From a queer phenomenological perspective, this study has examined how lesbian couples relate to a sexualized geography and what strategies they utilize to move in different spaces of the public domain in Stockholm, Sweden. The empirical material that forms the basis of this study consists of three semi-structured interviews conducted with three lesbian couples of different ages and backgrounds. The analysis of the empirical material that was carried out, looked closely at how conflicts and social positioning was articulated in the informant’s testimonies. Among other things, the study concluded that access to lesbian spaces was conditional on the couple’s prerequisites. The distinctive strategies that the couples utilized to move around in the public domain was related to spatial organization, language use and stereotyping.

No description available.

This thesis explores the experience of reorientation from being in relationships with men to be in relationships with women. The study is based on semi-structured interviews with 8 women between the ages of 28-67 years old. The purpose of the study is to analyze the women’s narratives on this experience in relation to sexuality, relationships, embodiment and various norms associated with heteronormativity. The theoretical framework for the study is queer phenomenology and the interpretational work has been conducted with close reading combined with narrative analysis. The study shows that the women perceive themselves as freer within the lesbian relationship, because they experience that the lesbian relationship does not have to confirm heteronormative expectations to the same extent as a heterosexual relationship. Further this is also one of the main themes throughout the material and thus the thesis: the women sense, for example, that their bodies do not have to conform heterosexual norms for how they do, move or embody themselves. Within the study I argue that this perceived freedom could be understood in relation to the former heterosexual life as well as an overall insight to how power structures specifically between men and women works to subordinate women.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kopplat till personer som identifierar sig som trans-och ickebinära och vilken del skolan kan ha i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är en högaktuell diskussion. Utifrån svensk kontext vet vi att skolornas ansvar enligt lag är att arbeta inkluderande och med frågor som handlar om normkritik och diskrimineringsgrunder. Men forskning och myndighetsrapporter visar att det finns stora brister i skolors arbete med dessa frågor.Syfte: Studiens syfte är att utifrån en queerfenomenologiskt teoretisk ansats undersöka trans-och ickebinära personers upplevelser av sin skolgång, med fokus på upplevelser av bemötande, inkludering och miljö.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats och baseras på kvalitativa intervjuer med 7 unga vuxna i åldrarna 18-30 som identifierar sig som trans- eller ickebinära, med varierade begreppsdefinitioner. Empirin analyserade med hjälp av en reflexiv tematisk analys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman som är genomgående för mina intervjuer och resulterade i följande teman är: Att navigera i tvåkönsnormen, trygghet, otrygghet och andrafiering, det queera estetiska rummet och avslutningsvis den queera queerheten.Diskussion: Mitt resultat överensstämde till stor del med tidigare forskning sett till informanternas upplevelse av skolan som en normativ arena att befinna sig på samt den samstämmiga slutsatsen att det finns ett kunskapsglapp mellan vad personal bör ha kunskap kring och vad de faktiskt förmedlar. Vidare framkom hur olika former av identiteter också interagerade med varandra i form av exempelvis funktionsvariation, etnicitet, sexualitet och könsidentitet. Denna intersektionella interaktion kunde vara en betydelsefull del i den egna processen i att hitta sin identitet och att detta perspektiv var viktigt att lyfta i skolan. Kopplingen mellan estetiska uttrycksformer och queera identiteter på andra arenor var också ett gemensamt tema som framkom från mina informanter som jag inte funnit i den forskning jag läst. Detta fynd skulle kunna vara en implikation på ett nytt sätt för skolor att arbeta på, utifrån att främja psykisk hälsa och välmående på ett inkluderande sätt. / Background: Mental illness among people who identify as trans and non-binary and the role schools play to prevent this has been a hotly debated issue in recent years. Based on the Swedish context, we know that the schools' responsibility according to law is to work inclusively and normcritically, with a focus on preventing discrimination. Reports regarding how schools work with these issues varies, yet studies indicate that there are significant shortcomings in schools’ work with inclusion and anti-discrimination regarding trans and non-binary pupils.Aim: By adopting a queerphenomenological theoretical approach this study investigates trans and non-binary people’s experiences of their time in school, with a focus on experiences of treatment, inclusion and school environment.Method: This phenomenological study is based on qualitative interviews with 7 young adults aged 18-30, all of whom identified under the umbrellaterms trans and non-binary. When the data was collected, it was analysed using a reflexive thematic analysis.Results: The result was presented in four main themes that were consistent with my interviews. The themes were, navigating in the binary norm, safety, unsafety and othering, the queer artistic room and the queer queerness.Discussion: My results were largely consistent with previous research regarding the informants experience of the school as a normative arena. The results point to a lack of knowledge among teachers and schoolstaff on LGBTQ issues and how which influenced lessons and the non inclusive language used by the staff.The results further indicate that identity navigation in school among informants included the interaction between various identity categories such as gender identity, ethnicity, sexuality and disability and the importance of an intersectional perspective, when working in a school enviroment. Lastly, an important result was the importance of engaging in various aesthetic forms of expression and queer identity among the informants. The artistic theme could inform future approaches to preventive work in schools regar

Syftet med studien är att explorativt undersöka unga transpersoners och unga med transerfarenhets upplevelser av och tankar kring välmående, i form av könseufori. Detta gjordes med chattintervjuer och uppföljande enkäter med öppna svarsalternativ. Queerfenomenologi, teorier om kön och normer samt begreppet interpellation har använts för att begripliggöra de ungas berättelser och för att ge olika tolkningar av hur könseufori kan förstås. Resultatet visar på det arbete i vardagen som görs av unga transpersoner och unga med transerfarenhet för att må bra och för att känna könseufori. Det kastar därmed även ljus på vikten av ett gott bemötande. Vikten av att sprida kunskap och information om könseufori och de erfarenheter som finns av att må bra, har även lyfts i studien. Sammantaget ger studien kunskap om vad ett subjektivt välmående i form av könseufori innebär, något som ger möjlighet att vidare arbeta hälsofrämjande med gruppen unga transperson och unga med transerfarenhet.

In this thesis, the author explores what trans joy can be, and how it manifests in trans people’s everyday lives. Sara Ahmed’s theoretical framework Queer Phenomenology (2006) along with B Lee Aultman’s Trans Phenomenology (2018) directs the analysis towards an epistemological understanding of transness and trans joy. The limits and possibilities of trans joy are understood through its interaction with, and deviation from hegemonic binary gender norms that marginalize trans folks. Together with Jack Halberstam’s concept of The Queer Art of Failure (2011) and Ace Lehner’s trans-focused concept Trans Failure (2022), the study shows how failing to accomplish the cisnormative script is in fact something positive. Embracing one's true gender identity becomes a liberating experience.