Syftet med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger definierar begreppet matematiksvårigheter och vilka strategier de anser sig använda för att underlätta för dessa elever. Inom studiens ram intervjuades två lärare i årskurs 4-5 och en specialpedagog via semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp och skapar förvirring menar samtliga pedagoger, men de anser att eleven ofta har brister i den grundläggande räkneläran. Elever kan vara i och med matematiksvårigheter. Är eleven i svårigheter är det miljö och omgivning som påverkar, och är eleven med svårigheter är det elevens bakgrund och känslor som styr. Orsakerna till varför matematiksvårigheter uppstår beskriver respondenterna som varierande. De menar att det kan bero på omgivningen, lathet eller neurologiska anledningar och det kan därför vara svårt att anpassa undervisningen när man inte till hundra procent vet vad som orsakar svårigheterna. Matematikundervisningen sker i allmänhet genom enskild beräkning i matematikboken, med undantag för när de använder sig av det uppskattade hjälpmedlet iPad. Slutsatsen är att fler resurser, både i form av tid och kompetensutveckling, behövs för att kunna hjälpa och upptäcka elever med eller i matematiksvårigheter.

Förskolan är en plats för alla barn, där pedagogers uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för alla barn. I förskolan kan olika känslor uppstå och det är en plats där vi utvecklas och lär oss att förstå att alla känslor är okej att känna. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kunnat se att barns ilska och frustration sker på samtliga förskolor och vi har upplevt att pedagoger använder olika strategier för att bemöta barnens ilska och frustration. Trots att vi alla känner olika känslor så finns det olika upplevelser kring dem. Alla barn är olika precis som vuxna, men barn har ännu inte utvecklat olika strategier för att hantera sin frustration och ilska. Vårt syfte med studien är att undersöka och synliggöra hur förskollärare samtalar i fokusgrupper och därigenom ger uttryck för hur de upplever förskolebarns ilska och frustration. Studien är baserad på en kvalitativ metod där vi under arbetets gång använt oss av en tematisk analys där de tre temana som framkom är tema 1: Att vara en närvarande pedagog, tema 2: Pedagogers strategier samt tema 3: Pedagogens relationer till barnen.   Resultatet visar att förskollärarnas upplevelser kring barns ilska och frustration är individuellt och ingen situation är den andra lik. Resultatet visade även att utifrån förskollärarnas erfarenheter och upplevelser är de lösningsorienterade vid hantering av barns ilska och frustration.