Studiens syfte är att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala län har gällande sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistånd för kostnader kopplade till våldsutsatta kvinnors husdjur. För att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valdes en kvantitativ ansats och en enkätundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar från 142 respondenter från sju kommuner i Uppsala län. Enkäten innefattade även en öppen fråga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag.   Tidigare forskning visar att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för våldsutsatta kvinnors husdjur. Vidare framkommer att var femte socialsekreterare erfarit att en våldsutsatt kvinna berättat om våld eller vanvård mot husdjur. Samtidigt som dessa resultat styrker ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur framkommer andra resultat som visar på en okunskap gällande sambandet. Få socialsekreterare vet vart de kan hänvisa våldsutsatta kvinnor med behov av att placera sitt husdjur och endast var femte socialsekreterare har någon gång frågat en våldsutsatt kvinna om det finns husdjur med i bilden. Resultaten visar också att det saknas tydliga riktlinjer och direktiv i hur våldsutsatta kvinnor med husdjur ska hanteras. Vilket stöd och hjälp en våldsutsatt kvinna med husdjur kan få beror således på vilken socialsekreterare hon möter, och dennes kunskap om problematiken.

Diss. Göteborg : University.

Varje år tvångsvårdas flera hundra personer enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vården har bland annat kritiserats för att vara mer förvaring än behandling och utfallsstudier visar att majoriteten av de som genomgår vård enligt LVM fortsätter missbruka efter utskrivning. Vi har studerat om socialsekreterare upplever att deras inställning till vården samt erfarenheter av vårdens utfall påverkar deras bedömningar i utredningar enligt LVM. Genom att intervjua socialsekreterare och analysera det insamlade materialet tillsammans med aktuellt forskningsområde har vi kommit fram till att det finns delade meningar om erfarenheternas och inställningens påverkan. Analysen har med hjälp av maktteori även visat att socialsekreterare befinner sig i en kontext av makt i olika former och att Lagen om vård av missbrukare i vissa fall rymmer ett visst tolkningsutrymme. / <p>2018-06-05</p>

Problemet. Yrkesgrupper som socialsekreterare anses vara mest utsatta för stress grundat på socialtjänstens höga arbetsbelastning. Arbetsrelaterad stress påverkar både organisationen och arbetets kvalité men leder främst till psykisk ohälsa bland de anställda. Syfte. Denna studie undersöker hur yrkesverksamma socialsekreterare inom socialtjänsten upplever arbetsrelaterad stress, samt om det finns något samband med känsla av sammanhang (KASAM), verksamma år och kön. Studiens teoretiska bakgrund är baserad på KASAM utifrån det salutogena perspektivet. Metod. Studien utgörs av en kvantitativ forskningsstrategi i form av en tvärsnittsstudie. En enkät med frågor om bakgrund, arbetsrelaterad stress och KASAM har sammanställts och skickats ut via mejl till yrkesverksamma socialsekreterare södra delen av Sverige. Resultat. Svaren som enkäten genererade visar att de främsta stressfaktorerna på arbetet anses vara ökad arbetsbelastning, höga egna krav samt svårigheten över att sätta gränser och att ta ett större ansvar än vad hen bör göra. Resultatet visar ett signifikant samband med ett negativt värde mellan arbetsrelaterad stress och graden av KASAM samt ett signifikant samband mellan yrkesverksamma år och KASAM. Slutsats. Utifrån respondenternas svar är det möjligt att utläsa ett samband mellan socialsekreterares egna höga krav och engagemang i arbetet med KASAM:s tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta tyder på att ett stort engagemang inte alltid är positivt. Vidare finns ett samband mellan socialsekreterares yrkeserfarenhet och grad av KASAM, personliga stresshantering och hälsa. Nyckelord: enkätstudie, arbetsrelaterad stress, KASAM, socialsekreterare

Syftet med studien har varit att undersöka hur socialsekreterare inom barn- och ungdomssektorn hanterar arbetsbelastning och stress. För att kunna besvara frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades åtta socialsekreterare i en kommun i södra Sverige. Vår teoretiska utgångspunkt var coping vilket vi även använde oss av när vi analyserade och tolkade det empiriska materialet. Inom resultat och analys har vi fått fram hur socialsekreterare använder sig utav coping för att minimera sin upplevda stressnivå. Resultatet visar att samtliga respondenter upplever en hög arbetsbelastning och stress på socialkontoret. Respondenternas strategier varierade. Bland annat använde sig några av exempelvis mindfulness, olika typer av meditationsövningar, fysiska aktiviteter medan andra använde sig av att fiska på sin fritid och att arbeta utöver det vanliga för att hinna med sina arbetsuppgifter. Vi författare har bland annat kommit fram till att majoriteten av respondenterna saknar det sociala stödet från chefer och ledning vilket har ökat missnöje och stressnivån bland respondenterna. Frågan som bör ställas för framtida forskning blir hur chefer och ledning kan på ett adekvat sätt bidra med socialt stöd för sina arbetstagare.

