras utomhusvistelse. Det synliggjordes bland annat att den största delen av barnen från naturförskolan uppskattade utomhusvistelse mer i jämförelse med barnen som befann sig i förskoleverksamheten utan specifik inriktning. Turtle m.fl. (2015) för fram att en större mängd vistelse i naturen bidrar till en ökad positiv inställning gentemot utomhusvistelse. Fortsättningsvis framkom det även att barnens fantasiförmåga och samarbetsförmåga, i samband med utomhusvistelsen i förskolan, var lika förekommande bland barnen i naturförskolan som i förskolan utan inriktning.

Bakgrund: I socialtjänstens utredning om barn är barnen en viktig informationskälla. I svensk lagstiftning beskrivs det att barnets bästa ska betraktas när åtgärder rör dem. Socialarbetare känner sig ibland osäkra inför samtal med barn. Syftet med denna studie är att undersöka vilken möjlighet socialarbetarna har gällande kompetensutveckling i att samtala med barn och behovet av verksamhets ut veck l ing för att förbättra samtal med barn. I studien ingår det två arbetsgrupper, socialarbetare som arbetar inom öppenvården och socialarbetare som arbetar med främst myndighetsutövning, mellan dessa grupper kommer det ske jämförelse för att se om det finns likheter och olikheter i upplevelsen av sin kompetens. Metod: Studien har genomförts med kvantitativ metod där datainsamlingen har bestått i online - enkäter. I studien är det totalt 10 av de totalt 13 tillfrågade kommunerna i Region Jönköpings län som har tackat ja till att vara med. Av tillfrågade 77 socialarbetare inom den sociala barnavården deltog 52 (65,7 procent) och av dessa arbetar 19 inom öppenvården och 33 arbetar med myndighetsutövning. Resultat: I studien framgår det att det finns förbättringsmöjligheter i samtal med barn för socialarbetare rörande utbildning och arbetsmaterial. I studien framgår det också att det inte finns några signifikanta skillnader mellan socialsekreterare och behandlare. Slutsats: Studien tyder på att socialarbetare är i behov av mer kunskap kring samtal med barn, samt att det finns områden som behöver förbättras för att känslan i samtalet med barnet ska bli mer positiv. / Background: Children are an important source of information in the investigations of the social services. Swedish law stipulates that the best interests of the child should be considered when measures concern them. Social workers sometimes feel insecure about speaking with children. The purpose of this study is to examine the opportunities of social workers for training in speaking with children, and the need for development of the organization in order to improve conversations with children. Two groups are included in the study, social workers that work with non-institutional care, and social workers that primarily work with the exercise of public authority. These groups will be compared to see whether there are similarities and differences in their perception of competence. Method: The study has been done by a quantitative method where data has been collected with online surveys. In total, 10 of the 13 municipalities in Jönköping County have participated in the study. Out of the 77 social workers in child welfare asked to participate, 52 (65.7 per cent) chose to do so, whereof 19 work with non-institutional care and 33 with the exercise of public authority. Results: The study shows that there is room for improvement of social workers’ conversations with children with regards to education and work material. The study also shows that there are no significant differences between different types of social workers. Conclusions: The study indicates that social workers need more knowledge of speaking with children, and that there are areas that need improvement for the conversation with the child to be perceived as more positive.