Bakgrund Ambulanspersonalen riskerar vid varje arbetspass att bli utkallade på ambulansuppdrag som kan vara svåra händelser. Svåra händelser beskrivs som händelser som påverkar ambulanspersonalen emotionellt. Att inte hantera och bearbeta svåra upplevelser de möter i arbetet kan leda till fysisk, men även psykisk ohälsa. Fysiskt påverkas ambulanspersonalen genom att drabbas av sömnsvårigheter. Den psykiska ohälsan kan innebära att ambulanspersonalen även drabbas av utbrändhet, compassion fatigue samt posttraumatisk stress. Syfte Syftet var att beskriva hur ambulanspersonal hanterar svåra upplevelser i arbetet. Metod En litteraturstudie med en systematisk metod utfördes med ett resultat från 16 vetenskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i databaserna PubMed samt CINAHL. De funna artiklarna kvalitetsgranskades och bedömdes enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall. Resultat Resultatet baseras på̊ kvalitativa intervjustudier samt på kvantitativa enkätstudier.Två huvudteman framkom under analysarbetets gång; Självhantering; och Gemensamhantering. Följande underkategorier ingår i huvudtemat självhantering: stänga av, hjälpmedel till egenhantering, timeout och galghumor. Inom huvudkategorin gemensamhantering ingår: kollegialt stöd, mentorskap, stöd från nära anhöriga och vänner, samt arbetsgivarens support. Tillvägagångssättet som ambulanspersonalen hanterar sina svåra upplevelser på varierar. Slutsats Resultatet pekar på att arbetsgivare inom ambulanssjukvården i varierande grad erbjuder ambulanspersonalen stöd efter svåra händelser i arbetet. Mer kunskap behövs över hur ambulanspersonalen hanterar svåra händelser i arbetet. Därutöver finns behov av mer forskning kring mer optimala stöd. / Background At each work shift, the ambulance staff risks being called out on ambulance assignments which can be severe traumatic events. Traumatic events are described as events that affect the ambulance staff emotionally. Not dealing with and processing traumatic experiences they encounter at work can lead to physical, but also mental illness. Physically, ambulance personnel are affected by suffering from sleep difficulties. The mental illness can mean that the ambulance staff also suffer from burnout, compassion fatigue and post-traumatic stress. Objective The purpose was to describe how ambulance personnel manage difficult experiences at work. Method A non-systematic literature study was performed with a result from 16 scientific articles. The database search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The articles found were quality reviewed and assessed according to Sophiahemmet University's assessment template. Results The results are based on qualitative interview studies and on quantitative questionnaire studies. Two main themes emerged during the analysis; Self-handling; and Joint Management. The following subcategories are included in the main theme of self-handling: switch-off, aids for self-handling, timeout and gallows humor. The main category of joint management includes peer support, mentorship, support from close relatives and friends, and employer support. The approach that the ambulance staff handles their experiences varies. Conclusion The results indicate that employers in ambulance care to varying degrees offer ambulance staff support after severe traumatic events at work. More knowledge is needed about how ambulance personnel handle difficult incidents at work. In addition, there is a need for more research on more optimal support.

Syftet med denna studie är att lyfta historier som sällan får ta plats i den offentliga diskursen om lesbiskt moderskap. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju lesbiska mödrar och blivande mödrar som berättar om bemötande av sjukvården och av omgivningen i deras process mot att skaffa barn. I studien berörs ämnen som inkluderande och exkluderande processer samt assimileringsprocesser. Studien visar på att konsekvenser av genomgående heteronormativa familjeideal i sjukvården och av omgivningen kan skapa en minoritetsstress, dvs. en känsla som gör att en alltid är beredd på oönskade kommentarer eller frågor om ens påstådda ”annorlundahet” som vidare kan resultera i att olika hanteringsmekanismer används. Slutligen visar studien också på hur rädslan att inte bli ”accepterad” som en förnuftig förälder på grund av sin sexualitet kan skapa assimilering av heteronormativa ideal. Avslutningsvis visar studien även på att den heterosexuella matrisen är tydlig i diskursen som berör samkönad reproduktion, både i vården och av omgivningen men också i utformandet av det lesbiska moderskapet.