No description available.

The purpose of the study was to study social workers' experiences of living and working in a smaller municipality based on how they handle their occupational role during and after working hours in relation to the proximity of clients and other community members in smaller municipalities. The empirical basis for the study has been gathered through a qualitative method implemented through interviews. To analyze the results of the study we have used a social psychological perspective and Goffman's theory of roles. The analysis shows that there is an "everyone knows everyone" spirit in smaller municipalities and that this spirit permeates the work and thoughts of the social secrets. The study shows that there are expectations both from clients but also from social workers themselves on how they should be in their professional role but also when they are in their private role after working hours. Which means that it may be difficult to be private after working hours as there is a greater inclination to encounter clients in a smaller municipality. The result shows that the occupation as social workers in child and youth welfare and economic aid includes many aspects of dealing with and adding the aspect to being active in a smaller municipality means that social secretaries often carry an awareness of how they present themselves in the professional role and in private role.

I denna studie undersöktes socialsekreterares upplevelser av att arbeta med barnavårdsutredningar. Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplever möjligheter respektive utmaningar i arbetet, samt att åskådliggöra hur socialsekreterare upplever handlingsutrymmet i arbetet som barnutredare. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna i studien var socialsekreterare som arbetade på utredningsenheten barn och familj. Teorin som användes för att analysera det insamlade materialet var Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt nyanseringar av teorin. Studiens resultat påvisar olika möjligheter i socialsekreterarens arbete. Resultatet visar bland annat att utbildning och teamarbete var två faktorer som enligt socialsekreterarna möjliggjorde för ett bättre arbete. Socialsekreterarna menade att utbildning och teamarbete utgjorde en stärkt rättssäkerhet för utredningarna. I resultatet framförs även att socialsekreterarna upplever utmaningar i arbetet. Resultatet visar exempelvis att det förekommer hög arbetsbelastning och tidsbrist på arbetsplatsen, vilket ansågs kunna leda till att arbetets kvalité påverkades. Fortsättningsvis framkom det att socialsekreterarna ansåg handlingsutrymmet vara stort vid arbetet med barnavårdsutredningar. Socialsekreterarna menade att handlingsutrymmet var stort när det gällande bland annat beslutsfattande, val av insatser och vid klientmöten.

Författarna har gjort en ansats att problematisera mottagningsarbetet inom ekonomiskt bistånd. De har gjort ett antagande att mottagarrollen kan vara komplex och fann i sitt resultat att det fanns vissa dubbelheter kring handlingsutrymmet, de etiska riktlinjerna och mottagningsarbetets syfte. Dels handlingsutrymmet beskrevs som begränsat av socialarbetarna, och det framgår av tidigare forskning att det alltid finns ett handlingsutrymme och att socialarbetarens roll är att utmana denna. Mottagningsarbetet börjar med ett inledande samtal via telefon och medborgaren måste gå igenom flera steg för att få ekonomiskt stöd. Socialarbetarna beskriver också sin huvuduppgift att sålla. Detta leder till en etisk diskussion medan riktlinjerna i det förberedande arbetet visar tydligt att det är syftet med mottagningsfunktionen. Resultaten analyseras utifrån relevant forskning och akademikerföreningen SSR etiska riktlinjer. Författarna har intervjuat fem respondenter som hanterar det första mötet med medborgare som ansöker om ekonomiskt stöd.

This study examines how the social service construct a gendered parenthood in child welfare investigations. The aim is to describe in which way maternity and paternity is described by gender and what differences are found in these descriptions based in normative constructions. As well as the way in which social services investigations reproduce society´s family norms. Through a qualitative thematic analysis of 9 child welfare investigations from a social office in a small municipality in Sweden, five themes were found. These themes have been analysed from a social constructivist gender perspective. The main outcome of the study shows that maternity is reproduced as a norm within parenting. Because of this the mother´s parental ability, regardless of what the family´s problems consist of, is being investigated. As the investigations focus on maternity, the consequence of this is that paternity is reproduced as absent but at the same time sufficiently good in its mere existence. Another of the conclusions of the study is that the social service has the task to educate the individual towards a social ideology, and when they do that the consequence of the family is that they are being fostered against the heteronormative traditional familyideal.