Syftet med denna studie är att beskriva och analysera en grupp socialsekreterares egna erfarenheter av att arbeta med barn som blivit utsatta för våld. Syftet undersöks med hjälp av frågeställningar som både behandlar socialsekreterares påverkan samt hantering av sina känslor och mående i arbetet med våldsutsatta barn. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra socialsekreterare runt om i landet ligger till grund för studiens insamlade material. Resultatet visar på hur socialsekreterare upplever en dubbelhet med myndighetsrollen. Socialsekreterarna upplevde att likväl som myndighetsrollen var tacksam och bekväm var den trång och frustrerande. Resultatet visade även att de utformade egna tillvägagångssätt för att avlasta och återhämta sig själva i arbetet och socialsekreterarna upplevde även många anledningar att stanna på yrket. Slutsatsen med studien blir således att hur man påverkas av myndighetsrollens dubbelhet och hur man hanterar sig själv i sitt arbete med våldsutsatta barn är individuellt men att påverkan alltid finns och att man då själv utformar tillvägagångssätt för att kunna hantera påverkningen.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare resonerar i bedömningen av barns mognad. Studien bygger på vinjettintervjuer med sex socialsekreterare som alla arbetar med utredning inom barn och unga. Efter ordagrann transkribering av intervjuerna analyserades materialet genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien tar avstamp i de teoretiska begreppen ”skön” och ”tyst kunskap”. Resultatet visar på att bedömningen av barns mognad är komplex och diffus. Det var svårt för socialsekreterarna att sätta ord på hur de gick tillväga i bedömningen och vad de baserar den på. Mognadsbedömningar görs inte som en egen utredning, utan blir en del i den helhetsbedömning som görs av all fakta i utredningen. Socialsekreterarnas känsla i ett ärende hade också stor betydelse för deras bedömning om barns mognad. Komplexiteten i bedömningen av barns mognad i samband med att det inte finns någon tydlig definition av själva begreppet mognad öppnar upp för skönsmässiga bedömningar. I diskussionen problematiseras skönsmässiga bedömningar med tanke på den rättsosäkerhet det medför i arbetet. Avslutningsvis lyfts de funktioner som dessa bedömningar ändå fyller och vilken plats de har i socialsekreterares arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares inställning kring barns delaktighet i beslutsprocesser som rör barnet samt hur de arbetar för att göra barn delaktiga i beslutsprocesserna i praktiken. Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt där en kvalitativ metod har använts. Studiens resultat visar att socialsekreterarna ser delaktighet som en rättighet för barnet. Dock finns det en bred inställning till vad delaktighet innebär och olika arbetssätt att göra ett barn delaktig på. I studiens resultat framkommer det även att relationen mellan barnet och den professionelle är en viktig faktor för att skapa delaktighet för barnen samt att relation är en oerhört viktig del för människan att kunna öppna upp sig och inte minst för barn att våga framföra sina åsikter. Vi har utgått från Michaels Lipsky (2010) teori om gräsrotsbyråkrater med fokus på handlingsutrymme som visar att handlingsutrymmet används på olika sätt beroende på bakgrund och erfarenheter, organisationen inom vilken hen arbetar samt mer personligt knutna faktorer. Vidare har vi använt oss av Harts (1992) delaktighetsmodell som visar att delaktighet är ett mångsidigt begrepp där en socialsekreterare beroende på situation eller barn kan arbeta på flera olika steg. Utifrån resultatet och den tidigare forskningen har vi dragit slutsatsen att det finns många fördelar med att göra ett barn delaktiga i frågor som rör dem samtidigt som barns delaktighet är av stor vikt och något som man ständigt bör utveckla och arbeta med.

