Det syfte jag haft i denna studie har varit att fördjupa mina kunskaper om pedagogers förståelser om arbetet kring barn som far illa och samverkan kring barn som far illa. De frågor jag sökt svar på har varit: Hur kan pedagoger stödja barn som far illa i förskolans verksamhet? Vad är pedagogers uppfattning om samverkan med andra instanser när det gäller barn som far illa? Och hur vet pedagogerna att barn far illa? Min undersökning har vart en kvalitativ undersökning och min data har jag fått genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan som har minst 2-3 års erfarenhet av arbetete i förskolans verksamhet, upp till 20 års erfarenhet av arbete i verksamheten. I mitt resultat syns det att det inte alltid är så lätt att upptäcka barn som far illa och att det inte alltid är självklart vad pedagoger kan göra utöver en anmälan till Socialtjänsten. Det pedagogerna i min undersökning svarade, när frågan om vilka orsaker som kan finnas till att barn far illa ställdes, var det de mer kända anledningarna som pedagogerna först kom på. Dessa orsaker är t.ex. misshandel, brister i omsorg och övergrepp. Men andra orsaker, som människor ofta inte tänker på enligt min erfarenhet, uttryckte de knappt. Dock ansåg pedagogerna att det kunde finnas fler anledningar, men dekunde inte nämna så många. De uttryckte dock att vissa saker, som exempelvis att anmäla till Socialtjänsten vid misstanke att barn far illa, var självklara.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare. Ingen av pedagogerna hade erfarenhet av misstanke och anmälan. I diskussionen togs bl.a. upp hur framtida forskning vore relevant för att få en uppfattning om verksamma pedagogers kunskaper och benägenhet att anmäla sexualbrott mot barn.</p><p>Nyckelord: anmälan, förebyggande arbete, förskola, grundskola, sexuella övergrepp</p>

Sammanfattning Syftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare. Ingen av pedagogerna hade erfarenhet av misstanke och anmälan. I diskussionen togs bl.a. upp hur framtida forskning vore relevant för att få en uppfattning om verksamma pedagogers kunskaper och benägenhet att anmäla sexualbrott mot barn. Nyckelord: anmälan, förebyggande arbete, förskola, grundskola, sexuella övergrepp

Bakgrund: Trots att flera professioner är skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal. Sjuksköterskor som arbetar med barn befinner sig i en idealisk situation för att se tecken och verka förebyggande eller stoppa en fortsatt misshandel. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av misstänkt barnmisshandel. Metod: Grunden för studien var en litteraturöversikt över kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades. Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; sjuksköterskans roll, anmälan, kunskap och stöd. Kunskap och år av erfarenhet inom yrket visade på fler anmälda fall av barnmisshandel. Samarbetet mellan professioner och myndigheter visade sig vara värdefullt för att öka tryggheten hos sjuksköterskorna i samband med anmälan av misstänkt barnmisshandel. Diskussion: Samverkan mellan professioner och utbildning inom barnmisshandel för sjuksköterskor är betydelsefull. På så sätt kan medvetenheten öka och sjuksköterskor kan känna sig tryggare vid anmälningsprocessen. Slutsats: Ett ökat samarbete mellan professionerna och fortsatt forskning kring sjuksköterskors upplevelser av misstänkt barnmisshandel efter erhållen vidareutbildning inom ämnet är önskvärt. På så sätt kan effekten av en sådan utbildning bland sjuksköterskor belysas och därmed stärka vikten av kunskap kring misstänkt barnmisshandel.

Sammanfattning Det här en kvalitativ studie om lågstadielärares uppfattning om att omfattas av anmälningsplikten vid en grundskola i en mindre kommun i mellersta Sverige. Socialtjänsten är den myndighet som har det yttersta ansvaret för barn som far illa. Eftersom myndigheten inte har några naturliga kontaktfält med dessa barn, är en förutsättning för att de ska få sådan kännedom att pedagoger känner till att de som professionella har en skyldighet att anmäla oro. Studiens frågeställningar ville besvara vilka rutiner som fanns för anmälningsplikten på skolan, vilken kännedom lärarna hade om dessa rutiner och den ansvarsfördelning som fanns samt vilken upplevelse lärarna hade av att omfattas av anmälningsplikt. Empirin samlades in via intervjuer med rektor och lärare genom en fallstudie vid en lågstadieskola. Resultatet visade på att det fanns en god kännedom om de rutiner och ansvarsfördelningen kring anmälningsförfarandet på skolan. Som pedagog ville man gärna känna sig säker på sin misstanke, innan man gick vidare med att göra en anmälan, trots att det är socialtjänstens uppgift att utreda detta.

Detta är en kvalitativ studie om samverkan mellan socialtjänsten och skola, specifikt gällande anmälningsskyldigheten. Genom utvalda lagar, tidigare forskning och samverkansteori har kunskap och möjlighet att jämföra studiens resultat med litteratur uppstått. Studien innefattar intervjuer med både socialsekreterare och pedagoger för att få en bred bild, och resultaten visar på att det finns mycket att förbättra och de önskar ett närmare samarbete från båda sidor. Det har visat sig att information i flera fall inte nått ända fram till pedagogerna, trots en samverkansgrupp som jobbar med att informera. Pedagogerna ser svårigheter med att veta när de ska anmäla och vill gärna veta mer om barnets situation, detta trots att det är socialsekreterarnas jobb att utreda sådant.

