Hot och våld på arbetsplatsen är ett fenomen som under de senaste årtiondena lyfts fram av forskning som ett återkommande och påtagligt problem inom den sociala sektorn. Denna studie syftar till att undersöka i vilka situationer anställda inom tvångsvården upplever sig utsatta av sina klienter. Vidare undersöks även vilka konsekvenser denna utsatthet kan medföra för den anställde. För att finna svar på syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Det är den mest passande metoden för att söka svar på syftet utifrån respondenternas perspektiv. Innan intervjuerna skapades en intervjuguide med olika teman och frågor, och sedan valdes totalt sex anställda från två olika institutioner ut för att bli intervjuade om sina upplevelser av utsatthet på arbetsplatsen. För att kunna analysera och försöka förstå vårt resultat användes tidigare forskning och flera olika teorier och begrepp. De teorier och begrepp som valdes var krav- och kontrollmodellen, emotionsbaserad coping samt det idealiska offret. Vidare definierades maktbegreppet då det ansågs relevant i studien på grund av den ojämna maktfördelning som finns mellan hjälpare och klient. Resultatet visade bland annat att en stor riskfaktor var det ojämna maktförhållandet mellan personal och klient. Det visade även att riskfaktorer var oregelbundna arbetstider och att inte ha tid att skapa en relation med klienten. Vidare visade resultatet att många i personalen såg utsatthet som en del av sitt jobb och att det var något som hörde till i jobbet som socialarbetare. Med hjälp av teorier förstod vi att det kunde vara ett sätt att hantera höga krav på arbetet. Slutligen visade resultatet på att brist på stöd från omgivningen efter utsatta situationer kunde generera negativa följder för den anställde. Andra negativa konsekvenser som upplevts på grund av utsattheten var sömnlöshet, ångest, migrän och magont.

No description available.

Hur ser socialarbetares arbetssituation ut i dagsläget? En kartläggning visar att tre av tio socialarbetare har sömnsvårigheter på grund av oro. Flera socialarbetare saknar även tillräckligt stöd från dess arbetsgivare. Vad kan detta bero på? Utsatthet hos socialarbetare är ett aktuellt ämne som det här examensarbetet tar utgångspunkt i, där fokus ligger på utsatthet skapad av klienter. Det är av vikt att synliggöra att socialt arbete kommer med svårigheter för socialarbetaren samt hur förekommande detta kan vara. Är socialarbetaren tillräckligt insatt i dessa svårigheter vid avslutad utbildning? Kartläggningen påvisade att flera socialarbetare önskade fler inslag kring detta under socionomutbildningen. Arbetet undersöker frekvensen av socialarbetares utsatthet från klienter, upplevelse av stöd och hjälp från arbetsgivare samt om socionomutbildningen varit tillräckligt förberedande för svårare situationer med klienter. Arbetet är baserat på en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag i form av fritextrutor. Mer än hälften av studiens deltagare svarade att de någon gång utsatts av klienter, på olika sätt där utsattheten var i form av våld, hot om våld, kränkningar och/eller andra hot. Mer än hälften av studiedeltagarna hade upplevt bristande stöd och hjälp från arbetsgivaren vid sådan utsatthet. Majoriteten av studiedeltagarna upplevde sig oförberedd att hantera en sådan situation när de började arbeta inom socialt arbete. I och med studiens resultat kan vi dra slutsatsen om att utsatthet för socialarbetare är en del av yrket samt att detta borde synliggöras tidigare. Saknaden av tillräckligt stöd på arbetsplatsen är även en problematisk del i yrket som arbetet synliggör.

Sociala medier har fått en stor betydelse för all interaktion som sker mellan människor, vilket har blivit tydligt även för socialsekreterare inom socialtjänsten. En av nackdelarna är just risken att uppleva hot och våld från klienter på sociala medier. Utsattheten kan innebära allvarliga konsekvenser för socialsekreterarens arbetsroll och arbetsplatsens möjligheter och förmågor till att kunna hantera klientvåldet. Arbetsplatsen har en viktig roll i att både skydda och stödja sina anställda mot hot och våld. Det är viktigt att arbetsgivare medger allvaret i hoten och vidtar åtgärder för att förebygga dem, samt ger adekvat stöd och resurser till de som redan har drabbats.  Syftet med studien är att undersöka enskilda socialsekreterares upplevelser av hot och våld från klienter på sociala medier, utsatthetens påverkan på arbetsrollen och varför sociala medier används som plats för kommunikation.  För att undersöka detta och för att få verksammas egna berättelser användes en kvalitativ intervjumetod som var av semistrukturerad art. För att analysera resultatet av intervjuerna gjordes en tematisk analys. Urvalet utgörs av socialsekreterare som jobbar inom socialtjänsten i någon svensk kommun och som har upplevt utsatthet av klientvåld på sociala medier.  Resultatet visar att klientvåldet på sociala medier är ett problem som påverkar socialsekreteraren, arbetsmiljön och organisationskulturen negativt. Det krävs förändringar för att stävja problemet kring klientvåld på sociala medier och vi har presenterat en del förslag för framtida forskning som kan bidra till ett förändrande arbete.