The aim of this study is to examine how investigative social workers in the children´s department within the social services succeed to provide children´s rignt to participate and to put this in context with what previous research say about the child´s perspective. We used a qualitative method and preformed semi-structured interviews with seven social workers. To analyze the material we used previous research along with Aaron Antonovsky´s theory of KASAM and Micheal Lipsky´s theory of street-level bureaucracy with the concept of discretion. Conclusions that can be drawn from this study are that the definition of children´s participation is complex but mainly about them getting the opportunity to express themself about thair thoughts and feelings and that social workers take that in concern. It is also about the child being given information about and understanding the investigationprocess but also that their participation are optional. To promote children´s participation mainly are to talk to them, adjusted to the individual child´s level with their age and maturity taking into account. Methods and tools are described as many but they are all about improve communication between the child and the social worker, to be able to identify the child´s concerns and providing good conditions for the child to understand. It is also about them being able to express themselves about their situation and have the possibility to influence the decisions. Difficulties and limitations can lead to consequences for the child and are mainly about the influence of parents and the orgaization. When parents work against the social workers an they does not want to cooperate is one example that can lead to the child not being given the opportunity to express themselves. The organization may limit if there is a lack of time an resources, which can result in not enough converation with the child as necesary to build a relationship and also prevent skills development that can improve the quality of conversations with children. This can lead to the child not getting the support they need.

Socialsekreterare är ett högriskyrke för att utsättas för hot och våld. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hot och våld i arbetet. Hur hanterar socialsekreterare hot och våld och hur påverkar det professionellt arbete och privatliv? I studien används en kvalitativ metod och det genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer. Det användes en tematisk analys för att söka efter teman i det material som analyserades. I analysen av det sammanställda resultatet användes den teoretiska utgångspunkten copingstrategier. Resultatet av studien visar att hot och våld framkallar olika former av rädsla.Rädslan framstår dock som relativt hanterbara i det professionella arbetet gentemot i privatlivet. I privatlivet blir situationen och rädslan svårare att hantera då socialsekreterarna är helt exponerade och det finns av en avsaknad av skyddande rutiner. Resultatet visar även på ett ökat behov av stöd för socialsekreterare främst inom privatlivet.

Socialsekreterare möter utsatta individer i sitt dagliga arbete och deras arbetsuppgift är att taviktiga beslut för klienten som kan vara avgörande för deras liv. Det kan skapa mycketkänslor för klienten vilket kan göra att de agerar på sina känslor. Att klienter agerar i affektkan innebära att de utsätter handläggaren för hot och/eller våld. Den här uppsatsen bygger påen kvalitativ studie där vi undersöker socialsekreterares upplevelse av hot och våld påarbetsplatsen och deras rutiner samt vilket stöd det finns att tillgå efter en incident. Vi haranvänt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in datamaterialet. Vi har intervjuatfem socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten inom individ- och familjeomsorgen i enmellanstor kommun i Sverige. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av tematisk analysoch fokuserat på de tre aspekterna av organisationsteori; gräsrotsbyråkrat, domänteori ochmaktteori. Resultatet visar att acceptansnivån för hot och våld inom arbetet är högt vilketleder till att allt hot från klienter inte anmäls. Resultatet visar också att chefer och ledningbrister i stöd till de socialsekreterare som har blivit utsatta för hot eller våld i mötet med enklient samt att de etablerade rutinerna på arbetsplatsen är för omfattande för attsocialsekreterarna ska hinna läsa rutinerna.

Studien avser att undersöka det psykiska välbefinnandet bland socialsekreterare inom barn och ungdom kopplat till deras upplevda krav, kontroll och stöd i arbetet. Deltagarna i studien arbetar inom barn- och ungdomsenheten på socialtjänsten i en mellanstor kommun i Mellansverige. Datat som studien utgår från är insamlat genom ett webbaserat enkätformulär bestående av 44 frågor varav 12 syftar till General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Datat har vidare testats med hjälp av Pearsons korrelationskoefficient. Studiens resultat visar på att socialsekreterarna i undersökningskommunen upplever höga krav, hög kontroll samt ett generellt övervägande gott stöd i arbetet. Det är även en övervägande del av socialsekreterarna som har funderat på att avsluta sin anställning på barn- och ungdomsenheten. Resultatet visar slutligen även på att en större del av respondenterna har ett gott välbefinnande, men att det trots detta fortfarande är en mycket stor andel som har ett osunt psykosocialt välbefinnande.