The purpose of this study is to, from the preschool teachers’ point of view, deepen the knowledge about influential factors regarding a mandatory report from preschools to the Child Protective Agency (CPA) when suspecting child maltreatment and feeling uneasiness regarding the child. The purpose is also to furthermore investigate collaboration between preschools and the CPA in Hagfors municipality. The study has the following questions: How do preschools teachers handle their suspicions and uneasiness about a child being maltreated? Which factors can be influential on whether or not the suspicions are reported to the CPA? Which experiences do preschool teachers have of collaboration with the CPA? The study is based on qualitative methods in the formof individual interviews. The interviewees consisted of four preschool teachers employed at preschools in Hagfors municipality.   The study shows that preschool teachers believe that the numbers of preschool children who are maltreated are larger than the number of reports to the CPA. Many factors interrelate when preschool teachers suspect child maltreatment and consider whether or not making a report to the CPA. When making a report to the CPA the preschool teachers often feel insecure and lacking of knowledge combined with other influences such as emotions and relations. One influential factor that could contribute to the preschool teachers making a report when they suspect child maltreatment is if the collaboration between preschools and the CPA was improved. The preschool teachers view on collaboration with CPA is that it rarely occurs and, when it does occur, it works imperfectly.   The results are analyzed through theorie on emotions,collaboration and also system theory and role theory.   Keywords: Preschool, Child Protective Agency, child maltreatment, mandatory report, collaboration.

The purpose of this paper is to investigate how staff at secondary schools are thinking and reasoning about notifications to social services based on norm breaking behaviors in students. To find this out five qualitative interviews has been made with counselors in two public schools and three private schools in Örebro län. The results show that there is no clear definition of what norm breaking behavior is which making the reasoning difficult. There are clear procedures for the staff to dealing with norm breaking behaviors but they do not know when they will be applied. The decision to report behavior to the social service is usually not taken individually, it is a result of several people’s views and experiences. Private schools had better resources for preventing major norm breaking behaviors and therefore rarely needed to bring this debate. Keywords: Norm breaking behaviors, notification, school, notifiable, student health / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på högstadieskolor tänker och resonerar angående anmälningar till socialtjänsten utifrån normbrytande beteende hos elever. För att ta reda på detta har fem kvalitativa intervjuer genomförts med kuratorer på två kommunala skolor samt tre friskolor i Örebro län. Resultatet visar att det inte finns någon tydligt definition på vad normbrytande beteende är vilket försvårar resonemanget. Det finns tydliga rutiner för att handskas med normbrytande beteende men man vet inte när dessa ska tillämpas. Beslutet om anmälan till socialtjänsten är oftast inte enskilt utan ett resultat av ett flertal personals åsikter och erfarenheter. Friskolorna hade bättre resurser för att förebygga allvarliga normbrytande beteenden och behövde därför sällan föra denna diskussion. Nyckelord: Normbrytande beteende, anmälan, skola, anmälningsplikt, elevhälsa

Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken. Även barnets hygien och kläder är något man kan vara uppmärksam på. I resultatet framkom att det är viktigt att en anmälan görs så fort det finns misstankar att ett barn far illa. En samverkan mellan förskola och socialtjänst har stor betydelse framförallt för barnet i fråga och resultatet visar hur det sker en samverkan mellan förskolor och socialtjänst.

Syftet med den här studien är att nå fördjupad kunskap om hur kuratorer och rektorer i Malmö stad resonerar kring dokumentation av kränkningar i skolan. I studien beskrivs hur forskning indikerar att många anställda inom offentlig sektor upplever arbetsrelaterad stress till följd av ökade administrations- och dokumentationskrav. Studien tar samtidigt upp hur begreppet “kränkning” blivit ett ord som börjat användas allt mer, inte minst inom skolvärlden. Studien är kvalitativt orienterad. För att besvara studiens frågeställningar har 5 semistrukturerade intervjuer genomförts individuellt med 3 kuratorer och 1 rektor, samt en gruppintervju med en kurator och en rektor verksamma på samma skola. Resterande respondenter är verksamma i olika grundskolor inom Malmö stad. För att analysera den empirin som uppstått till följd av intervjuerna har meningskoncentrering, tematisk innehållsanalys och kodning använts. Ur analysen kunde 6 teman identifieras. Dessa har analyserats utifrån Ulrich Becks teori om risksamhället, samt Michael Powers teori om riskhantering. Studiens respondenter har delvis olika uppfattning kring dokumentationen av kränkningar, men sammanställt visar resultatet på att dokumentationen av misstänkta kränkningar till stor del handlar om statistik, att hålla ryggen fri för eventuell granskning, samt att skapa ett systematiskt arbete mot kränkningar. Det framkommer även att dokumentationen upplevs som ett tidskrävande arbete. / The aim for this study is to gain knowledge of how school counselors and principals in Malmö reflects on documentation of degrading behaviour in swedish primary school. The study describes how earlier studies suggest that public sector workers experience work related stress due to increased demands of administration and documentation. The study also addresses how the term degrading behavior has become a word that is being used more often, not least within the school world. The study is qualitatively oriented. To answer the questions of the study, 5 semi-structured interviews were conducted individually with 3 school counselors and 1 principal, as well as a group interview with a school counselor and a principal working at the same school. Remaining informants are active in different schools within Malmö. In order to analyze the empirical evidence that has arisen as a result of the interviews, sentence concentration, thematic content analysis and coding have been used. From the analysis, 6 themes could be identified. These have been analyzed on basis of Ulrich Beck's theory of risk society, as well as Michael Power's theory of risk management. The informants of the study express partly different views on working with the documentation of degrading behaviour, but summarized the result shows that the documentation of suspected insults is largely about statistics, secondary risk management in case of possible audit, and for creating a systematic work against insults. It also appears that the documentation is a time-consuming work.