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt.</p><p> </p><p>Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner.</p><p> </p><p>Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a. då klienter kände sig förorättade eller fick negativa besked av handläggarna. Vanligast var de verbala hoten. Det framkom också att det var svårt att avgöra om det var ett hot eller inte eftersom det var så individuellt hur man uppfattade det. Vidare visade studien att handläggarna blev mer påverkade privat än på arbetsplatsen. De hade svårt för att sova, de var hela tiden observanta när de vistades utanför arbetsplatsen och hade skyddat telefonnummer. Handläggarna hanterade hot och våld genom kunskap och erfarenhet. Då de hade träffat många klienter lärde de sig läsa av signaler hos klienten som tydde på att en hotfull situation kunde uppstå. De hade lärt sig att man kunde förebygga hotfulla situationer genom detta. Vikten av ett professionellt bemötande innehållande respekt, tydlighet och ödmjukhet hade också stor betydelse för att förebygga hot och våld.</p><p> </p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt.   Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner.   Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a. då klienter kände sig förorättade eller fick negativa besked av handläggarna. Vanligast var de verbala hoten. Det framkom också att det var svårt att avgöra om det var ett hot eller inte eftersom det var så individuellt hur man uppfattade det. Vidare visade studien att handläggarna blev mer påverkade privat än på arbetsplatsen. De hade svårt för att sova, de var hela tiden observanta när de vistades utanför arbetsplatsen och hade skyddat telefonnummer. Handläggarna hanterade hot och våld genom kunskap och erfarenhet. Då de hade träffat många klienter lärde de sig läsa av signaler hos klienten som tydde på att en hotfull situation kunde uppstå. De hade lärt sig att man kunde förebygga hotfulla situationer genom detta. Vikten av ett professionellt bemötande innehållande respekt, tydlighet och ödmjukhet hade också stor betydelse för att förebygga hot och våld.

Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd stöter på risker i sitt arbete som innebär att de tenderar att utsättas för arbetsrelaterat klientvåld mer än andra yrkesgrupper. Syftet har varit att studera upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld bland socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd,hur de har hanterat upplevelserna och hur de har blivit påverkade av dessa. Studien analyserar dimensionen av den geografiska närheten till sina klienter parallellt med arbetsrelaterat klientvåld. Åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i mindre kommuner. Empirin har analyserats utifrån organisationsteori med inriktning på klientrelationen och organisationskultur samt teori om copingstrategier. Upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld presenteras i termer av våld, hot och trakasserier. Resultatet presenterar att våld är tämligen ovanligt förekommande bland socialsekreterarna, medan hot och trakasserier tenderade att vara vanligt förekommande. Studien fann 16 olika copingstrategier som användes för att hantera upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld. Copingstrategierna delades in i problemfokuserade och emotionsfokuserade. Upplevelsen av arbetsrelaterat klientvåld påverkade socialsekreteraren genom att de ändrade sitt arbetssätt och blev avvaktande i sin yrkesroll. Privatlivet påverkades genom att socialsekreteraren undvek lokala platser för att inte träffa på klienten, fick med sig upplevelserna hem där obehaget överfördes till deras familjer. Resultatet fann att den geografiska närheten till sina klienter i relation till arbetsrelaterat klientvåld gör att upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld förstärks. Arbetsrelaterat klientvåld är normaliserat inom organisationen. Organisationen saknar tydliga gränser för vad som klassificeras som arbetsrelaterat klientvåld. Det resulterar i att socialsekreterare inte rapporterar klientvåld som de anser är icke acceptabelt.