The purpose of this study was to investigate what it is like to work as a social secretary, who meets clients who live with mental illness. The method that has been applied has been a qualitative study. Data collection was conducted through semi-structured interviews. The number of participants in the study was eight people, six women and two men. All participants worked or have worked as social workers. The collected material was analyzed through Braun & Clarke's (2006) thematic analysis model. From the thematic analysis, three themes were created: Responding to a person in need of help, Authority with compassion and Mental illness and shame. The results showed that by meeting the client in a respectful empathetic way, and then working in a way to strengthen the relationship and the work alliance for a future collaboration. Working together, collaborating in the areas where the client himself has an opportunity to influence is felt to mean that the balance of power is more equal. The high workload also risks affecting the treatment of people living with mental illness in a negative way. That through relief in workload could lead to a more successful result for the client, but also for the job satisfaction for social workers.

The aim of this study has been to get an understanding of how social secretaries interpret and work with the principle of the best interests of the child. The study has been based on three questions. First, how do social secretaries describe the best interest of the child. Second, what do social secretaries possibly describe as difficult in an assessment of the best interest of the child. Third, how can the social secretaries' interpretation of the best interest of the child be understood. The previous research has been selected to gain an understanding of the principle of the best interests of the child. The study is based on six qualitative semi structured interviews with social secretaries, who actively work in individual and family care. The study is based on a hermeneutic approach and the empirical data for the study have been analyzed based on Lipsky´s (2010) theory of street level bureaucrats and concept of discretion. The analysis and results are divided into five themes. The themes presented are: a varied description of the child's best interest, the implication of having room for interpretation in childcare investigations, the importance of children's participation in child care investigations, social secretaries perceived difficulties in assessing the child's best interests, and the importance of the Convention on the Rights of the Child as a law. The results of the study show that several factors are considered when social secretaries consider the best interests of the child as a principle. The largest factors are the current legislation, text templates from government agencies, the child's participation and the social secretaries`discretion. The social secretaries point out that it is important to see the child's individual needs and that this should play a central role in the investigation process. In summary, the social secretaries state that the principle the best interests of the child is therefore not possible to define in general, but is instead defined and applied individually for each child.

Känslomässigt förhållningssätt gentemot klienter och gränssättning gentemot klienter är centrala komponenter för yrkesverksamma inom socialt arbete. Studiens syfte är att undersöka och jämföra socialsekreterares och behandlingsassistenters känslomässiga förhållningssätt gentemot klienter och gränssättning gentemot klienter. För att besvara syftet har sex kvalitativa intervjuer genomförts, varav tre socialsekreterare och tre behandlingsassistenter. Samtliga informanter har lång yrkeslivserfarenhet med minst 14 år inom socialt arbete. Den insamlade empirin analyserades genom en tematisk analys och kopplades samman med Emotionellt lönearbete som teori och gränssättning för professionella relationer som teoretisk modell. I studien framkommer det att socialsekreterare inte blandar in sina egna känslor i klientrelationen och det administrativa arbetet är i fokus. Medan behandlingsassistenterna använder sina egna känslor som ett arbetsverktyg och klientrelationen är i fokus. Socialsekreterarnas yrkeskontext gör att gränssättningen gentemot klienterna blir tydlig och klienterna hålls på stort avstånd. Medan behandlingsassistenternas yrkeskontext gör att gränssättningen gentemot klienterna är mer otydlig då klientarbetet sker i klientens vardagsmiljö. Studiens resultat visar på stora likheter inom professionerna gällande båda komponenterna. Studiens resultat visade även på stora skillnader mellan professionerna gällande båda komponenterna. En av studiens slutsatser är att yrkeskontexten har en tydlig påverkan på informanternas känslomässiga förhållningssätt gentemot klienter och gränssättning gentemot klienter.