Klientvåld är en typ av våld som riktas mot yrkesverksamma och kan ta sig uttryck på flerasätt, hot och fysiskt våld är några exempel. Våldet kan riktas mot många yrkesgrupper, dengemensamma nämnaren är att det förekommer inom människobehandlande organisationer.Syftet med studien är att undersöka och analysera hur intervjupersonerna upplever åtgärdermot klientvåld samt att jämföra om det finns några skillnader i upplevelser av våldsutsatthetmellan de kvinnliga och manliga socialsekreterare som deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorin om gräsrotsbyråkrati och teorin omgenuskontraktet. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fyrasocialsekreterare. Socialsekreterarna jobbar i olika städer i Sverige och på olika avdelningar.Intervjuerna med socialsekreterarna har transkriberats och analyserats med en tematiskanalysmetod. Resultatet visar på att psykiskt våld upplevdes som vanligt av socialsekreterarna men attfysiskt våld var väldigt ovanligt, vilket går i linje med tidigare forskning. Det finns fleraförebyggande åtgärder när det gäller fysiskt våld och nästan inga när det gäller psykiskt våld.I analysen framkommer att både socialsekreterarna och deras chefer har inställningen attpsykiskt våld och hot är en del av jobbet och att det kan saknas ett arbetsmiljöperspektiv. Enåtgärd som föreslås är att socialsekreterare får utbildning i samtalsteknik och de-eskalering föratt förebygga situationer där hot eller våld förekommer. En sådan åtgärd får också stöd itidigare forskning som visat på att unga och oerfarna socialsekreterare löper större risk attutsättas för våld. Resultatet visar att det finns några skillnader i upplevelser av våld mellan demanliga och kvinnliga deltagarna. De manliga deltagarna beskriver mer våldsamma hot,medan de kvinnliga deltagarna beskriver hot om att klienten ska gå till chef och anmäla tillIVO.

”Det (o)hanterliga klientvåldet” är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka socialsekreterares upplevelser och hantering av klientvåld i deras yrkesutövning. Mer än var tredje socialsekreterare drabbas av klientvåld och det är även en av de mest förekommande orsakerna till utbrändhet och uppsägning. I studien utfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer vars material analyserades med en tematisk analys. Coping- och resiliensteorin har använts som teoretisk tolkningsram för att förstå det empiriska materialet. Resultatet visade att klientvåld är situationsbunden och påverkar socialsekreterare olika. Vanligt förekommande copingstrategier var att söka socialt stöd i sin omgivning, förminska våldet och skilja på sin professionella och privata roll. Resultatet visade även att socialsekreterare härdas av klientvåld när de får erfara det upprepade gånger. / “The (un)manageable client violence” is a qualitative interview study aiming to explore social workers experiences of client violence and how they cope with the issue in their professional role. More than every third social worker is said to have been exposed to client violence and it appears to be one of the most common reasons of why social workers get burned out or quit their jobs. Six semi-structural interviews were conducted in the study and got analyzed with a thematical analysis. The coping- and resilience theory were used to understand the empirical material. This study’s result showed that client violence depends on the situation and affects the social workers differently. Common coping strategies tended to be searching for social support in their surroundings and separating the professional and the private self. The result also showed that the client violence does not feel as violent after being exposed to it repeatedly.

The purpose of this narrative study is to highlight social workers' experiences of threats and violence within their profession, as well as the variety of resources to fend off, remedy and manage the risk of threats and violence. The present problem is how threats and violence are underreported, partly due to social workers' views on their own profession and a work climate that might not encourage reporting incidents. Previous studies have shown high prevalence of threats and violence within social work and consequences that follow, such as high levels of stress, leading to burnout. Other studies found that the fear of being exposed to threats and violence can result in self-censorship, thereby limiting autonomy and professional judgment. Through interviews we found that social workers had experienced violence and threats of different sorts, primarily verbal threats. The overall perception was of understanding nature due to injustice that many clients face, resulting in expressions of strong emotions. However, some social workers described their work as characterized by imminent threats, rather than fear of being exposed. The preventing resources provided at the workplace are described as mostly effective and fulfilling of its purpose, while others find that they create unnecessary distance between them and clients. The social workers perceive themselves as fairly prepared for violent or threatening situations, mainly through their education, but emphasize experience over any type of education. They also emphasize the support from colleagues and managers as valuable and important resources. By highlighting the narrative of social workers we hope to bring awareness to this issue and encourage an open dialogue.